I söndags hade Gamla SSU:are julfest. Vi blev cirka 30 stycken. Två av medlemmarna hade gått bort sedan förra gången, en av dem en präst, vi hedrade dem med en tyst stund. Ordföranden för SSU-distriktet Göteborg och ena ombudsmannen för SSU-distriktet närvarade och rapporterade om en fördubbling av medlemsantalet i distriktet. Det var däremot ingen SSU-klubb rapporterad från Hulebäcksgymnasiet, Härryda kommun (Mölnlycke) - min systerdotter Amandas gymnasieskola. Vår trubadur spelade gitarr och så sjöng vi arbetarrörelsens sånger.

En trappa ner vid Torpavallsgatan försågs vi med hemgjorda landgångar, snaps, klenäter, frukt, kaffe, glögg, och ett frikostigt lotteri. Tre böcker gick jag hem med.  Jag underhöll med skånsk snapsvisa - till glädje för Kommunal Västs redaktionsledning (med skånskt ursprung) - och Två små röda luvor. Mitt sång- och spelsällskap Tidens gång, tidens sång har hela hösten repeterat för att sjunga på Bjurslätts s-förenings julfest och 60-årsjubileum den 4 december som tyvärr blev inställt. I alla fall en julsång kunde kvällen tillägnas.

I går var det Lucia och undertecknad fick frukost på sängen och lila morgonrock och 225 hälsningar på Facebook och samkväm med Lundby s-kvinnor vid Linjalens fritidslokal där vi blev cirka 8 stycken kvinnor som drack glögg (både med alkohol och utan alkohol), kaffe och åt lussekatter och pepparkakor. Innan samkvämet fick jag ännu en gång bekräftat att Göteborg är en liten stad för att jag stötte på en skolmamma jag inte träffat på 8 år.

I dag är det 14 december - 10 dagar kvar till julafton - och studieorganisatörer från Göteborg ska träffas på infoteket i kväll. Dottern och käresten tar dotterns katt till veterinären.

I morgon är det julbord på Fars Hatt, Kungälv, tillsammans med stödboendets personal där jag visstidarbetat i 11 år snart.

Julfesterna avlöser varandra. Till klen tröst för dem som fått order om att stå till arbetsmarknadens förfogande samtidigt som de är rullstolsburna och väntar på operation. Är man sjuk ska man få vara sjuk och inte stressas in på arbetsmarknaden. Jag betalar hellre hög skatt och får god omvårdnad än lägre skatt och sämre omvårdnad - även om jag har aktivitetsstöd motsvarande 14 000 kr brutto per månad.

Förtvivla inte - ni som vet vad jag pratar om!