- Diskussionen förs som om alla skolor har problem med många icke-godkända elever, med slutsatsen att det är ett allmänt fel med hela skolan. Det är inte sant. De icke-godkända betygen är koncentrerade till socialt utsatta områden, särskilt områden med hög andel flyktinginvandrare, och till orter med svag utbildningstradition. Skolans problem i dag stavas inte flumpedagogik utan segregation, menar Anne-Marie Lindgren.

Skolboken beskriver att socialdemokratin har en litet kluven syn på begreppet "kunskaper". Många reagerar med misstänksamhet på ordet, trots att skolreformernas syfte var just att ge alla barn lika tillgång till kunskaper. Detta kan bero på att uttrycket "satsa på kunskaper" så ofta används med undermeningen "sortera ungarna efter begåvning".

Det är dags att återerövra kunskapsbegreppet, menar Skolboken, och ta upp diskussionen om hur skolan ska arbeta för att verkligen ge alla barn lika möjlighet till kunskap.

Tre kommuner granskas särskilt i boken, Botkyrka, Ale och Gnosjö. De är exempel på kommuner som saknar studietradition eller som möter speciella utmaningar för skolan, och som efter sina förutsättningar lyckats bra.

Lena Hjelm-Wallén, som var biträdande utbildningsminister 1973-76 och utbildningsminister 1982-85, tecknar skolreformernas historia. Thomas Östros, nuvarande utbildningsminister, skriver att kampen för en skola för alla är lika viktigt i dag som för 50 eller 100 år sedan. Han betonar genomgående kunskapens betydelse:

- Lärandet måste utgå från lusten till vetande, den glädje det är att utvecklas och känna att man kan och förstår allt mer. Samtidigt är det viktigt att vara tydlig med att det inte finns några genvägar till kunskap. Är inte skolan tydlig med detta i sitt budskap till eleverna är det de elever, vars föräldrar inte själva förmedlar detta, som blir de stora förlorarna, säger Thomas Östros.

Elever som inte når målen i skolan har ofta sämre förutsättningar och större behov än andra. Därför är det viktigt att resurserna kan fördelas så att de med störst behov också får mest.

- Läraryrket är ett av samhällets viktigaste jobb, konstaterar Östros, och det är viktigt att skolpolitikerna respekterar lärarnas professionella kompetens. Politiker bör avhålla sig från att utforma styrdokument som tar ställning i frågor som lärare och rektorer bör besluta om.

Skolan måste ha en decentraliserad organisation, men det krävs tydliga nationella mål och ett systematiskt kvalitetsarbete. Staten behöver ta ett tydligare ansvar för att granska att de nationella målen nås. Varje kommun och varje skola, också de fristående, ska kunna analysera sina egna resultat och redovisa hur man tänker jobba för att förbättra dem.