- Sverige har behov av nationellt samordnad utveckling på IT-området inom hälso- och sjukvården, kommenterar vård- och äldreomsorgsminister Ylva Johansson den nya Dagmar-överenskommelsen.

- Nu har vi för första gången fått en överenskommelse mellan regeringen och Landstingsförbundet om behovet av nationellt koordinerade investeringar inom hälso- och sjukvård. Därför kommer regeringen tillsätta en gemensam styrgrupp som ska peka ut områden som är strategiskt viktiga för IT-utveckling inom sektorn.

- Denna styrgrupp kommer ledas av min statssekreterare, Mikael Sjöberg, och det är en markering om vilken stor vikt jag lägger vid arbetet med en nationell IT-policy.

Regeringen och Landstingsförbundet är klara med en ny Dagmaröverenskommelse för 2005.
Dagmaröverenskommelsen är en statligt finansierad överenskommelse mellan staten och landstingen till särskilda utvecklingsprojekt för att utveckla hälso- och sjukvården.
För år 2005 omfattar överenskommelsen ca 150 mkr och inriktningen är bl.a. förbättrad kvalitet och IT-stöd inom hälso- och sjukvård, samt att stärka patientens ställning i vården.

De verksamheter och projekt som stöds genom Dagmaröverenskommelsen för år 2005 är:

IT-utveckling i hälso- och sjukvården ges sammanlagt 17 mkr. Dels är det ett särskilt samordningsprojekt för att utveckla nationella riktlinjer på IT-området och verka för kompatibla system inom hälso- och sjukvården. En styrgrupp ska tillsättas bestående av regeringen, Socialstyrelsen, Apoteket, Landstingsförbundet, Läkemedelsverket och Carelink, och ledas av Mikael Sjöberg, Socialdepartementet. Ekonomiska medel ges också till Carelink, som samordnar samarbetet mellan landstingen på IT-området, för att utveckla gemensamma krav på nationell nivå inom områden som patientjournaler, patientadministration, läkemedelsförskrivning, remissvarshantering mm.

IT-satsningar ingår också i projekt för Nationella informationssystem, som får sammanlagt 62 mkr för att öka tillgänglighet och kvalitet. Här ingår nationellt samordnad sjukvårdsrådgivning per telefon och införandestöd till detta. Andra projekt är nätbaserad hälsoinformation för patienter (Infomedica), information om rationell antibiotikaanvändning (Strama), oberoende och objektiv läkemedelsinformation till personal och patienter, svensk informationsdatabas för läkemedel (S.I.L.), och ett utvecklingsprojekt mot vårdrelaterade infektioner.

För Nationellt utvecklingsarbete anslås sammanlagt ca 24 mkr. Det är projekt som syftar till att utveckla hälso- och sjukvården ur ett patientperspektiv, samt stöd till Socialstyrelsens arbete med riktlinjer för prioriteringar i hälso- och sjukvården. Andra utvecklingsprojekt är en databas för att rapportera in väntetider i vården och projektet Nyckeltalsamverkan (Nysam), som syftar till att ta fram nyckeltal för hälso- och sjukvården för att ge statistiskt säkerställd information om exempelvis primärvårdens kostnader och patientunderlag.

Nationella kvalitetsregister får 23 mkr för fortsatt utveckling. Landstingsförbundet och Socialstyrelsen samverkar för utveckling av fler kvalitetsregister med individbundna data om diagnoser, åtgärder och utfall, för att därmed skapa en källa till information om vårdens kvalitet.

Ett Särskilt utvecklingsprojekt får ca 14 mkr för att i alla landsting skapa förutsättningar för en nationell vårdgaranti. En nationell vårdgaranti förutsätter tydlighet om vid vilka punkter i vårdprocessen som olika delar av garantin träder i kraft, och tydliga indikationer för remisser och behandling.

Andra delar i Dagmaröverenskommelsen handlar om vaccinationsförsörjning genom Apoteket, utbildning och kunskapsspridning genom SBU, samt medlemskap i The European Observatory on Health Care Systems, som är ett partnerskap mellan WHO, några europeiska regeringar och institut.