Socialdemokraterna vill investera i mer kunskap och erbjuda ett bättre innovationsklimat. I 2010-talets Sverige måste arbetslinjen också vara en utbildningslinje. Socialdemokraterna ska ha den mest framtidsinriktade politiken för entreprenörer och företagare.

Ett kunskapslyft, en kompetensförmedling snarare än arbetsförmedling och en kompetensförsäkring för alla löntagare, är några av de förslag som kongressen ställer sig bakom.

– Vi vill öppna dörrar till ett livslångt lärande. Det ska finnas återkommande möjligheter till utbildning för alla, inte bara några. Möjligheterna till kompetensutveckling på jobbet måste bli mycket bättre. Även tiden mellan två jobb ska vara en tid av lärande och utveckling – inte en tid av utslagning, säger Socialdemokraternas arbetsmarknadspolitiske talesperson Sven-Erik Österberg.

Kongressen slår fast att arbetstidsförkortning eller att äldre slutar jobba för att ge plats åt unga, inte är någon långsiktig lösning. Vad Sverige behöver är fler som arbetar, inte färre. Arbetsutbudet måste öka.

– Det är en myt att människor inte vill arbeta. Problemet är att väldigt många trängs ut från arbetslivet eller inte får chansen att arbeta, trots att de vill och kan, säger Sven-Erik Österberg.

Kompetensförsäkringen ska göra det möjligt för människor att utbilda sig så att de långsiktigt kan behålla sitt jobb eller kunna byta arbetsuppgifter, bransch och yrke. Arbetsmarknadens parter ska medverka i utformningen av försäkringen.

Den nya kompetensförmedlingen ska fungera inte bara vid arbetslöshet utan också när man vill byta jobb eller hitta relevant utbildning. Både låg- och högutbildade ska få lämpligt stöd. Kompetensförmedlingen ska använda alla de utbildningsmöjligheter som finns i samhället.

En utvidgad arbetsmarknad ska utvecklas för personer som har mycket svårt att få jobb. En ny resurs, Kraftsam, ska erbjuda individuella och flexibla vägar tillbaka till arbetslivet. Människor med behov av stöd ska inte skickas fram och tillbaka mellan olika myndigheter. Varje människas förmåga ska tas tillvara.

Arbetslöshetsförsäkringen ska vara enkel att förstå, pålitlig och inte kunna missbrukas. Då bidrar den till rörlighet på arbetsmarknaden och en bred uppslutning kring utveckling i svensk ekonomi. En arbetslöshetsförsäkring som omfattar de flesta löntagare är en viktig del av en starkare arbetslinje. Avgifterna ska sänkas kraftigt och inte vara beroende av risken för arbetslöshet. Taket i a-kassan ska höjas. Målet är att 80 procent ska ha 80 procent av tidigare lön i ersättning.

De arbetsmarknadspolitiska riktlinjerna innehåller bland annat följande:

• Starta-eget-stöd ska även kunna ges till unga under 25 år och till dem som vill ta steget från anställd till egenföretagare .
• Entreprenörskap ska stimuleras i skolan.
• Företagare ska ha bättre inkomsttrygghet vid föräldraskap, sjukdom eller arbetslöshet.
• Framtidsprogram för de kreativa branscherna som sysselsätter allt fler: design, musik, mode, upplevelseindustri mm.
• Den växande privata tjänstesektorn ska utvecklas genom satsningar på innovationer, forskning och utbildning.
• Tillgången till riskkapital behöver stärkas, inte minst i de små företagen.
• Företag med statligt ägande ska vara förebilder i svenskt näringsliv.
• Fler näringslivsakademiker – etablerade forskare som verkar en period inom näringslivet. Det kräver bättre regler för tjänstledighet inom högskolan och att fler doktorander får möjlighet att arbeta i små och medelstora företag.
• Starkare marknadsföring ska locka fler stora evenemang till Sverige, utveckla besöksnäringen och öka strömmen av besökare.
• Kompetensförmedlingen ska erbjuda nyanlända en individualiserad, flexibel och yrkesinriktad svenskundervisning som kan kombineras med arbete och praktik.
• Kunskap som förvärvats i arbetslivet eller utomlands ska valideras enlig en enhetlig nationell modell.
• En kompetenskommission ska bidra till att utbudet av utbildningsplatser stämmer med framtida behov på arbetsmarknaden.
• Möjligheten till en överenskommelse mellan parterna och staten ska prövas, där rehabilitering och aktiva insatser för långtidssjukskrivna sker i arbetslivet.
• Arbetsmiljöarbetet och arbetslivsforskningen behöver stärkas.