Det verkar sannerligen inte vara lätt att vara gymnasielärare. Du ska förhoppningsvis lära dig namnen på alla dina elever. I mitt fall handlar det om 73 personer. Oftast är det fler. Du ska förbereda lektioner, du har efterarbete, du har lektionspasset. I mitt fall motsvarar lektionspassen 12,5 veckotimmar. Det känns som om jag jobbar heltid. Det sägs ju att de två första åren på en arbetsplats (om vi pratar om examinerad lärare och heltid) skall vara de jobbigaste. 

Du skall rätta uppsatser. Du ska ha föräldrakontakt. Du ska kompetensutveckla dig.  I dag har jag känt mig ganska mesig och för snäll. Klassen jag har mest, i engelska och svenska, har ett designprojekt som skall lämnas in tisdagen efter sportlovet. Vissa har tydligen väntat till sista minuten. I det läget är jag mesig och säger att det är OK om de vill gå och finslipa projektet. Om jag ger dem fingret så tar de hela handen. Det gäller att ha rätt snack med dem, parera deras försök, ha framförhållning.

I morgon är sista dagen som ordinarie läraren skall vara sjukskriven. I morgon får jag besked. Sen är det sportlov. Det skall under alla förutsättningar bli intressant.

Väl hemkommen och tittar på Aktuellt. Det är fullt med rapportering om en grundskola i Malmö och en grundskola i Göteborg. Den ena skolan stängdes i höstas och journalisterna intervjuar skolpersonal och elever och rektorer. Lugna Gatan har ryckt ut. Skolministern får säga sitt i Aktuellt-studion. Åsikterna går isär.

En dag i skolans tecken är till ända.