TRANSLATE WEB PAGE   NÄTVERKSPORTALEN WWW.S-INFO.SE   BLOGGPORTALEN WWW.S-BLOGGAR.SE   FORUMPORTALEN WWW.S-FORUM.SE 
Stor satsning på vägar och järnvägar - för tillväxt och utveckling
18 mars 2002 12:00





Eva Rosengren
Pressekreterare
08- 405 37 63
070- 657 08 95


Monica Lövström
Pol. sakkunnig
08- 405 10 52
070- 661 23 34


Stor satsning på vägar och järnvägar - för tillväxt och utveckling


Regeringen har beslutat uppdra åt Banverket, Vägverket och
länsstyrelserna, eller alternativt de regionala
självstyrelseorganen,att planera investeringar i nya vägar och
järnvägar, utveckla och modernisera transportsystemen samt satsa för
att bevara och säkerställa befintligt väg- och järnvägsnät för
sammanlagt 364 miljarder kronor under perioden 2004-2015.Uppdraget är
en följd av regeringens proposition 2001/02:20 Infrastruktur för ett
långsiktigt hållbart transportsystem och riksdagens beslut med
anledning av propositionen.


- Ett väl utbyggt och väl fungerande transportsystem är en
grundläggande del av landets baskapital, som måste utvecklas och
förvaltas på ett framsyns sätt. Nu återinvesterar vi i både väg- och
järnvägsnäten, tjälsäkrar vägarna och bigger bort flaskhalsarna i
systemet. Därför innebär detta beslut en långsiktig satsning som
främjar Sveriges tillväxt och regionala utveckling, säger
näringsminister Björn Rosengren i en kommentar.


Regeringen har också nu fördelat de 30 miljarder kronor som ska gå till
de olika länen enligt en förteckning längre ned i  detta
pressmddelande. Man gör också en prioriterad förteckning av vägar och
järnvägar I Stockholmsområdet samt pekar ut ett antal prioriterade
object I överiga landet.150 miljarder kronor för att rusta upp
infrastrukturenRegeringen anser att behovet är mycket stort när det
gäller satsningar för att förbättra drift och underhåll av väg- och
järnvägsnätet och 150 miljarder kronor har avsatts för detta ändamål.
Framför allt vill regeringen satsa på vägnätet, där underhållet på
många håll blivit eftersatt.Sammanlagt 87 miljarder kronor avsätts för
drift och underhåll av de statliga vägarna.


Genom att förbättra befintliga vägar och höja standarden förbättras
särskilt förutsättningarna för företagsamhet och regional utveckling i
regioner som i dag inte har de bästa regionala
utvecklingsförutsättningarna. Nya trafikanläggningar såsom
underjordiska trafikleder i stadsmiljö och avancerade brokonstruktioner
är under uppförande eller planeras under de närmaste åren. Det medför
höjda kostnader för drift och underhåll
17 miljarder kronor avsätts i ett särskilt paket för vägarna. Pengarna
ska användas för rekonstruktion av eftersatt vägnät, tjälsäkring och
för att förbättra bärigheten. Varje år stängs cirka 15 procent av det
statliga vägnätet av för tung trafik under tjällossningen.


Avstängningarna sker i nästan hela Sverige, men är störst i skogslänen
från Dalsland upp till Norrbotten, vilket orsakar stora problem.
38 miljarder kronor avsätts för drift och underhåll av de statliga
järnvägarna. Genom denna ökning av resurserna får Banverket möjlighet
att reducera driftstörningar och öka resurserna för förebyggande
underhåll.


2 miljarder kronor avsätts för Banverkets sektorsuppgifter och 6
miljarder kronor för Vägverkets sektorsuppgifter.100 miljarder kronor
för investeringar i järnvägRegeringen föreslår en utökad ram när det
gäller järnvägsinvesteringar, till 100 miljarder kronor för 2004-2015.
Satsningen är en del i en strategi för att förbättra järnvägens
konkurrenskraft i förhållande till vägtransporter, både vad gäller
persontrafik och godstrafik.


- Detta är en långsiktig satsning som innebär ett  stort kliv framåt
för omställningen till ekologisk uthållighet i Sverige, säger Björn
Rosengren.


Med en sådan planeringsram kan bristerna i järnvägens infrastruktur
åtgärdas, och de ökade resurserna kommer att innebära en väsentlig
modernisering av järnvägssystemet. Samtidigt utökas Banverkets
planeringsansvar till att också gälla bl. a investeringar och
miljöförbättrande åtgärder på länsjärnvägarna.69 miljarder kronor för
investeringar i vägRegeringen föreslår en ram för väginvesteringar på
sammanlagt 69 miljarder kronor för perioden 2004-2015. Av dessa avsätts
39 miljarder kronor till satsningar i det nationella vägnätet.


Pengarna ska användas till att genomföra väginvesteringar, till
miljöförbättringar längs vägarna och till åtgärder för att förbättra
trafiksäkerheten. Med denna ram kommer de mest angelägna
kapacitetsbristerna att kunna byggas bort under perioden.


Resterande 30 miljarder kronor avsätts till den regionala
planeringsramen, för insatser bl. a när det gäller vägar som inte är
s.k. nationella stamvägar, för bidrag till kollektivtrafik, kommunala
flygplatser och kajanläggningar samt för bidrag till kommunerna när det
gäller åtgärder för förbättrad miljö och trafiksäkerhet.Satsning på att
stärka kollektivtrafikens konkurrenskraftRegeringen anser att det är
viktigt att stärka kollektivtrafikens konkurrenskraft, och stimulera
ökad användning av spårbundna transportsystem. Därför föreslås ett
investeringsbidrag för regional spårbunden kollektivtrafik på
sammanlagt 4,5 miljarder kronor


Utveckling av ny teknik och ett transportsystem för hållbart resande
Regeringen föreslår att ett samlat program för teknisk utveckling,
demonstration och införande av nya lösningar inom transportpolitiken
initieras. Sverige har unika möjligheter att kunna gå i bräschen för
utvecklandet av ny teknik inom transportväsendet. Sverige är ett av
världens mest utvecklade IT-länder med en stark fordonsindustri.


-  Det finns också en god tradition av samverkan mellan staten och
näringslivet när det gäller forskning och teknisk utveckling, sager
näringsminister Björn Rosengren i en kommentar.


- Inom regeringen är vi därför övertygade om att ett samlat program för
teknisk utveckling i samarbete med näringslivet kan bli mycket
lyckosamt. Programmet bör ta fasta på att främja utveckling och
kunskapsuppbyggnad inom områdena fordonsteknik, bränslen och
emissioner, byggande av energieffektiva, ekologiskt hållbara system,
samt användning av IT inom transportsystemet. Programmet bör genomföras
inom ramen för Vägverkets sektorsansvar.


Konkreta projekt som pekades ut
i infrastrukturpropositionen
- Citytunneln i Malmö
- Tunnel genom Hallandsåsen
- Botniabanan
- Spårkapacitet genom centrala Stockholm
Regionala ramar
Regeringen har preliminärt fördelat de 30 miljarder kronorna som
riksdagen beslutat för de regionala ramarna. Ramen ska användas för
insatser bl. a när det gäller vägar som inte är s.k. nationh'e4gRegeringen föreella
stamvägar, för bidrag till kollektivtrafik, kommunala flygplatser och
kajanläggningar samt för bidrag till kommunerna när det gäller åtgärder
för förbättrad miljö och trafiksäkerhet. Den preliminära fördelningen
ser ut så här:
Stockholm 3648 miljoner kronor
Uppsala 1279 miljoner kronor
Södermanland 733 miljoner kronor
Östergötland 1195 miljoner kronor
Jönköping 1049 miljoner kronor
Kronoberg 661 miljoner kronor
Kalmar 574 miljoner kronor
Gotland 155 miljoner kronor
Blekinge 509 miljoner kronor
Skåne 3521 miljoner kronor
Halland 1104 miljoner kronor
Västra Götaland 3318 miljoner kronor
Värmland 581 miljoner kronor
Örebro 791 miljoner kronor
Västmanland 658 miljoner kronor
Dalarna 367 miljoner kronor
Gävleborg 627 miljoner kronor
Västernorrland 464 miljoner kronor
Jämtland 382 miljoner kronor
Västerbotten 738 miljoner kronor
Norrbotten 510 miljoner kronor
Särskilt utpekade objekt:  5636 miljoner kronor


Utöver detta går 1,5 miljarder kronor av den regionala ramen som bidrag
till investeringar i spårfordon för regional spårbunden
kollektivtrafik, som ska planeras av Banverket. Den sammanlagda
storleken på investeringsbidraget blir därmed 4,5 miljarder
kronor.StockholmstrafikenStockholmsberedningen har i sitt delbetänkande
Långsiktig utvecklingsstrategi för transportsystemet i
Stockholmsregionen (SOU 2002:11) redovisat en prioriterad förteckning
över investeringar i vägar, järnvägar och kollektivtrafik. Regeringen
ger nu i uppdrag till Vägverket, Banverket och Länsstyrelsen i
Stockholms län att avsätta ekonomisktutrymme för följande objekt i sina
långtidsplaner:
- Ökad spårkapacitet genom centrala Stockholm
- Norra Länken (under förutsättning att regional medfinansiering med 25
procent hållas) - Norrortsleden
- Södertörnsleden
- Riksväg 73 Älgviken-Fors


Den exakta starttiden för respektive utbyggnad bestäms av hur snabbt
den fortsatta fysiska planeringsprocessen med nödvändiga tillstånd
enligt miljöbalken m.fl. lagar bedrivs samt av de årliga
budgetbesluten. Beslutet innebär inget ställningstagande till vilken
utformning eller sträckning de enskilda projekten ska ha.


Övriga utpekade projekt
Utöver ovanstående ger regeringen i uppdrag till Vägverket, Banverket
och berörda län att avsätta ekonomiskt utrymme för följande objekt i
sina långtidsplaner:
· E 18 mellan Adolfsberg och Lekhyttan i Örebro län.
· Riksväg 50 Gruvan-Tallen
· Riksväg 50 Ornäs-Tallen
Genom detta fullföljer regeringen de löften som gavs i samband med
försvarsbeslutet 1999.
· Ny förbindelse mellan E 6 och E 20 norr om Tingstadstunneln i
Göteborg inkl förbindelse över Göta Älv (under förutsättning att
regional medfinansiering kan erhållas).Göteborgsregionens största
problem när det gäller trängsel i trafiken finns i anslutning till
Tingstadstunneln under Göta Älv. För att åtgärda problemet måste en ny
förbindelse över Göta Älv samt en bättre koppling mellan E 6 norrut och
E 20 åstadkommas.
· Elektrifiering av Blekinge Kustbana
En elektrifiering är nödvändig för att skapa ett samordnat trafiksystem
för Blekinge och resten av Öresundsregionen.
· E 18 mellan Hån och Töcksfors i Värmlands län,
Utbyggnaden innh'e4gRegeringen föreebär att den allra sämsta delen av E 18 i Sverige kan
ges en bättre standard.Fortsatt planeringsprocess
Banverket, Vägverket och länsstyrelserna, alternativt de regionala
självstyrelseorganen, ska nu analysera olika tänkbara åtgärder och
förankra sina förslag genom en remissomgång. Planförslagen ska sedan
redovisas till regeringen senast 4 augusti 2003. Regeringen fastställer
sedan Banverkets och Vägverkets planer samt fastställer slutliga ramar
till länen. Respektive län fastställer sedan sin plan. Planerna avser
perioden 2004-2015.