Vi har yttrat oss som hela kommunSverige över reglerna om bidrag till friskolor där laglighetsprövningar om nivåerna i domstol är fel. Rent generellt är systemet med friskolor kostnadsdrivande. Mera lokaler är en av orsakerna då det är omöjligt att lägga ner skolor i samma omfattning som ytor tillkommer i friskolorna.
Eleverna på friskolor kommer från större områden än det område där skolan ligger i och det blir ett lokalöverskott. Sedan får också skolan bidrag per elev på samma nivå som de kommunala skolorna utan att samma krav finns. Jag har sagt det många gånger tidigare att ett entreprenadförhållande har varit sundare istället för dagens system. Det hade gett kommunen möjlighet att ställa krav i sina förfrågningsunderlag. Tyvärr har detta inte varit möjligt inom vårt parti.
Nu kan man istället öppna hur många skolor som helst och friskolorna får sina pengar utan att kommunen kan ställa några krav – trots att pengarna kommer från kommunerna. För mig är det helt naturligt att den som betalar är den som ska ställa kraven och så fungerar det när socialtjänsten sätter ut äldreomsorgen på externa utförare.
Hej Lennart!
Partivän!
Jag delar helt dina åsikter i ditt inlägg, vad gäller
- att fristående skolor är kostnadsdrivande,
- att fristående skolor skapar lokalöverskott för kommunerna,
- att bidragen till fristående skolor är helt felaktiga, eftersom friskolorna inte har skyldighet att bl.a. ordna hemspråksundervisning, ta emot elever med handikapp, ordna hälsovård, ordna skolskjuts.
Som du säger har det i vårt parti inte varit möjligt att ställa krav på de fristående skolorna i dessa avseenden, trots att det borde vara självklart att den som betalar (= kommunen) skall ställa krav (på fristående skolor). .
Över huvud taget är det mycket tragiskt och politiskt bekymmersamt, att dagens socialdemokrati inte ser (eller vill se) alla de betydande orättvisor, problem m.m. som ett accepterande av fristående skolor innebär. Vi är ju tyvärr successivt tillbaka till det klass-samhälle, som många av oss upplevde på 1930-, 1940-och 1950-talet, då vi hade ett samhälle, där bl.a. plånbokens tjocklek avgjorde många barns framtid. Jag är själv ett sådant barn, vars far hade mycket liten plånbok. Vi minns ju också den tid, då skolsystemet innehöll folkskolan, fortsättningsskolan, den högre folkskolan, den kommunala mellanskolan, realskolan, den kommunala flickskolan och den praktiska mellanskolan. Detta är väl inte ett system att sträva tillbaka till?
Med partihälsning
C G Carlsson
Luleå
Förnamn och efternamn är obligatoriskt. E-postadress och webbadress är valfritt.
Skriv sedan din kommentar och klicka på Spara kommentar.
|
|