Åsa Gunnarsson
Pressekreterare hos
arbetslivsminister
Hans Karlsson
08-405 12 65
070-267 84 26

www.okadhalsa.regeringen.se

Regeringen har i dag överlämnat propositionen "Förändringar inom sjukförsäkringen för ökad hälsa i arbetslivet" till riksdagen. I den föreslås åtgärder som ska förbättra processen vid en sjukskrivning så att den enskilde placeras i centrum och alla resurser snabbt sätts in för att göra det möjligt för henne eller honom att återgå i arbete.- Fokus ska i större utsträckning vara på människors arbetsförmåga än oförmåga. Vi vill till exempel genom att förorda mer deltidssjukskrivning underlätta den sjukskrivnes kontakt med arbetsplatsen för att undvika den isolering en långvarig heltidssjukskrivning ofta innebär. För att deltidssjukskrivningarna ska få effekt måste dock arbetsgivaren ta ett större aktivt ansvar för att göra det möjligt för den sjukskrivne att arbeta, säger arbetslivsminister Hans Karlsson.

Ett av propositionens viktigaste förslag är införandet av obligatoriska så kallade avstämningsmöten. Syftet med dessa är att snabbt hitta individuella åtgärder för den enskilda personen. Vid avstämningsmötet ska den sjukskrivne delta liksom representanter för arbetsgivaren, försäkringskassan, arbetsförmedlingen eller andra parter som kan tänkas bidra till processen kring vägen tillbaka till arbetslivet.

I propositionen förordar regeringen också ett sätt att snabba upp prövningen av sjukersättning. Försäkringskassan ska senast ett år efter sjukanmälningsdagen ta reda på om sjukpenningen ska bytas mot sjuk- eller aktivitetsersättning. Dessutom vill regeringen förtydliga arbetsgivarens ansvar vid en sjukskrivning genom att införa obligatorisk rehabiliteringsutredning.

Propositionen bygger på en uppgörelse mellan regeringen, vänsterpartiet och miljöpartiet. Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2003.

Kontaktpersoner hos samverkanspartierna:
Ingrid Burman (v) 070-343 95 87
Mona Jönsson (mp) 0702-54 34 62

FAKTA OM FÖRSLAGEN

Ökad precision vid sjukskrivning
Reglerna för bedömning av sjukdom ändrades 1995 då det tydliggjordes att man ska bortse från arbetsmarknadsmässiga, ekonomiska, sociala eller liknande förhållanden. Enligt regeringens uppfattning tyder mycket på att dessa förändringar inte har fått tillräckligt genomslag.

Deltidssjukskrivning
Den återstående arbetsförmågan bör tas tillvara i ökad utsträckning. Uppmärksamheten bör vara riktad mot den arbetsförmåga som den försäkrade har - inte mot arbetsoförmågan. Därmed bör sjukskrivning på heltid inte bli ett förstahandsalternativ.
För att göra deltidssjukskrivning till en reell möjlighet krävs att arbetsgivaren i större utsträckning tar ett aktivt ansvar.
De föreslagna åtgärderna innehåller moment som på olika sätt främjar kontakten med den försäkrades arbetsplats.

Den medicinska grunden för sjukskrivning
De medicinska skälen för sjukskrivning bör preciseras och tydliggöras. Sjukintyget bör endast innehålla sådant som läkaren kan ta ansvar för med utgångspunkt i sin medicinska kompetens. Den intygsskrivande läkaren ska närmare ange det medicinska syftet med sjukskrivningen och särskilt motivera varför den försäkrade av medicinska skäl inte bör arbeta.
I korta sjukfall blir underlaget för sjukskrivning ofta de symptom som patienten kan uppvisa. Många akuta sjukdomar självläker efter en viss tid. Om sjukfallet pågår en längre tid är det dock viktigt att man tar fram ett mer utförligt underlag för att fortsatt sjukskrivning ska kunna motiveras.  Det är viktigt för att rätt behandling ska kunna sättas in. 

Avstämningsmöten
Försäkringskassan ska vid behov begära att den försäkrade personen ska delta i ett avstämningsmöte för bedömning av det medicinska tillståndet, arbetsförmågan samt behovet av och möjligheterna till rehabilitering.
Deltagare vid dessa möten kan, förutom den försäkrade, vara handläggaren från försäkringskassan, den intygsskrivande läkaren, arbetsgivaren, representanter för företagshälsovården och arbetsförmedlingen samt facklig företrädare. Om försäkringskassan bedömer att ett avstämningsmöte inte ger ett tillräckligt beslutsunderlag finns det andra möjligheter att förbättra och fördjupa detta. Avstämningsmötet kan till exempel kompletteras med ett särskilt läkarutlåtande.

Beslutsunderlagen
Enligt nuvarande bestämmelser måste den försäkrade lämna in ett särskilt läkarutlåtande senast från och med den 28:e dagen efter sjukanmälan.
Nu föreslås att försäkringskassan vid behov kan inhämta ett särskilt läkarutlåtande av viss läkare. Det är således inte fråga om en obligatorisk prövning av en annan läkare. Ett fördjupat underlag från en annan läkare bör användas i huvudsak som ett komplement till avstämningsmötena.

Utbildning i försäkringsmedicin
Försäkringsmedicin kan sägas vara vetenskapen om hur diagnostik, behandling och förebyggande av sjukdom påverkar och påverkas av försäkringsförmåner som är baserade på medicinska kriterier.
De intygsskrivande läkarnas utbildning i försäkringsmedicin ska förstärkas. I ett första skede bör utbildningsinsatserna inriktas mot dels en kortare utbildning som vänder sig till alla läkare, dels en utbildning som ger fördjupade kunskaper i försäkringsmedicin. Regeringen anser vidare att det är viktigt att utbildningen i försäkringsmedicin stärks under läkarutbildningens alla delar.

Försäkringsläkare
Försäkringsläkarna är medicinska rådgivare till försäkringskassorna. Det är således inte meningen att de ska undersöka den försäkrade.
Regeringen har avsatt medel motsvarande ytterligare cirka 100 försäkringsläkare med halvtidsanställning. Detta innebär ett tillskott med cirka 60 procent.
Uppgifterna bör i ökad utsträckning inriktas mot mer direkta insatser för att minska sjukfrånvaron. Det är också nödvändigt att försäkringsläkarnas roll ändras så att de i fortsättningen arbetar mer aktivt med de intygsskrivande läkarna än i dag. Försäkringsläkarna bör också ha en nyckelroll i utbildningen av de intygsskrivande läkarna.

Obligatorisk rehabiliteringsutredning
I dag kan arbetsgivaren avstå från att påbörja en rehabiliteringsutredning om det inte anses nödvändigt. För att det inte ska uppstå någon oklarhet  om när arbetsgivaren ska påbörja en rehabiliteringsutredning ska denna möjlighet slopas.
För att förtydliga arbetsgivarens ansvar bör det enligt regeringen ske en skärpning av bestämmelserna om arbetsgivarnas skyldighet.
En rehabiliteringsutredning ska alltid påbörjas om den försäkrade till följd av sjukdom har varit frånvarande från arbetet under längre tid än fyra veckor i följd, om arbetet ofta har avbrutits av kortare sjukperioder eller om den försäkrade begär det. Utredningen ska precis som i dag lämnas till försäkringskassan när sjukfallet pågått åtta veckor.

Åtgärder som rör sjukersättning och aktivitetsersättning
(före detta förtidspension/sjukbidrag)

Utbyte av sjukpenning mot sjukersättning eller aktivitetsersättning
Försäkringskassan ska senast ett år efter sjukanmälningsdagen ha utrett om det finns förutsättningar att sjukpenningen ska bytas ut mot sjukersättning eller aktivitetsersättning. Det ska ske även om den försäkrade inte har ansökt om ersättningen. Då ska ställning tas till om den försäkrades arbetsförmåga kan anses vara långvarigt eller varaktigt nedsatt. Medan rehabilitering pågår är sjukersättning knappast aktuell.

Förlängd tid för vilande sjukersättning för att pröva förvärvsarbete
Möjligheten för en försäkrad person med sjukersättning att ha förmånen vilande för att pröva att arbeta utan att den dras in eller minskas förlängs till högst två år.
Åtgärden föreslås för att ytterligare stimulera personer med sjukersättning att pröva att förvärvsarbeta. Erfarenheterna av nuvarande vilande regler visar att ju längre tid en försäkrad person prövat på att arbeta desto mindre troligt är det att personen återgår till sin sjukersättning.