I  rapporten visas följande:

I Sverige finns det omkring 120 000 personer som har tecknat en sjukvårdsförsäkring. Flertalet av dessa personer är chefer, småföretagare eller anställda inom konsult- och IT-bolag. Ytterst få privatpersoner återfinns som kunder.

Försäkringsbolagen vill gärna ge intryck av att deras försäkringar omfattar det mesta inom vårdområdet, men så är det inte. Det framgår av försäkringsvillkoren. Planerad vård i form av operationer och rehabilitering, resor och logi i samband med behandling ersätts, men under förutsättning att behovet av vård inte är en följd av sjukdomar som kunden hade innan försäkringen tecknades. Ersättning utgår inte heller till akutsjukvård, åldringsvård, förlossning, könssjukdomar eller sjukdomar som orsakas av alkohol och narkotika.

Försäkringsbolagen marknadsför sina sjukvårdsförsäkringar aggressivare i dag än tidigare och bedriver en omfattade opinionsbildning för sina värderingar. Där temat är att odla myten att den svenska välfärdsmodellen är föråldrad. Men bolagen är inte intresserade av att ta över den offentliga sektor, utan vill endast fungera som ett komplement. Därför betonar bolagen vikten av balans mellan offentlig och privat finansierad välfärd. Var balanspunkten ska ligga sägs det däremot ingenting om, men bolagen är inte främmande för att ta ansvar för en betydande del, visserligen endast för en utvald del av befolkningen.

De utvalda och vinstgivande kunderna hittar bolagen genom att låta riskbedöma alla som söker sjukvårdsförsäkringar. Det går till så här: Kunden fyller i en hälsodeklaration med frågor om dennes hälsa, bland annat om kunden har eller haft tumörer, snarkproblem, och psykiska sjukdomar. Bolagen vågar dock inte lita på dessa uppgifter, utan begär att kunden ger sitt samtycke till att bolaget får hämta uppgifter från läkare, sjukhus och försäkringskassan. Dessa uppgifter lämnas även till bolagens återförsäkringsbolag. Kunden blir varken informerad om vilka handlingar bolaget tar del av, eller hur uppgifterna hanteras, ifall kunden tackar nej till försäkringen eller får avslag. Vi erfar emellertid att bolagen sparar uppgifterna, vilket i så fall kan strida mot personuppgiftslagen.

Och av detta drar vi följande slutsatser:

Försäkringsbolagens riskbedömning kan utsätta människor för stötande och kränkande situationer. För att stärka kundens ställning mot bolagen föreslår vi därför att myndigheter, i likhet med de rutiner som finns för kreditupplysning, ska delge kunden vilka handlingar som ett bolag har tagit del av. Myndighetens kostnad för detta ska bolaget betala. Härigenom får kunden insyn i vilka handlingar som är av intresse för bolagets riskbedömning.

Det behövs en grundlig utredning av bolagens hantering av personuppgifter för att garantera kundens integritet. Försäkringsbolagen måste följa personuppgiftslagen.

Försäkringsbolagens verksamhet visar svart på vitt att en sjukvård som finansieras via försäkringar ofrånkomligt leder till att människor inte får den vård dem behöver, utan endast den dem har råd att betala för. Vi socialdemokrater kan aldrig accepterat ett sådant system. Därför ska vi göra allt för stärka dagens generella sjukvård så att den kan utveckla sin nuvarande mycket höga kvalitet. Härigenom kan alla människor tillförsäkras den vård dem behöver och har rätt till.

 Läs rapporten i sin helhet nedan!