TRANSLATE WEB PAGE   NÄTVERKSPORTALEN WWW.S-INFO.SE   BLOGGPORTALEN WWW.S-BLOGGAR.SE   FORUMPORTALEN WWW.S-FORUM.SE 
Neråtgående trend i antalet sjukskrivna
30 mars 2004 15:58


Artikel av Hans Karlsson


De senast årens ökade ohälsa i form av fler sjukskrivna människor står högt på den politiska agendan. Som ett resultat av stor uppmärksamhet från många håll och många politiska åtgärder ser vi nu att utvecklingen går åt rätt håll.


Den socialdemokratiska regeringens arbete tillsammans med vänsterpartiet och miljöpartiet har fått effekter i form av såväl minskat lidande för den enskilde som minskade kostnader för samhället. I över ett års tid har vi sett en neråtgående trend i antalet sjukskrivna. Under februari månad fick 289 556 personer sjukpenning, en minskning med 9,3 procent jämfört med samma tid för ett år sedan. Framför allt har de korta sjukfallen minskat, men utvecklingen tyder på att också de långa sjukfallen minskar. Den senaste statistiken visar att även ohälsotalet, de samlade kostnaderna för sjukpenning, rehabiliteringspenning och sjuk- ersättning, för första gången på länge inte ökar. Vi ser ett trendbrott.


Redan hösten 2001 presenterades det så kallade 11-punktsprogrammet. Därefter har arbetet rullat vidare. Den 1juli 2003 trädde flera förändringar i kraft som innebar ökad kvalitet i sjukskrivningsprocessen och ökat stöd till den enskilde. Ett av de viktigaste förslagen var avstämningsmöten - den sjukskrivne, läkaren, arbetsgivaren, försäkringskassan eller andra parter träffas med målet att hitta rätt åtgärder för den enskilde. Deltidssjukskrivning prövas i högre utsträckning, rätten till sjukskrivning prövas snabbare, rehabiliteringsutredning är obligatorisk för arbetsgivaren, utbildningen i försäkringsmedicin till läkare förstärks och möjligheten att ha förtidspensionen vilande för att pröva arbete är förlängd. Försäkringskassorna har också tillförts mer resurser.


Därtill har ökade möjligheter till samverkan på rehabiliteringsområdet genomförts. Liksom hälsobokslut för företag och organisationer. Skyddsombuden, tillsynen av arbetsmiljön och utveckling av företagshälsan har tillförts resurser. En utredning som ska se över företagshälsovården är tillsatt. Ökat ansvar har också lagts på såväl företag som individer - en tredje sjuklönevecka har införts och en sänkning av ersättningen till den enskilde har genomförts.


Men vi har fortfarande en bit kvar mot målet om en halvering av antalet sjukdagar till 2008. Därför gör vi nu ytterligare insatser.


Den avsiktsförklaring som regeringen, vänsterpartiet och miljöpartiet presenterade innan jul konkretiseras nu.


Ett ökat ekonomiskt ansvar för arbetsgivare vid sjukskrivning införs för att öka engagemanget för en bra arbetsmiljö. Men arbetsgivaren kan påverka kostnaden - medverkar man till att en anställd kommer i rehabilitering eller arbete på deltid försvinner ansvaret. Arbetsgivaravgiften kommer också att sänkas, reformen blir kostnadsneutral för arbetsgivarna som kollektiv.


Åtgärder för snabbare rehabilitering och bättre arbetsmiljöarbete genomförs. En sjukförsäkring med hög ersättningsnivå förutsätter korrekta beslut för att bevara tilltron till försäkringen och förhindra att människor som är sjukskrivna misstänkliggörs. RFV har därför utvecklat en kontrollstrategi. Sjukskrivningsnormerna ska ses över. Försäkringskassan ska upprätta rehabiliteringsplan inom viss tid. En sammanhållen försäkringsadministration genomförs för ökad effektivitet och rättssäkerhet. En nationell arbetsmiljökonferens genomförs och ett särskilt arbetsmiljöråd inrättas.


Men vi behöver göra mer. Hittills har vi fokuserat på sjukförsäkringen och arbetsplatsens roll. Andra frågor behöver också lyftas. Exempelvis finns starka samband mellan sjukförsäkringen och hälso- och sjukvården, men idag finns få drivkrafter för landstingen kopplade till sjukskrivningsprocessen. Vi behöver fundera över hur man ökar landstingens engagemang för effektivare sjukskrivningsprocesser, exempelvis genom ekonomiska drivkrafter. Vi behöver också arbeta mer med frågor om livsstil och individens ansvar för sin hälsa och hur vi kan öka det engagemanget.


AMS och RFV har sett över hur man tillsammans kan arbeta mer effektivt med långtidssjukskrivna som har en anställning men som behöver byta jobb för att komma tillbaks. Som ett resultat av det pågår försöksverksamhet med ökad samverkan. Undersökningar visar att det finns ett stort intresse för att komma tillbaks till arbete om man får möjlighet att byta jobb. Samarbetet mellan AMS och RFV kan i det avseendet utvecklas.


Den socialdemokratiska regeringen är övertygad om att dessa åtgärder, och fler som inte nämnts här, sammantaget innebär att frånvaron från arbetslivet på grund av sjukdom fortsätter minska. Men ska vi nå målet om en halvering av ohälsan till 2008 måste flera ta sitt ansvar, inte minst arbetsmarknadens parter. Det är på arbetsplatserna det viktigaste arbetet sker. Goda exempel har visat att det går att minska sjukfrånvaron - det är varken dyrt eller svårt. Det handlar om engagemang och intresse. Det är bara att börja nu.


Hans Karlsson


Arbetslivsminister