Första arbetsdagen som telefonintervjuare, jo. Det gick inte att sova stundtals. Jag gick upp kl 5, åt frukost, vilade en halvtimme, lämnade bostaden kl 7, tog ettan till Brunnsparken, tog elvan till Nya Varvet, gick av, promenerade en kvart, och var framme.
Sju timmar senare går jag därifrån och helhetsintrycket är bra. Jag fick ringa folk och intervjua på engelska, danska, franska och svenska. Eftersom jag gillar att prata fick jag mitt lystmäte. Arbetskamraterna var trevliga, vi satt fem stycken i ett rum och en på övervåningen. En var polsktalande, en var holländsktalande. Knappt hade jag satt mig förrän en personlig festkommitté undrade om jag skulle vara med på afterwork nästa måndag. Jag är aldrig nödbedd, även om det var fråga om provdykning. För tjugo år sedan provade jag på detta i Tylöhus, Halmstad, friskt vågat är hälften vunnet.
Buss 91 går till Järnvågen och där steg jag av för att gå till Transportarbetarförbundet och sjunga tillsammans med min kör RödSång. Mötet gästades av rik(s)dagskvinnan Siv Wittgren-Ahl, som är ordförande för socialförsäkringsutskottet, och vet en massa om vårdnadsbidrag och andra socialförsäkringar.
RödSång blir inalles åtta-nio personer, inklusive Transportklubbens ordförande med fru, och vi sjunger "Fattig bonndräng" och "Fastän vi är kvinnor"(S-kvinnors kampsång) bland annat. Sen blev det hemgång och uppladding för morgondagen.
2008-09-29, 20:46 Permalink
Andra bloggar om: Telefonintervjuare Sånguppdrag
Kul, Katarina, att få ta del av din första arbetsdag. Imponerad av dina språkkunskaper, lite avunds också. Och så är du dessutom en sångbegåvning, det gör mig än mer avundsjuk. När mina barn var i tonåren ”hotade” jag dem med att sjunga om de inte gjorde som jag sa. Det funkade alltid. :-)
Idag säger de redan efter att jag tagit första tonen, nåja, ton och ton: Tack det räcker. :-) Ha det gott Eva Katarina Bredberg: Vad levande du beskriver hotelserna med att sjunga för barnen, jotack, min dotter har också varit känslig för mammas fasoner emellanåt. Alla är vi bra på något, jag älskar språk och sång, riktig teaterapa, går gärna upp i talarstolen, visserligen med darr i knäna, men det är normalt, men går inte upp för att bevisa något, gå upp för gåendets skull. Tack för de fina orden. Katarina
Förnamn och efternamn är obligatoriskt. E-postadress och webbadress är valfritt.
Skriv sedan din kommentar och klicka på Spara kommentar. |