- Dessa satsningar bör nu följas av ett tydligare statligt ansvar för
att uppnå en nationellt likvärdig och kvalitativt god utbildning, säger
utbildnings- och forskningsminister Thomas Östros.
Utvecklingsplanen inleds med en tydlig ideologisk markering av
regeringens syn i ett antal frågor som nu är aktuella i skoldebatten.
Kunskapens och bildningens betydelse lyfts fram och vikten av att ta
tillvara allas lust att lära och utvecklas hela livet.
-Den gemensamma skolan som välfärdsstatens största framgång ställs mot
en sorteringsskola där eleverna skiktas med hjälp av tidiga betyg och
sänkt ambitionsnivå för vissa elever, säger Thomas Östros vidare.
-Vi poängterar vikten av att fördela resurser efter behov och ställer
det mot förslagen om en statlig skolpeng, avslutar Thomas Östros.

Förslagen i korthet:
Ett förstärkt kvalitetsarbete
- Skolverkets uppgifter renodlas och en ny utvecklingsmyndighet
inrättas. Skolverket uppgifter koncentreras till kvalitetsuppföljning,
granskning och tillsyn.
- Granskning av kvalitetsarbetet i skolor och kommuner blir det nya
Skolverkets centrala myndighetsuppgift. Granskning och tillsyn
fördubblas jämfört med i dag. Tillsynen bör regleras i lag. Den nya
skolutvecklingsmyndigheten får i uppgift att initiera lokal
skolutveckling och stödja kompetensutveckling.
- Varje skola ska minst en gång per år utarbeta en kvalitetsredovisning
där man utvärderar och bedömer den egna verksamheten i förhållande till
de nationella målen samt redovisa vilka åtgärder man vidtar om målen
inte nås. Statens krav på skriftlig dokumentation renodlas till
kvalitetsredovisningen genom att övriga krav på skolplan och arbetsplan
tas bort. Kvalitetsredovisningar införs också i förskolan och
skolbarnomsorgen.
- Skolverket får i uppdrag att utarbeta ett antal gemensamma
resultatmått som ska ingå i alla skolors kvalitetsredovisningar. De ska
spegla hela skolans uppdrag och omfatta målen såväl i läroplanen som i
kursplanen.
- Skolan ges en tydligare skyldighet att informera föräldrar och elever
om elevens studieutveckling kontinuerligt under hela grundskoletiden.
Utvecklingssamtalen har här en viktig roll och de bör regelmässigt leda
fram till en framåtsyftande individuell utvecklingsplan. Planen bör
visa vilka ytterligare insatser eleven behöver för att nå målen för
utbildningen och vilka överenskommelser som lärare, elev och föräldrar
ingått.
- För elever som inte når målen i åk 9 införs en skyldighet för skolan
att utfärda skriftliga omdömen där de kunskaper eleven har redovisas
som underlag för de kompletterande stöd eleven behöver för att nå
godkänt.
Strategiska utvecklingsområden
Gemensam grund för alla
- Det nya skolutvecklingsverket ges som sitt första och viktigaste
uppdrag för de närmaste åren att förbättra utbildningsvillkoren för
barn och ungdomar i segregerade områden. De ska visa på
framgångsfaktorer, bedriva utvecklingsarbete men också lämna förslag
till åtgärder som kan förbättra situationen för eleverna.
- Alla ungdomar i gymnasieskolan behöver en gemensam kärna av kunskaper
och kompetens. Historiska kunskaper och perspektiv bör vara en del av
denna gemensamma kärna. Inrättandet av ett nytt kärnämne kan därför bli
aktuellt.
- En nationell handlingsplan för matematik från förskola till högskola
genomförs och en matematikdelegation tillsätts för att leda arbetet.
-  Arbetet mot alla former av kränkande behandling och mobbing ska ges
fortsatt hög prioritet.
- Förstärkt kvalitet i förskolan. Barngruppernas storlek och
personaltätheten ska ses över och reformerna om maxtaxa och allmän
förskola ska följas upp och utvärderas.
Flexibilitet och samverkan
- Eleverna som behöver mer tid och stöd för att nå målen måste få det
inom ramen för den gemensamma skolan. Elever i grundskolan ska i sin
vanliga utbildning också kunna läsa vissa kurser på gymnasienivå och
gymnasieelever ska kunna läsa ämnen på högskolenivå.
- Elever som saknar behörighet till gymnasieskolans nationella program
bör i första hand erbjudas en individuellt upplagd studieplan inom
ramen för det gymnasieprogram de valt. I praktiken kan därmed det
individuella programmet avskaffas i sin nuvarande form. Det kräver en
förnyelse av förhållnings- och arbetssätt i de reguljära
utbildningsvägarna.
- Yrkesutbildningen i gymnasieskolan behöver förstärkas. Samverkan
mellan utbildning och arbetsliv bör stärkas genom att dagens APU
utvecklas till ett mer organiserat Lärande i arbetslivet (LIA).
Regeringen avser att, i samverkan med svenska företag, ta ett särskilt
initiativ till utbytesprogram och utlandspraktik för elever på
yrkesinriktade utbildningar samt ett särskilt program för
u-landssamarbete riktat till dessa elevgrupper. En
yrkesutbildningsdelegation inrättas för att starta ett praktiskt
utvecklingsarbete bl.a. med att öka antalet utbytestjänstgöringar
mellan lärare i gymnasieskolan och yrkesverksamma arbetslivet.
- Kvalificerad yrkesutbildning (KY) bör fortsätta att utvecklas.  En
yrkeshögskoleexamen införs i högskolan för kortare yrkesutbildningar
inom högskolan. Båda utbildningsformerna är värdefulla och kompletterar
varandra. De vidgar möjligheterna att välja fortsatt utbildning efter
gymnasiet och för yrkesverksamma att fortbilda sig.
- En särskild utredare tillkallas för att parallellt med utredningen om
mottagande och introduktion av flyktingar se över hur
svenskundervisningen för invandrare kan organiseras och förnyas.
Utgångspunkten bör vara att skapa en högkvalitativ utbildning i svenska
som bör kunna ske integrerat med arbete, praktik eller annan
utbildning.
Lärare och ledare
- Regeringen avser att ta ett särskilt initiativ till att utvärdera och
kartlägga ledarskapet i skolan.
- Lärarna måste få möjlighet till kontinuerlig kompetensutveckling och
ges möjlighet att delta i forsknings- och utvecklingsarbete i skolan.
Karriärmöjligheter och andra utvecklingsmöjligheter för lärare behöver
förbättras.