Under veckan som gått har Gilmore girls visat sitt sista avsnitt. Jag har försökt följa serien under de sju säsongerna. Just detta med en ensamstående mamma och hennes förhållande till dottern finner jag intressant. Det har att göra med psykologi. Vi är kanske några som har för sig att mor-dotter-relation är annorlunda än far-dotter-relation och att det brukar bli mer fördelaktigt för fadern. Rätta mig gärna om jag har fel.

I fredags fick jag tillgång till USA-fotona. De har jag publicerat på min facebook-sida. Ännu en portal som sett dagens ljus och som verkar dra till sig fler och fler människor. Till exempel Ebba von Sydow.

Kanske är det ett antiklimax, kanske inte. Från januari till juni konsumerade jag i snitt tre böcker i veckan på litteraturvetenskapliga kursen. Nu verkar luften ha gått ur mig. Jag försökte mig på att läsa Kilroy, Kilroy av Ib Michael, dansk författare. Det går väldigt trögt, om man säger så.

På stödboendet jag arbetat i åtta somrar fick jag jobba veckan som gick. Jag fick veta att en arbetskamrat fått jobb med kontorsstädning, den andra vet vi inte vad som har hänt med. Hon med kontorsstädningen har arbetat på stödboendet i arton år. Den andra har arbetat på stödboendet i fjorton år.

Min dotter har bytt inriktning på sin gymnasieskola så hon får ägna sig åt ridning två gånger i veckan. På fredagar får de ägna sig åt massage: ge, få, teori. I juni 2009 går hon ut gymnasiet. Vad hon än ska ägna sig åt i livet får framtiden utvisa. Jag bara hoppas att jag kan ge henne antingen tillräckligt med självförtroende för att hon ska kunna tänka sig att studera på universitetet. Visst, alla kan inte utbildas på universitetet. Det kommer alltid att behövas folk som har praktiska yrken. Men det går inte att komma ifrån att arbetslösheten bland akademiker brukar vara mindre än arbetslösheten bland arbetare. En arbetare tenderar att bli arbetsskadad i större utsträckning än en akademiker. Det finns nackdelar med att vara akademiker: ett ansvar som den enskilda personen inte är anpassad till.

Vi behöver akademiker och vi behöver arbetare och vi behöver tjänstemän. Men bara säg mig vad det är som är utslagsgivande när vilka som får plats på de attraktiva utbildningarna? Är det så att människor från studieovana miljöer i mindre utsträckning får tillgång till universitetsplatserna?

De stora frågorna kanske aldrig får något svar men det är vägen som gör resans möda värd.