Willy Bergström talade om 
konjuktursvängningar och ekonomiska kriser.

Fritidsgården Morgårdshammar 25 mars

Varför har vi ekonomisk kris i världen
Hur påverkas vi i vårt land
Hur påverkas vår privatekonomi

20 personer lyssnade till Willy Bergström på Fritidsgården denna kväll. Det var en mycket intressant och givande kväll.

Normalt förekommer konjunktursvängningar ca: vart 5: e år, men nu befinner vi oss i en riktig krissituation i världen. Placerarna letar sig till de större och säkrare valutorna. Nästan ingen fick så mycket stryk som den svenska kronan. Vi är ett exportberoende land och får en kris i industrin. Den svenska exporten har under det senaste halvåret fallit brant. Arbetslösheten stiger och prognosen säger upp till 9,4 % för 2010. Privatekonomin minskar. Det brukar inte vara så stora svängningar som vi upplever nu. Man jämför med 30-talet. Den djupa krisen tog slut 1939.

Man jämför med 1990-1991 då gick räntan upp till 5 % - det var en djup kris i Sverige – som vi då var ensamma om i världen.  Kriserna 30-talet, 90-talet och nu liknar varandra. Det är svårt få igång industrin. Bankerna ger ej lån. Ingen litar på bankerna. Småföretagare får svårt när bankerna stryper åt. Likviditeten försvinner. ”Blodomloppet” stoppar upp.

I Japan tog det 10 år komma ur krisen då – men det är en djupare kris nu.

Den svenska krisen på 90-talet tog det oss 4-5 år att komma ur – vi hade då 13 -14 % arbetslöshet. Det vi gjorde här i Sverige då för att klara oss ur krisen, var att socialdemokrater-na stöttade högerregeringen under bankkrisen (staten tog då över Nordbanken så att banken inte gick under) –vilket man talar om i världen som en förebild för hur man bör gå tillväga nu. Exemplet Sverige försöker man nu göra om.

Däremot strider man i USA – i motsats till hur det var på 90-talet i Sverige då man lyfte ut värdelösa lån. Den privata konsumtionen kom igång då – men har nu 2009 gått i stå. Förtroendet förlorat, alla håller på sitt.

Hur kan en modern världsekonomi ramla ihop på detta sätt? Varför så bräckligt?

Vi måste konstatera att bakgrunden i USA, var vällovliga ambitioner, det att många skall äga sitt hem. Bara ett fåtal amerikaner har någon ekonomisk buffert att tala om. Folk fick hjälp att ta billiga lån. Det var en jakt på avkastning för bankerna. Man började ge lån folk som tidigare aldrig fått lån. Folk som ej var fast anställda, folk med betalningsanmärkning-ar fick nu lån, folk som kom ut från fängelset fick lån. Detta skedde i USA under alla åren från 2000 sänktes räntan, speciellt efter Twin Tower händelsen, 11 november, 2001. Det var en jakt på avkastning för bankerna. Bankerna bildade institut till sig själva – som tog hand om skral-tiga lån. ”Skräplån” syntes ej i bankernas redovisning.
Man lockade hushållen i början av 2000-talet att ta lån med 2% ränta eller ränte- och  amorter-ings-fritt. Efter 2 år så höjde man till 5%-ig ränta – då sprider sig paniken också i Europa. Banker går omkull i USA, så också i England. Staten får gå in och ta över bolåneinstituten Fannie Mae och Freddie Mac i USA. Världens största försäkringsbolag AIG höll på att gå omkull, men USA:s regering har hittills satt in 170 miljarder dollar i AIG för att undvika att försäkringsjätten går omkull.

Detta utlöser en kedjereaktion i världen.
Alla banker har skulder till andra banker. Massor av räddningsaktioner utlöses och stater går in och socialiserar banker. Riksbanken tog över Carneige.  Swedebank har problem. Staten tar hand om skulden.
Vi har en garanti upp till 500 000 kronor i Norrbärke Sparbank.

Ljus i tunneln nu ?
2007 börjar vi se problemen, 2008 kulminerar problemen – stater sätter igång med kraftfulla insatser i USA och i Sverige – redan efter ett år. Finansinspektionen måste bli tydligare.


Irland är idag i ett svårt läge. De måste få hjälp utifrån.

30-tals krisen. Det var skillnad, den startade 1929 inget gjordes i USA förrän 1933-34. Man vet nu hur man inte skall göra.

I USA talas mycket om hur vi i Sverige klarade krisen på 90-talet. Den hanteringen är en förebild. Vår riksbankschef var med under 90-talskrisen – blev expert på finanskrisen och Bo Lundgren nu chef för Riksgäldkontoret – har också erfarenheter från 90-talet. Statsskulden skenade iväg då.

Sverige går nu in i lågkonjunktur med en arbetslöshet idag med 8 % - går mot 10 %. Det sociala skyddsnätet är försvagat. Man drar ner. Oroande många har lämnat a-kassan.
Idag finns bara 1/3 del av AMS-åtgärder, jämfört med när socialdemokraterna hade makten. Det är nu socialt oroligt. Regeringens politik bra i högkonjunktur – som det var när de startade. De agerar falskt nu, när de säger att ett budgetunderskott hotar, om de går in med stöd till skola, vård och omsorg nu.

Troligen kommer en reträtt i april från regeringen – som då kommer att tvingas att ge stöd till kommunerna. Stödet kommer säkert att öka under valåret 2010.

President Obama försöker bekämpa den galopperande arbetslösheten med ett stimulanspaket.
Det är försök till snabba räddningsaktioner – som president Obama nu gör, när han sätter in 800 miljarder dollar, för att hjälpa bankerna – vilket är en oerhörd räddningsinsats. Målet är att paketet skall skapa lika många nya jobb som försvunnit i USA under förra året och förhindra att en ökande fattigdom och ökade sociala klyftor. Men det är en fara i denna skuldsättning, som USA tar på sig.

Man borde ordna en auktion på de dåliga lånen – få ut de giftiga lånen ur banksystemet.

Europa har satt in 400 miljarder, men har sagt nej till att hjälpa Östeuropa, Ungern och Lettland. Lettlands valuta är övervärderad Swedbank får problem om de devalverar.

De hårdast drabbade medlemsländerna som tvingas vända sig till den Internationella valutafonden, IMF, är Lettland, Rumänien och Ungern.

Världens största valuta reserv finns numera i Kina, som för några år sedan passerade Japan.
Kinas frammarsch i världsekonomin grundas i hög grad på exporten till USA.
Kina har likvida tillgångar – 2000 miljarder. Världen vet att Kina har pengar som skulle behövas för att lättare komma ur krisen.

Kina är på offensiven inför G20- mötet i London 2 april. President Barack Obama gör sitt första officiella besök i Europa då. Under mötet kan Kina komma att erbjuda Internationella valutafonden, IMF, extra finansiering med 100 miljarder dollar.

Finansinspektionen måste bli tydligare och arbeta mer förebyggande. Det europeiska arbetet blir också allt viktigare. Förslag finns om stora förändringar i de finansiella regleringarna. Mycket av detta skall avgöras under nästa halvår, när Sverige är ordförandeland i EU.

                                                                                 Kerstin Junker