Artikel publicerad i Expressen 2 mars 2012.

Regeringens löfte var att bryta utanförskapet. Men enligt Riksdagens utredningstjänst, Rut, har andelen som jobbar minskat i 16 av 21 län sedan regeringen tillträdde. För landet som helhet fattas det 42 500 jobb för att nå upp till den nivå som gällde år 2006.

I en tid av stark ekonomisk turbulens i vår omvärld har regeringen hållit ordning och reda i de offentliga finanserna. För det förtjänar man beröm.

Men regeringen har misslyckats med sin främsta uppgift - att bryta utanförskapet och få in fler i arbete. Andelen som jobbar är i dag lägre än 2006.

Regeringen framhåller att sysselsättningen har ökat sedan 2006, men talar inte om att befolkningen i arbetsför ålder, under samma period, har vuxit ännu mer. Det innebär att den så kallade sysselsättningsgraden, det vill säga andelen av befolkningen i arbetsför ålder som jobbar, har sjunkit.

Anders Borg har hävdat att det är mycket få europeiska länder som kan uppvisa en sådan sysselsättningsökning som Sverige haft sedan år 2006 (Dagens Industri 29/2). Sanningen är att andelen som jobbar har minskat mer i Sverige än i EU totalt. Mellan tredje kvartalet 2006 och samma kvartal 2011 minskade sysselsättningsgraden med 0,6 procentenheter i Sverige medan minskningen för hela EU stannade på 0,3 procentenheter. En lång rad europeiska länder - Österrike, Belgien, Tyskland, Norge, Polen, Tjeckien, Slovakien, Malta, Frankrike och Nederländerna - har haft en bättre utveckling av sysselsättningsgraden än Sverige (Eurostat).

Vi har låtit Riksdagens utredningstjänst beräkna hur många fler som skulle ha ett arbete om sysselsättningsgraden varit densamma i dag som 2006. Det visar sig att i hela Sverige fattas det 42 500 jobb. Det är ungefär lika många som arbetar inom hotell- och restaurangnäringen i hela Stockholms län. Rut konstaterar också att sysselsättningsgraden har minskat i 16 av 21 län.

Vi menar att det nu behövs ny inriktning på den ekonomiska politiken:

För det första: Ett land som är beroende av sin export behöver mer av kraftsamling och samarbete. Vi vill ha en strategisk samverkan mellan politik, arbetsmarknadens parter och akademin. En aktiv närings- och forskningspolitik är basen för tillväxt och fler jobb. Vår målsättning är att Sverige ska bli världens främsta land för kunskapsintensiva företag att verka i.

För det andra: Om Sverige ska klara den globala konkurrensen måste vi konkurrera med kompetens, inte låga löner. Vägen till jobb, tillväxt och jämlikhet börjar i en bra skola. Sverige har under flera år tappat i internationella kunskapsmätningar i skolan. Vi vill höja kunskapsnivån och öka likvärdigheten i den svenska skolan. Det behövs också en brett kompetenslyft på svensk arbetsmarknad så att människor kan ta de jobb som växer fram.

För det tredje: Vi vill ersätta regeringens ineffektiva arbetsmarknadspolitiska bombmattor med precisionsinsatser riktade mot de grupper som möter högst trösklar för att komma i jobb. Vi tänker inte rulla tillbaka regeringens jobbskatteavdrag. Hushållen har inrättat sin ekonomi efter dessa. Men den sänkta krogmomsen och den lägre arbetsgivaravgiften för unga, är exempel på mycket dyra åtgärder med svagt stöd i forskningen.

Sverige behöver nu växla över till mer verkningsfulla åtgärder. Vi har bland annat föreslagit en särskild skattekredit för att öka de i dag mycket svaga ekonomiska drivkrafterna för att gå från socialbidrag till försörjning genom eget arbete. Så bedriver man en modern politik för fler jobb genom att använda skattebetalarnas pengar på det mest effektiva sättet.

Fredrik Olovsson - gruppledare finansutskottet