Sverige står starkt trots den internationella konjunkturnedgången. Givna löften fullföljs. BNP beräknas öka med 1,4 procent i år. Regeringen bedömer att återhämtningen i den internationella ekonomin ska ta fart under andra halvåret. 2003 beräknas tillväxten stiga till 2,8 procent.

Den öppna arbetslösheten har halverats från 8 till 4 procent sedan 1996. Regeringen bedömer att den kan stiga till 4,3 procent i år, för att åter sjunka till 4 procent året därpå. Fortfarande är dock osäkerheten stor.

Regeringens mål är att 80 procent av befolkningen mellan 20 och 64 år ska vara sysselsatta på den reguljära arbetsmarknaden 2004. Ytterligare åtgärder kommer att föreslås för att målet ska nås.

De offentliga finanserna visar fortsatt överskott. Målet är ett överskott på 2 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Under 2000 och 2001 var överskotten 3,7 procent respektive 4,8 procent. I år bedöms det bli 1,8 procent. Regeringen angav i budgetpropositionen att ett lägre överskott än 2,0 procent kunde accepteras 2002 om konjunkturen utvecklades sämre än väntat. Mot bakgrund av den kraftiga ned-revideringen av tillväxten bedöms avvikelsen från målet vara acceptabel och väl i linje med målet. Även 2003 bedöms överskottet bli 1,8 procent.

Den offentliga skuldsättningen har minskat kraftigt under mandat-perioden. Någon offentlig nettoskuld finns inte längre - i stället en nettotillgång på ca 50 miljarder kronor i år. Den konsoliderade bruttoskulden väntas i år sjunka till 53 procent. 1998 var den över 70 procent. Referensvärdet inom EU är 60 procent. Skattekvoten beräknas sjunka från ca 53 procent 1998 till 50,6 procent 2003.

Utgiftstaket beräknas klaras även i år. Utgiftstaken ska bland annat förhindra att tillfälligt högre inkomster används för att bekosta varaktigt höjda utgifter. De har klarats varje år sedan de infördes. Regeringen följer dock utvecklingen noga och avser att återkomma med förslag om utgiftstaket skulle hotas.

Inga nya utgiftstak
Årets ekonomiska vårproposition ser annorlunda ut än tidigare på grund av att riksdagen beslutat att koncentrera det långsiktiga budgetarbetet till ett tillfälle om året, på hösten. Propositionen i dag innehåller därför inga förslag till nya utgiftstak. Den innehåller däremot som tidigare en finansplan, med redogörelse för inriktningen på regeringens ekonomiska politik, en prognos för svensk ekonomi, en fördelningspolitisk redogörelse och en tilläggsbudget för 2002.

Tilläggsbudget för 2002 - ökade kostnader för sjukskrivningar
Ett antal förändringar av utgifts- och inkomstberäkningar, samt några omprioriteringar genomförs under innevarande år. Utgiftstaket bedöms klaras även i år. Budgeteringsmarginalen är 0,9 miljarder kronor. Regeringen följer utvecklingen noga och avser att återkomma med förslag om så krävs.

Regeringen anser att ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen bör höjas under 2002. Frågan behöver dock beredas ytterligare. Utgifterna för sjukpenning och rehabilitering väntas bli högre än vad som anvisades i budgeten, då sjukfrånvaron fortsätter att öka. Anslaget föreslås därför öka med 2,5 miljarder kronor.

Utgifterna för biståndet beräknas 2002 överstiga anslagna medel med ca en miljard kronor. Det beror på utnyttjande av reservationer från tidigare år. Migrationspolitiken tillförs sammanlagt 680 miljoner kronor 2002. För att möta den ökade flyktingtillströmningen tillförs migrationsverkets mottagningssystem 560 miljoner kronor. Migrationsverket får 60 miljoner kronor och Utlänningsnämnden 20 miljoner kronor för att handläggningstiderna ska minska. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering får två miljoner kronor ytterligare.

Kriminalvården tillförs 150 miljoner kronor för att möta det ökade platsbehovet. Därtill tillförs 10 miljoner kronor för att bekämpa narkotikamissbruket inom kriminalvården.

Kunskapslyftet tillförs medel motsvarande 6000 platser under hösten 2002, till en kostnad av 108 miljoner kronor. Insatsen ska i första hand riktas till kommuner och regioner som berörts av vinterns varsel om uppsägningar inom tillverkningsindustrin eller som av andra skäl har särskilt svag arbetsmarknad.

Ytterligare insatser kommer att göras för att stödja omstrukturering av kommunala bostadsföretag i kommuner med tomma lägenheter och stor utflyttning. Under perioden 2002-2004 bedöms preliminärt ytterligare ca 3 miljarder kronor satsas. I år satsas 240 miljoner kronor. En särskild bostadsmyndighet inrättas för detta från den 1 juli 2002.

För att åstadkomma bättre utnyttjande av platser inom högskolans grundutbildning föreslås en omfördelning av platser och medel. Genom omfördelningen kan volymen öka 2002. Fler platser går till Uppsala universitet, Lunds universitet, Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Linköpings universitet, Örebro universitet, Mälardalens högskola, Högskolan i Borås, Högskolan i Gävle och några enskilda utbildningsanordnare. Minskat anslag får Kungliga tekniska högskolan, Växjö universitet, Mitthögskolan, Blekinge tekniska högskola, Högskolan i Kalmar, Högskolan Dalarna och Södertörns högskola.

15 miljoner kronor mer satsas på förebyggande arbete mot alkohol- och narkotikamissbruk. För att möjliggöra en snabb uppbyggnad av en ny djurskyddsmyndighet ökas anslaget med 15 miljoner kronor. Bilstödet till handikappade höjs med 50 miljoner kronor. Kvinnojourerna tillförs ytterligare 10 miljoner kronor.

För att öka det tidigare låga valdeltagandet bland invandrargrupper gör regeringen inför höstens val en särskild satsning om 30 miljoner kronor till riksdagspartierna för förbättrad valinformation för invandrare. Posten ersätts med ytterligare 25 miljoner kronor för att behålla den höga ambitionsnivån för poströstningen.

Utgifter som väntas bli lägre än budgeterat är bland annat EU-avgiften, utgifterna för studiestöd och bostadsbidrag och räntorna på statsskulden.

Uppföljning av 11-punktsprogram för ökad hälsa i arbetslivet
För att möta den kraftiga ökningen av antalet sjukskrivna och förtidspensionerade har regeringen presenterat ett åtgärdsprogram i 11 punkter. Programmet följs upp i vårpropositionen och regeringen kommer att lägga nya förslag i samband med budgetpropositionen.

Regeringen avser att ge arbetsgivare starkare ekonomiska drivkrafter att ta ansvar för arbetsvillkoren och för förebyggande och rehabiliterande arbete. Syftet är att minska främst de längre sjukskrivningarna. Arbetsgivarkollektivet ska sammantaget inte få högre kostnader. Arbetsgivaransvaret ska vara utformat med beaktande av de mindre företagens villkor och förutsättningar. Även situationen för personer som tidigare varit sjukskrivna länge eller som kan uppfattas ha en ökad risk att bli sjukskrivna i framtiden ska beaktas.

På dagordningen för framtiden: Barnfamiljer, äldre och sjukvården
På dagordningen för nästa mandatperiod står redan ett antal reformer:
Maxtaxereformens sista steg tas 2003 genom att allmän förskola införs för 4-5-åringar. Det innebär att alla barn får rätt till gratis förskola tre timmar om dagen. Föräldraförsäkringen förstärks ytterligare. Den lägsta dagpenningen i föräldraförsäkringen höjs till 150 kronor per dag 2003 och till 180 kronor per dag 2004. Inkomsttaket i sjuk- och föräldraförsäkringen höjs från 7,5 till 10 prisbasbelopp den 1 juli 2003 om det statsfinansiella läget så tillåter. Studiebidraget utökas från 9 till 10 månader, så att en tonåring på gymnasiet får 950 kronor mer per år.

Som ett led i det förbättrade tandvårdsstödet för äldre förstärks resurserna med ytterligare 300 miljoner kronor 2003. Ett nytt äldreförsörjningsstöd införs 2003 för att alla personer över 65 år som är bosatta i Sverige ska garanteras en viss lägsta levnadsnivå. Inkomstprövningen av änkepensionen upphör också 2003.

Den särskilda vårdsatsning som riksdagen tidigare beslutat om fullföljs Totalt handlar det om ett extratillskott på 9 miljarder kronor under perioden 2001 till 2004. Dessa resurser har i huvudsak frigjorts från totalförsvaret. Under åren 2002 till 2004 satsas 1,25 miljarder kronor per år för att minska väntetiderna i vården. Regeringen kommer också att inom kort att inleda en försöksverksamhet för att underlätta rekrytering av personal till vård och omsorg. Anställningsstöd kommer att utgå för anställning av arbetslösa inom vård och omsorg.

På dagordningen: Skolan och högskolan
Skolan får ökade resurser för att anställa mer personal. I år är det extra stödet 1,5 miljarder kronor. Enligt Skolverket räcker årets nytillskott till att anställa ytterligare 3 000 lärare och andra yrkesgrupper i skolan. Även under nästa mandatperiod krävs stora satsningar. Skolan och fritidshemmen ska de kommande åren tillföras en miljard kronor i nivåhöjning varje år fram till 2005 i syfte att öka antalet vuxna i skolan. För 2006 och framåt ska skolsatsningen uppgå till 5 miljarder kronor.

En särskild satsning görs för att stärka högskolan. Regeringens långsiktiga mål är att hälften av en årskull ska ha börjat högskolan vid 25 års ålder. Högskolan expanderar med omkring 100 000 platser mellan 1997 och 2003. Från och med i år tillförs också högskolans humanistiska, samhällsvetenskapliga, teologiska och juridiska utbildningar ökade resurser för att höja kvaliteten på grundutbildningen. I år tillförs 100 miljoner kronor och 2003 utökas tillskottet till 200 miljoner kronor.

Från och med 2003 införs ett nytt vuxenstudiestöd som ersätter det särskilda utbildningsbidraget. Det beräknas kosta 2 miljarder kronor per år och riktas till personer över 25 år som har en kort tidigare utbildning, som är eller riskerar att bli arbetslösa eller har funktionshinder.
De statliga anslagen till forskning och forskarutbildning höjs med 1,5 miljarder kronor mellan 2000 och 2004. Under perioden 2001 till 2003 tillförs bland annat 214 miljoner kronor för sexton nya forskarskolor.

För att utveckla det livslånga lärandet behövs ett system för individuell kompetensutveckling. Regeringen har under våren presenterat ett system som kan träda i kraft 2003. Det bygger på individens eget sparande på kompetenssparkonton. Även arbetsgivaren stimuleras att medverka.

På dagordningen: Bostäder, bistånd och polisen
Investeringsbidraget för studentbostäder utökas med 125 miljoner kronor för 2003. 2,5 miljarder kronor har avsatts för stöd till byggande av hyresbostäder 2002-2006.

Biståndet har höjts kraftigt under mandatperioden. Utbetalningarna beräknas för 2002 uppgå till 0,8 procent av bruttonationalinkomsten, BNI. 1998 till 2004 beräknas biståndet öka från 12 till 21 miljarder kronor. Regeringen har som ambition att det svenska biståndet åter ska uppgå till 1 procent av BNI när det statsfinansiella läget så tillåter.

Rättsväsendet tillförs ytterligare resurser, 100 miljoner kronor 2003 och 600 miljoner kronor 2004, för en fortsatt förstärkning av polisen.

En politik för full sysselsättning - tillväxt i hela landet
Full sysselsättning är regeringens övergripande mål. Den bästa politiken för en ökad välfärd går genom att fler har jobb. Skattesänkningar för låg- och medelinkomsttagare i kombination med maxtaxereformen har inneburit sänkta marginaleffekter. Det stimulerar arbetskraftsutbudet. Årets reformer och skattesänkningar om ca 20 plus 20 miljarder kronor bidrar också till att stimulera ekonomin och därigenom hålla uppe sysselsättningen. Regeringen har vidare föreslagit ett särskilt stöd till kommuner och landsting, om 3 miljarder kronor, för att de ska kunna tidigarelägga anställningar i år.

En viktig del i tillväxtpolitiken är väl fungerande kommunikationer. Regeringen presenterade hösten 2001 en infrastrukturproposition med kraftigt ökade satsningar - 364 miljarder kronor - på järnvägar och vägar 2004 till 2015. För att stimulera anläggande av IT-infrastruktur med hög överföringshastighet i områden som inte är kommersiellt intressanta har ett särskilt stöd till kommuner utformats.

Satsningarna på utbildning och arbetsmarknadspolitik förbättrar kompetensen och ökar utbudet av kvalificerad arbetskraft. Arbetsmarknadspolitiken inriktas på att motverka flaskhalsar och intensifiera insatser för dem som har det allra svårast att få arbete, som långtidsarbetslösa, arbetshandikappade och invandrare.

Regeringen har föreslagit effektivare konkurrensregler för att öka möjligheterna för Konkurrensverket att bekämpa karteller.

Regeringen har avsatt medel under tre år för ett nationellt program för entreprenörskap. Syftet är att skapa ett bättre företagsklimat, bidra till positiva attityder till företagande samt öka företagandet. Ett nationellt program för utveckling av innovationssystem och s.k. kluster inrättas under 2002 till 2004. Ett annat program inrättas för att stärka turistnäringen. Ett särskilt program inrättas 2002 till 2004 för att öka användningen av IT i företag lokaliserade i stödområde A.

50 miljoner kronor per år avsätts 2002 till 2004 för att stimulera samarbete mellan universitet, högskolor och kommuner i samverkan i syfte att öka rekryteringen till högskolan samt skapa hållbar tillväxt i regionerna.

För att stärka kommuner och landsting med kraftig befolknings-minskning införs ett särskilt statsbidrag under 2003 och 2004 om sammanlagt 400 miljoner kronor.

Resultat under mandatperioden: Fler i jobb och lägre dagisavgifter
Stora reformer har kunnat genomföras under mandatperioden 1998-2002 inom uppsatta budgetmål. Sysselsättningen har ökat och mer resurser satsats på utbildning. Jämfört med 1998 bedöms 240 000 fler personer vara sysselsatta 2002. Högskolan expanderar med omkring 100 000 platser mellan 1997 och 2003. Den öppna arbetslösheten har halverats. Samtidigt har antalet personer i arbetsmarknadspolitiska program minskat kraftigt.

Fler har anställts i skolan, vården och omsorgen. Den kommunala sektorn beräknas 2002 omsluta 84 miljarder kronor mer än vad den gjorde 1998. Antalet anställda i kommuner och landsting ökar under samma tid med 40 000 personer.

Barnbidraget har höjts till 950 kronor, studiebidraget likaså. Flerbarnstilläggen har höjts i motsvarande mån. Maxtaxa har införts på dagis och fritids. Barn till arbetslösa och till föräldralediga har numera rätt till plats i förskolan. Föräldraförsäkringen har förlängts med en ytterligare mamma/pappa-månad.

Resultat: Högre pensioner och fem nya miljarder till rättsväsendet
Pensionerna har höjts och bostadstillägget har ökat under mandatperioden. Pensionen räknas numera upp med det fulla prisbasbeloppet. Bostadstillägget för pensionärer har under mandatperioden höjts från 83 procent till 91 procent av bostadskostnaden. Förbehållsbelopp och maxtaxa har införts inom äldreomsorgen. Högkostnadsskydd i tandvården införs den 1 juli.

Rättsväsendet har under mandatperioden tillförts ytterligare ca 5 miljarder kronor. En stor del av de nya resurserna har gått till polisen.
Stora satsningar har gjorts för att skapa ett ekologiskt hållbart samhälle. Biståndet har höjts. Studenterna har fått bättre villkor. Golvet och taket i a-kassan har höjts. Arbetsskadeförsäkringen reformeras.

Resultat under mandatperioden: Sänkta inkomst- och företagsskatter
Skattesänkningar riktade mot låg- och medelinkomsttagare har genomförts under mandatperioden, genom en skattereduktion motsvarande ¾ av egenavgiften i pensionssystemet. Pensionärer har också fått sänkt skatt, med ca 100 kronor i månaden. Även pensionärer med så låga inkomster att de inte betalar skatt får del av sänkningen genom att deras skattekonto krediteras. En skattereduktion för fackföreningsavgift har införts, för att likabehandla löntagarnas organisationsavgifter och arbetsgivarnas. Det kan innebära ca 100 kronor lägre skatt i månaden för en handelsanställd.

Fastighetsskatten har sänkts från 1,5 till 1,0 procent av taxeringsvärdet för småhus och från 1,5 procent till 0,5 procent för hyreshus. Samtidigt har en begränsningsregel i fastighetsskatten införts. Den innebär att hushåll med normala inkomst och förmögenhetsförhållanden maximalt ska betala 5 procent av sin inkomst i fastighetsskatt. Fribeloppet i förmögenhetsskatten har höjts från 900 000 kronor till 1,5 miljoner kronor för ensamstående och 2 miljoner kronor för sambeskattade par.

En rad företagsskatter har sänkts. Tiden för avsättning till periodiseringsfonder har ökat från 5 till 6 år. I stort sett alla stoppregler för fåmansbolag har slopats. Ett schablonavdrag för ökade levnadsomkostnader vid resor för enskilda näringsidkare har införts, för att likabehandla inkomsttagare och företagare. Generösare avdragsregler har införts vid ombyggnad av lokaler. Den maximala avsättningen till periodiseringsfonder har höjts med fem procentenheter. Schablonintänkten för investmentbolag har sänkts från 2,0 till 1,5 procent. Momsen på persontrafik har halverats från 12 till 6 procent. För att stimulera det lokala småföretagandet har en regional stimulans införts i Norrlands inland, Värmland och Dalarna (stödområde A). Den generella nedsättningen av arbetsgivareavgifterna på fem procent av lönesumman upp till 852 00 kronor ökas i stödområdet till 15 procent.

Alla fysiska personer som redovisar inkomst av näringsverksamhet får nästa år en förtryckt självdeklaration och en gemensam deklarationstidpunkt för alla införs. Förseningsavgiften vid skattedeklaration halveras i normalfallet, från 1000 till 500 kronor.

Ytterligare steg har tagits för en grön skatteväxling - att skatt på miljöskadliga aktiviteter höjs och skatten på arbete sänks. 2000-2002 omfattar den ca 6,7 miljarder kronor. En rad energiskatter har höjts mot att grundavdraget i inkomstskatten har höjts med ca 2 100 kronor, arbetsgivareavgiften har sänkts med 0,1 procentenhet och medel har avsatts för individuell kompetensutveckling bland annat.

Fördelningspolitik
En fördelningspolitisk redogörelse publiceras som bilaga till den ekonomiska vårpropositionen. Där redovisas inkomstfördelningens utveckling under 1990-talet. Inkomstspridningen visade inga tecken på märkbara förändringar under första delen av 1990-talet, men ökade under andra delen. Ökningen förklaras huvudsakligen av ökade kapitalinkomster i form av reavinster i de högre inkomstskikten. Andelen hushåll med svag ekonomi har i stort sett varit oförändrad under 1990-talet, vilket innebär att de sociala skyddsnäten fungerat väl.

Redogörelsen innehåller även en analys av hur värdet av subventionerade offentliga tjänster påverkar hushållens ekonomiska standard. De offentliga tjänsterna bidrar till en utjämning av ekonomisk standard över livet, men även mellan hushåll med olika ekonomisk standard. Barnfamiljer och pensionärer gynnas, men också kvinnor som grupp.

Utjämningen kan illustreras av att om man bara räknar inkomster av lön, näringsverksamhet och kapital så har den femtedel av Sveriges befolkning som har högst ekonomisk standard en inkomst som är tio gånger högre än inkomsten för den femtedel som har lägst standard. Justerar man för skatter, transfereringar och konsumtion av offentliga tjänster sjunker kvoten till 2,3 gånger. Välfärdspolitik gör alltså skillnad. Offentliga tjänster omfördelar stora belopp. Hushållen nyttjade individuella offentliga tjänster till ett värde av 330 miljarder kronor. Till grund för analysen ligger offentliga tjänster i form av barnomsorg, utbildning, hälso- och sjukvård samt äldreomsorg 1999.

En annan viktig faktor för att motverka klyftor och inkomstspridning är bekämpning av arbetslöshet. Diagrammet nedan visar fördelningseffekten av halveringen av den öppna arbetslösheten från 8 till 4 procent. Staplarna visar förändring i disponibel inkomst i befolkningen uppdelad i femtedelar där den första stapeln är den femtedel som har lägst ekonomisk standard och den sista är den femtedel med högst standard.

Propositionen, sammandrag och ytterligare info finns på
www.finans.regeringen.se