I dag skulle 115.000 fler människor vara i arbete om sysselsättningsgraden bland Sveriges utrikes födda var lika hög som bland övriga svenskar. Men tyvärr finns det fortfarande strukturer som hindrar män och kvinnor med utländsk bakgrund att nå den reguljära arbetsmarknaden. Det skapar ett utanförskap samtidigt som vi går miste om kompetens.

Den genomsnittliga sysselsättningsgraden bland utrikes födda är i dag 60 procent; 57 procent för utrikes födda kvinnor och 62 procent för utrikes födda män. Det duger inte!

Regeringen har tillsammans med samarbetspartierna vänsterpartiet och miljöpartiet vidtagit en rad åtgärder för att förbättra integrationen på arbetsmarknaden. Men det är inte tillräckligt. Därför höjs nu ambitionsnivån.

- Sverige ska bli ett föregångsland på integrationsområdet. Det ska ske genom en tydlig etableringspolitik för nyanlända, generell välfärdspolitik och en kraftfull antidiskrimineringspolitik, säger Jens Orback.

Sysselsättningen bland utrikes födda skall öka och närma sig den för hela befolkningen:

Introduktionen ska bli bättre.
Ytterligare insatser behövs för att ge nyanlända snabbt tillträde till arbetsmarknaden. Kvalitén i svenskundervisningen ska höjas och anpassas bättre efter varje individs behov och förutsättningar. Den ska starta omedelbart och kunna ske parallellt med arbete, arbetspraktik, validering av utländska meriter, och kompletterande utbildning. Regeringen avser att lägga en särskild proposition om nyanländas etablering senast våren 2006.

Integrationen på arbetsmarknaden ska öka.
Även utrikes födda som har vistats en längre tid i Sverige förvärvsarbetar i lägre utsträckning än de som är födda i Sverige. Regeringen vill därför göra särskilda satsningar för dem som har stått utanför arbetsmarknaden en längre tid. Exempel på insatser är:

• Anställningsstödet förstärks. Ytterligare 10.000 anställningsstödsplatser kommer att tillfalla personer som står allra längst från arbetsmarknaden.
  
• Förlängd särskild satsning på kompletterande utbildning för invandrade akademiker med 10 mnkr per år 2005-2006 och som avser 100 platser.

Diskrimineringen ska bekämpas.
Det finns skillnader på arbetsmarknaden mellan de som är födda i Sverige och de som har kommit hit från andra länder som inte kan förklaras av utbildningsnivå, yrkeserfarenhet eller ålder. Följande åtgärder vidtas:

• Staten ska vara en förebild som arbetsgivare. Rekryteringsprocesserna i staten ska vara fria från diskriminering. Regeringen satsar på utbildning och information till de personer i staten som arbetar med rekrytering. Regeringen tillsätter även en utredning som ska se över förutsättningarna för anonymiserade ansökningshandlingar.
• Diskrimineringen av bostadssökande ska motverkas. Regeringen ska ta initiativ till överläggningarna med de allmännyttiga bostadsföretagens organisation, SABO, om en etisk uppförandekod för de kommunala bostadsbolagen.
• Diskrimineringen i krogbranschen ska motverkas. En översyn av alkohollagens bestämmelser för serveringstillstånd ska göras för att se över om antidiskrimineringsvillkor kan föras in i tillstånden.

I budgetpropositionen återkommer regeringen med mer konkreta förslag som kan träda i kraft 2006. I vårpropositionen 2006 presenteras en samlad strategi för det fortsatta arbetet.

Redan genomförda insatser

• En ny diskrimineringslagstiftning har tagits fram och en satsning på antidiskrimineringsbyråer genomförs.
  
• Satsningar har gjorts på kompletteringsutbildning, validering av utländsk yrkeskompetens samt prova på platser.
  
• Diskrimineringskommittén utreder frågan om krav på mångfaldsplaner. Arbetsförmedlingens resurser har förstärkts för att öka möjligheterna till mer individuellt inriktat stöd.
  
• Regeringen och företrädare för de centrala organisationerna för arbetsmarknaden har träffat en avsiktförklaring som innebär att parterna tar ett gemensamt ansvar för att allas kompetens ska tas tillvara.