I propositionen Forskning för ett bättre liv (2004/05:80) redovisar regeringen sina bedömningar av hur 2,34 miljarder kronor i nya medel för forskning och utveckling bör användas i syfte att stärka Sverige som forskningsnation. Insatserna berör såväl grundforskning som behovsmotiverad forskning och ska leda till nya svenska innovationer för tillväxt och hållbar utveckling.

Regeringens samarbetspartier, vänsterpartiet och miljöpartiet, står också bakom propositionen.

Regeringen har valt att lyfta fram några av de områden där Sverige är internationellt framstående och där betydelsen är stor för såväl offentlig som privat sektor. Sverige satsar mer på forskning och utveckling än något annat land och min ambition med propositionen är att ytterligare stärka vår internationella konkurrenskraft.

- Propositionen har fokus på tillväxt och jobb, bland annat genom en 50-procentig ökning av Vinnovas anslag, säger vänsterpartiets Britt-Marie Danestig. Genusforskningen får mer än en fördubbling av anslagen. Vi avsätter också resurser som gör det möjligt för yrkesverksamma lärare att forska.

- I propositionen föreslås en satsning på forskning för en hållbar utveckling på totalt 210 miljoner kronor som ett av de prioriterade områdena, säger Mikaela Valtersson, riksdagsledamot för miljöpartiet. Detta innebär att viktiga framtidsfrågor som klimatförändringar och hållbar utveckling inom den gröna sektorn där det behövs ny kunskap kommer att prioriteras.

Regeringen fokuserar på tre områden som är särskilt viktiga för landets fortsatta utveckling; medicinsk forskning 400 miljoner kronor, teknisk forskning 350 miljoner kronor samt forskning till stöd för hållbar utveckling 210 miljoner kronor. Stödet bör fördelas av de statliga forskningsfinansiärerna Vetenskapsrådet (VR), Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS), Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) och Verket för innovationssystem (Vinnova) samt Rymdstyrelsen.

Vidare satsas 300 miljoner kronor på starka forskningsmiljöer med internationell konkurrenskraft. Stödet till en stark forskningsmiljö bör kunna ges i upp till 10 år och omfatta upp till 10 miljoner kronor per år. Bidragen bör fördelas av VR, FAS, Formas och Vinnova. Universitet, högskolor, forskningsinstitut, företag och övriga intressenter förutsätts bidra med betydande egna resurser till de starka forskningsmiljöerna.

De direkta anslagen till universitet och högskolor bör öka med 521 miljoner kronor. Denna utbyggnad är tänkt att stärka forskning och forskarutbildning, bidra till att öka antalet meriteringsanställningar för nydisponerade och förstärka lärosätenas arbete med kommersialisering av forskningsresultat.

Regeringen vill också ytterligare stärka möjligheterna för framtidens forskare. Även forskningsråden och Vinnova tillförs därför resurser för anställningar för nydisputerade forskare och för att stimulera utvecklingen av forskarutbildningen genom stöd till forskarskolor.

Regeringen vill fortsätta utveckla FoU-program i samverkan med näringslivet. Vinnova bör tillföras 120 miljoner kronor för FoU-program inom bland annat fordonsområdet och andra för Sverige viktiga branscher. Vinnova bör även tillföras 10 miljoner kronor för insatser som främjar små och medelstora företags tillgång till forskning.

Industriforskningsinstitut och holdingbolag vid lärosätena spelar en viktig roll vid kunskapsöverföringen mellan akademi och näringsliv. Holdingbolagen bör tilldelas 60 miljoner kronor i kapitaltillskott. En förhandlare utses för att föreslå en mer effektiv holdingbolagsstruktur. Resurserna till industriforskningsinstituten bör öka med 110 miljoner kronor.

Dessutom vill regeringen att Vetenskapsrådet tillförs ytterligare 42 miljoner kronor till infrastruktur inom forskningen. Anslaget till Statens ljud- och bildarkiv bör förstärkas med 5 miljoner kronor. Ytterligare 20 miljoner kronor bör tilldelas för överföring av insamlat material till nya tekniska system.

Regeringen vill vidare se ökningar av anslagen till genusforskning med 13 miljoner kronor och utbildningsvetenskaplig forskning med 10 miljoner kronor. Dessutom bör Vetenskapsrådet stödja en forskarskola i design med 5 miljoner kronor.

Ny nationell organisation för EU:s forskningssamarbete

Den svenska organisationen för EU:s forskningssamarbete bör anpassas till nya förutsättningar för att kunna ge svenska forskningsutförare tidig och adekvat information och stöd. EU-FoU-rådet avvecklas och verksamheten överförs till Vinnova i form av ett sekretariat med uppgiften att främja svensk medverkan i EU:s forskningssamarbete genom information, utbildning, rådgivning och juridisk hjälp till företag och forskare vid universitet och högskola. Särskilt bör småföretagens möjligheter att delta i EU:s ramprogram för forskning och utveckling främjas.

(Pressmeddelande från Utbildnings- och kulturdepartementet.)