Den 12 februari ställde jag rubricerad fråga. Här är era svar:

Antal JA-svar: 9

Antal NEJ-svar: 6

Antal VET EJ-svar: 4

Godis och läsk skulle ju mycket väl kunna bytas ut mot betydligt mindre sockriga produkter. Vi översköljs i massmedia kring frågeställningar om GI (Glykemiskt Index) och andra hälsoattityder. Vissa påstår att metoden fungerar, andra inte. Som kvinna måste du högst vara 88 cm kring midjan, TV-programmen "Du är vad du äter". Det är ingen hejd på alla förslag om vad du som människa skulle kunna förhålla dig till.

Jag kommer ihåg vad jag fick veta av mamma i ungdomen. Den längd du hade i centimeter, t ex 170 cm, skulle du subtrahera med 100, då blir det 70. Sen skulle du ta tio procent av detta, dvs 7. Sen skulle du subtrahera 70 med 7 och då skulle du ha din idealvikt. Det vill säga att om du är 170 cm lång (1,7 m) så skulle din idealvikt vara 63 kg.

Om du äter bra mat, med lagom mellanrum, tre timmar högst mellan målen, små mål, gott om frukt och grönsaker, motionerar lagom, minst 30 minuter åt gången, då skulle du ha ett bra liv. Sen är det ju lätt att glömma bort detta om det är dåligt väder ute och om du fastnar framför datorn.

Detta är en intressant frågeställning att ta ställning till, nu och i framtiden.

Mitt i allt detta oroar jag mig över en salstenta jag inte lämnat in, om litteraturen 1910-50, och en B-uppsats i litteraturvetenskap som ska lämnas in 3 april och den ska vara 10-12 A4-sidor. Jag tror jag har kommit på en frågeställning, återstår bara att se vad handledaren tycker:

"Socialistisk analys av Kulla-Gulla och Tomas Torpare (Martha Sandwall-Bergström) och Knektens barn (Börje Sehlin)"