De nya reglerna betyder att ett effektivt skydd mot diskriminering införs även utanför arbetslivet och högskolan samt att anmälningar om diskriminering kan göras till Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO), Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) eller Handikappombudsmannen.

- Det är oacceptabelt att t.ex. utseende, födelseort, religion, sexuell läggning eller funktionshinder ska påverka individers möjligheter i samhället, antingen det nu gäller att hyra en lägenhet, att få service på arbetsförmedlingen, att gå på krogen, att skaffa lån på banken eller att erhålla socialbidrag. Denna utveckling måste brytas. Min förhoppning är att de som råkar ut för detta äntligen skall känna att de tas på allvar och får större möjligheter till upprättelse. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att detta är första steget i regeringens ambition att ha samma skyddsnivå mot diskriminering oavsett diskrimineringsgrund och samhällsområde, säger demokrati- och integrationsminister Mona Sahlin.

Diskrimineringsförbudet skall gälla i fråga om diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder och omfatta den diskriminering som kan ske bl.a. inom följande områden:

- Arbetsförmedlingen
- Restaurangbranschen
- Bostadsmarknaden
- Kreditväsendet
- Start eller bedrivande av näringsverksamhet

Dessutom gäller diskrimineringsförbudet i fråga om etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning inom socialtjänsten, arbetslöshetsförsäkringen och hälso- och sjukvård. Diskriminering som tar sikte på skolväsendet och andra utbildningsformer än högskoleutbildning samt frågan om i vilken utsträckning och under vilka förutsättningar en privatperson skall omfattas av ett diskrimineringsförbud kommer att utredas särskilt och bedrivas skyndsamt.

Lagen innehåller förbud mot direkt och indirekt diskriminering samt att trakasserier och instruktion att diskriminera är en form av diskriminering och därmed också omfattas av förbudet. En diskriminerande avsikt är inte nödvändig för att diskriminering skall kunna vara för handen. För att inte diskrimineringsförbudet skall bli ett slag i luften införs en särskild bevisregel som innebär en bevislättnad för den som blivit diskriminerad och som bör leda till att kränkningar på grund av etnisk tillhörighet, sexuell läggning etc. kan bekämpas mer effektivt.

Den som diskriminerar skall betala skadestånd till den som utsatts för diskrimineringen. Regeringen föreslår att det är arbetsgivaren som skall vara skadeståndansvarig för en arbetstagares diskriminerande handlingar. En arbetsgivare som vill undvika att bli skadeståndsskyldig måste alltså aktivt verka för att de anställda i förhållande till kunder m.fl. har en icke-diskriminerande attityd.

Den nya lagen om förbud mot diskriminering träder i kraft den 1 juli 2003. DO, HomO och Handikappombudsmannen skall enligt förslaget utöva tillsyn över att lagen följs. Ombudsmännen får föra talan i domstol för den som blivit diskriminerad. Regeringens förslag är ett led i genomförandet av två EG-direktiv.

Läs mer på justitiedepartementets hemsida>>