Refik Sener
Pressekreterare
08-405 33 72
070-335 33 72

Ilija Batljan
Departementsråd
08-405 33 41

- Det finns ingenting i de nya reglerna för maxtaxan inom äldre- och handikappomsorgen som tvingar kommunerna att försämra den ekonomiska situationen för sina pensionärer. Ingen får det sämre med anledning av reformen som ska genomföras den 1 juli. Det säger Ewa Persson Göransson, statssekreterare på Socialdepartementet, i en kommentar till uppgifterna i Aftonbladet idag.

Reformen syftar till att skydda de drygt 270 000 personer som erhåller insatser från äldre- och handikappomsorgen från för höga avgifter. Det stämmer heller inte att reformen främst gynnar pensionärer med god ekonomi. Den stora gruppen får en bättre ekonomisk situation på grund av de nya reglerna om förbehållsbelopp, endast sex procent på grund av reglerna om högsta avgift.
Avgiftsreformen inom äldre- och handikappomsorgen är inte konstruerad för att ge skydd mot låga inkomster, utan ger skydd mot höga avgifter.

Fördelningspolitiska analyser visar dessutom att de som är sjuka och i
behov av omsorg gynnas och att inkomstklyftorna mellan äldreomsorgstagare och övriga pensionärer minskar.

Exemplet Anna Olsson, som förekommer i Aftonbladet idag, beskriver inte effekterna av reformen. Anna Olssons problem är det sätt hennes kommun väljer att ta ut avgifter för mat. Den hanteringen har inte uppstått med anledning av reformen.

Uppgifterna i artikeln om att taxan slår hårdare mot dem som äger fastighet eller har besparingar stämmer inte. Ingen ska behöva sälja sitt hus eller ta ut sina sparpengar för att betala för äldreomsorg. Av de nya reglerna framgår att förmögenhet inte får ligga till grund för avgiftssättning. Avkastningen av kapital räknas däremot som inkomst.

Enligt reformen kan kommunen dessutom bestämma att avgiften ska beräknas på ett mer fördelaktigt sätt för den enskilde.