Den borgerliga regeringen bär det största ansvaret för misslyckandet att sluta ett nytt filmavtal. Sverige står nu utan filmpolitik. Genom att vänta i två år och sedan tillsätta en snabbutredning har nu filmpolitiken hamnat i akut tidsnöd. Filmbranschen kastas ut i osäkerhet, som riskerar att bli förlamande. Inte ens ett kortvarigt provisorium har kunnat skapas - än mindre en stabil och långsiktig filmpolitik. Det menar Socialdemokraternas kulturtalesman Leif Pagrotsky i en kommentar till Filmutredningens betänkande.

- Svensk film behöver lyftas och stärkas. Vi kommer att prioritera stödet till svensk film. Jag vill se svensk film på Oscarsgalan. Jag vill se fler kassasuccéer som Stieg Larsson-filmerna. Men jag vill också se ökade möjligheter för nyskapande och kanske provocerande smalare film. Då behövs en tydlig och stabil ordning för filmstödet, säger Leif Pagrotsky.

- Jag är besviken över att man inte lyckas sluta något nytt filmavtal, vare sig ett långsiktigt eller ett temporärt övergångsavtal. Det är biobesökarna som drabbas om svensk film inte får en långsiktigt hållbar finansiering. Förslaget att istället höja skatten innebär att priset på biobiljetter höjs, säger Leif Pagrotsky.

- Dessutom innebär förslaget att storleken på stödet till svensk film förskjuts från branschen till regeringen. Det är inte den bästa ordningen. Särskilt inte om vi har en regering som inte är känd för att vilja höja skatten för att stödja kulturen, säger Leif Pagrotsky.

- Det är bra att utredaren pekar på den potential och behov av stöd som finns i digitaliseringen av biografer. Det är också bra att man har visat på medvetenhet om de nya distributionskanalerna och deras betydelse för stödet till svensk film. Men jag saknar förslag om satsningar på internationell lansering av svensk film, säger Leif Pagrotsky.

För mer information
Daniel Färm
Pressekreterare
070-6501209
daniel.farm@riksdagen.se