Resultaten har heller inte låtit vänta på sig. De höjda avgifterna till a-kassan har trängt ut en halv miljon människor ur a-kassan som nu är försäkringslösa. Detta tillsammans med nedrustningen av den aktiva arbetsmarknadspolitiken är en del av regeringens lönesänkarstrategi.
Framtidens jobb skapas genom investeringar i utbildning och forskning, kompetensutveckling, investeringar i infrastruktur, bostadsbyggande, välfärd och ett konkurrenskraftigt näringsklimat. Då går det inte att hålla på och sänka lönerna.
Lars Calmfors, professor i nationalekonomi och ordförande i regeringens Finanspolitiska råd, säger att regeringen sannolikt gör bedömningen att den inte klarar att ta hem debatten om att jobbskatteavdraget leder till lägre löneökningar.
Stefan Fölster, chefsekonom på Svenskt näringsliv, är inte på samma linje. Han säger att ”En lönesänkning låter farligt. Vi har en regering som är räddhågsen av sig i många frågor.”
Per Jansson, tidigare statssekreterare hos finansminister Anders Borg och i dag avdelningschef på Riksbanken, säger att sambandet är självklart: när fler pressas ut på arbetsmarknaden kommer den ökade konkurrensen om jobben att leda till en allmän press nedåt på lönerna.
Roger Mörtvik, samhällspolitisk chef på TCO, uttrycker oro för att regeringens politik skapar en permanent lönepress nedåt och menar att det finns en risk att Sverige går en amerikansk utveckling till mötes där stora grupper av löntagare inte får några löneökningar alls.