Så löd frågan den 27 april för 11 dagar sedan och här är era svar:
Antal JA-svar: 20 (62,5 procent)
Antal NEJ-svar: 9 (28,1 procent)
Antal VET EJ-svar: 3 (9,4 procent)
Majoriteten verkar veta definitionerna (62,5 procent). Det finns däremot ganska många (28,1 procent) som säger nej och ett antal (9,4 procent) som inte vet. Definitionerna jag känner till är följande:
I kapitlet Sociala förhållanden, sidorna 18 och 19 (Zenit - Samhällskunskap - Bengt-Arne Bengtsson, Olof Lundqvist, Almqvist & Wiksell Förlag. copyright 1992), under rubriken Samhällsklasser står följande:
En möjlighet är att gruppera dem i:
* socialgrupp I (företagsledare och högre tjänstemän) * socialgrupp II (småföretagare och övriga tjänstemän) * socialgrupp III (arbetare)
En annan inledning, som statistiska centralbyrån (SCB) ibland använder, är:
* högre tjänstemän (som har mer än sex års utbildning efter grundskolan) * övriga tjänstemän * arbetare med yrkesutbildning * övriga arbetare
En tredje vanlig gruppering är:
* akademiker (som är medlemmar i Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO)) * tjänstemän (som är medlemmar i Tjänstemännens Centralorganisation (TCO)) * arbetare (som är medlemmar i Landsorganisationen (LO))
En fjärde möjlighet är att skilja mellan överklass, medelklass och arbetarklass.
En tolkning du kan göra av detta, som jag ser det, är att:
* arbetare är medlemmar i LO, är arbetare med yrkesutbildning eller övriga arbetare, är arbetarklass och tillhör socialgrupp III
* tjänstemän är medlemmar i TCO, är högre tjänstemän eller övriga tjänstemän, har gått i skolan sex år efter grundskolan (det vill säga tre år på universitet eller högskola), är medelklass och tillhör socialgrupp II eller I (högre tj
* akademiker är medlemmar i SACO, är överklass och tillhör socialgrupp I.
2007-05-08, 11:20 Permalink
Andra bloggar om: Klassamhället Socialdemokraterna
Jag trodde, att 'arbetarklass' var något som gick tillbaka på Marx uppdelning i bougoisie och proletariat. Att 'arbetarklassen' var en diskriminerad och utsatt grupp i samhället som i form av klasskampen krävde kapitalets utplånande och att bourgoisien hängdes i närmaste lyktstolpe.
Jag har tyckt att de som idag pratar om klasskamp är sådana som romantiskt drömmer sig tillbaka till en flydd tid. I dagens värld finns det tyvärr fortfarande nostalgiker som tror att fattigdomen i världen beror på bourgoisiens makt och att klasskampen fortfarande finns. Verkligheten är att kapitalet segrat över socialismen och för att klara fattigdomen återstår bara att frihandel och ekonomisk frihet, äganderätt mm skall komma till heders. Det är restriktioner, subventioner, särskilt av jordbruket, idéer om planekonomins välsignelser som är problemet. Det du skildrar är Statistiska Central Byråns olika metoder att spalta upp sin Sverigestatistik och har inget med 'arbetarklass' och klasskamp att göra. I dagens värld är socialistledare mer överklass än industriledare och bankirer. Katarina Bredberg: Statistiska Centralbyråns metoder var ett försök till uppdelning, en tolkning från min sida av vad de skrev. Uppgifterna kommer från en samhällskunskapsbok från komvux på en kommunal vuxenskola i Göteborg 1995-97. Dina uppgifter verkar bekanta från samma bok. Drömma sig tillbaka till flydda tider eller nostalgiker med fortfarande existerande klasskamp är din tolkning, jag tar inte ansvar för den. Vad jag främst vill uppmärksamma är klassresan. En annan sida av saken är denna: "Många skulle nog säga att vi inte lever i ett klassamhälle och att begreppet klassresa av det skälet är irrelevant. Rekryteringen till högskolan talar dock ett annat språk. I socialgrupp I gick 1992 vart fjärde barn vidare till högskolan, i socialgrupp 3 vart tjugonde. Och skillnaden var naturligtvis under den tid som jag här kommer att skildra många gånger större. När jag 1947 skrevs in vid Hvitfeldtska läroverket gick antalet arbetarbarn i ett elevantal på 1200 att räkna på om inte på ena handens fingrar så åtminstone inte på fler fingrar som ryms på en person. Man kan också invända att minskande löneklyftor urholkat klassbegreppet. Och så kunde det faktiskt se ut under sjuttiotalet. Under åttiotalet (1980-talet) har emellertid trenden vänt. Men framför allt: klassamhället är inte endast en ekonomisk realitet. Det är också en kulturell konstruktion och det är om detta föreliggande berättelse handlar." "Mitt förnamn är Ronny", av Ronny Ambjörnsson, sidan 9, andra stycket uppifrån. Ambjörnsson gick från arbetareklass i stadsdelen Lunden, Göteborg, på 1930-talet till professorsstol i idéhistoria vid Umeå universitet och är i sammanhanget en klassresenär. Jag har också hört Majgull Axelsson, författare till bland annat "Rosario", uttala sig i ämnet i Kunskapskanalen. Som jag ser det är klassamhället också en realitet och då baserat på statistiken över vilka klasser och i vilken utsträckning som söker sig vidare till högskolan. På Göteborgs universitet, i tidningen Götheborgske Spionen, eller i LO-tidningen, (tyvärr ingen upplageangivelse) brukar sådana artiklar förekomma.
Vad jag ville säga var att SCB's olika kriterier är statiska statistiska indelningar. Socialgrupp I kan innehålla många arbetarbarn. Socialgrupp II innehåller med säkerhet en mycket stor andel arbetarbarn och är för övrigt att beteckna som 'arbetarklass'. Socialgrupp III innehåller säkert en och annna greve eller baron och inte minst författare och kulturarbetare, filosofer och jämlika.
Detta har inget att göra med klassklyftor. Det larvigt att kalla Göran Persson för arbetarklass, men själv är GP nog mån om att kalla sig arbetarklass. Nu kan jag i sekunden inte leta fram exempel på en liberal som är född av fattiga men hederliga föräldrar, som måst ärva sina syskons kläder, och som fick kämpa sig fram till en gymnasieplats etc. men som ändock inte kallar sig 'arbetarklass'. Peter Hultqvist har ett inlägg idag om klassklyftor så det nostalgiska begreppet är inte borta än. Jag tycker inte om begreppet arbetarklass därför att jag anser att det är en provokativ politisk benämning som vill skapa fiendskap mellan människor i samhället. Jag vill att alla människor i samhället skall uppfattas lika och behandlas lika. Det finns ingen moralisk värdering i att vara rik eller fattig. Den som är rik idag kan vara fattig i morgon. Den som är fattig idag kan göra sina fattiga bröder och systrar rika genom att själv bli rik genom hårt arbete. Detta ständiga idisslande av arbetarklass hit och dit hjälper ingen. Men stjälper många. Att se till att alla som kan och vill får studera har ingenting att göra med om deras pappa var svetsare och mamma städerska. Inte ett dugg. Och SCB's statistiska normer har ingenting med hur samhällets medborgare skall leva och verka i gemenskap. Katarina Bredberg: Vad du tycker är upp till dig, det är ditt ansvar. Jag vill också att alla människor i samhället skall uppfattas lika och behandlas lika.
Är du fullständigt allvarlig när du skriver att SACO-medlemmar är överklass? Wow, i så fall! Det är ju fullt jämförbart med att Ebba von Sydow skulle tillhöra arbetarklassen och att Moderaterna är ett arbetarparti...
Själv är jag medlem i DIK, har arbetarklassbakgrund och skulle nog säga att jag gjort en klassresa till medelklassen. Men överklass?!? Ursäkta min indignation. Katarina Bredberg: Jag gjorde en tolkning av texten och du är i din fulla rätt att göra en annan tolkning. Här har du länken till aktuella boken: http://websok.libris.kb.se/websearch/search?SEARCH_ONR=1282636 Länken från Libris webbsök länkar vidare till aktuellt bibliotek på orten där du bor. Mycket nöje med läsningen. Jag är själv av medelklassbakgrund och är medlem i Kommunal och är på väg mot Lärarförbundet, så jag har gjort en omvänd klassresa. Själva orden överklass, medelklass och arbetareklass skulle förr kunnat översättas med "de bildade", medelklass och kroppsarbetare. I alla fall i Ronny Ambjörnssons bok Mitt förnamn är Ronny. Överklass är definitivt ett laddat ord. Överklassen finns definitivt representerat i karaktären Ivan Malma i Kulla-Gulla-boken Kulla-Gullas sommarlov. Där kan man verkligen tala om att staterskan Viktoria ska veta sin plats och hennes pojke Viktor ska pryglas för att Ivan Malmas ego ska tillfredsställas. Tiden som skildras är fattig-Sverige i 1920-talets Småland. Det är nog bäst jag slutar nu.
Får väl ta och läsa den där boken. Det är hursomhelst intressant att en visstidsanställd informatör kan ses som vår tids Ivan Malma. Jag trodde att klass hade att göra med inflytandet över sin livsstituation. Men den socialdemokratiska klassanalysen av idag är förstås en annan.
Katarina Bredberg: Nu blir jag lite fundersam. Visstidsanställd informatör? Är det jag som är informatören du refererar till? I så fall vill jag bara förtydliga att jag är visstidsanställd lokalvårdare och stolt över att vara det. " ... kan ses som vår tids Ivan Malma ... " hänsyftar det också till mig? I så fall vet jag inte vad du pratar om. Om jag skulle vara Ivan Malma så skulle jag inte vara stolt över mig själv. Jo, klass kan ha att göra med inflytande över sin livssituation. Socialdemokratisk klassanalys av i dag säger du. En kurskamrat som definitivt är arbetarklass sa till mig att jag skulle nog få ta emot kritik för att jag gjorde en politisk vinkling av materialet men att hon höll med mig om att det är politik. I mina ögon är Ivan Malma en militär, som agar en tolvårig pojke, som skickar en statarkvinna i fängelsem, som får pojken ihjälstampad, som tar till våld när våld kunnat undvikas, som sätter sig själv på piedestal och anser sig förmer än andra. En person som inte på något sätt är avundsvärd och som jag skulle mig väldigt noga för att efterlikna även om Ivan Malma är en karaktär i flickbok men som nog hade sin förebild. Till slut vill jag bara säga att inget ont om militärer, jag är av militärsläkt och min farfarsfar som var generallöjtnant.
Den visstidsanställde informatören var jag själv. Beklagar att det jag skrev gav upphov till missförstånd.
Mvh /Jimmy Katarina Bredberg: Tack. Mvh/Katarina
En bra indikation på att du inte tillhör den traditionella arbetarklassen, är att du inte inser att den existerar och på vilket sätt.
Ett ytterst vanligt fenomen bland stockholms medelklass, och för att inte tala om ungdomarna i Danderyd och Täby är att de inte "fattar hur man kan vara så dum att man äter så man blir tjock, eller klär sig fult och smaklöst, alla i Sverige har ett val"... Nix Per, alla har inte samma förutsättningar och det drabbar människor dagligen. Läs Jämlikhetsanden. En mycket insiktsgivande bok.
Kommentaren måste först granskas av bloggens ägare innan eventuell publicering.
Kommentaren måste först granskas av bloggens ägare innan eventuell publicering.
Förnamn och efternamn är obligatoriskt. E-postadress och webbadress är valfritt.
Skriv sedan din kommentar och klicka på Spara kommentar. |
Katarina Bredberg
Vet du vad noros innebär?
Senaste blogginläggen
Visa samtliga tidigare inlägg
Arkiverade blogginlägg
Sök på webbsidan
|
Kommentar av Per Kjellén - 8 maj 21:48, 2007 
29%
36%
36%
Katarina Bredberg, 421 44 Västra Frölunda, Skicka e-post till mig
Copyright © 2025 Katarina Bredberg, www.s-info.se
0,03320
Copyright © 2025 Katarina Bredberg, www.s-info.se
0,03320