Nu har förhandlingarna i EU startat kring en ny kemikalielagstiftning.
Arbetet med förslaget har varit på gång länge. Vi har från svensk sida
drivit på och velat ha en stark lagstiftning som tar utgångspunkt i vår
hälsa och vår gemensamma miljö.
Vi omgärdas idag av kemikalier. De finns i luften vi andas, i kläderna
vi bär och i produkter som vi använder. Kemikalier är ett problem både
för hälsa och miljö. Antalet kemiska ämnen på den europeiska marknaden
beräknas idag till cirka 30 000! Majoriteten av dessa kemikaliers
egenskaper och risker vet vi mycket lite om.
Den okontrollerade och ökande användningen av kemikalier och kemiska
produkter är ett växande folkhälsoproblem. Förutom att vi utsätts för
kemikalier i vårt dagliga liv utsätts dessutom många av oss för
kemikalier i vårt arbete. Var femte anställd inom EU utsätts för
cancerframkallande ämnen på jobbet. Lika många uppger att de inandas
hälsofarliga gaser, ångor eller damm under minst en fjärdedel av sin
arbetstid.
I vårt land svarade förra året kemiska eller biologiska ämnen för över
2 000 av de anmälda arbetssjukdomarna. Det visar statistik från
Arbetsmiljöverket. Men troligen finns här ett stort mörkertal, eftersom
det kan ta lång tid innan hälsoeffekter av kemikalier uppträder. Det
kan alltså vara svårt att direkt härleda en sjukdom eller skada till
exponeringen för kemikalier.
Det finns dock flera fall där man efter lång tid kunnat konstatera
sådana samband. Ett aktuellt exempel är arbetarna vid Vargöns
pappersbruk som drabbats av Parkinsons sjukdom efter att ha utsatts för
mögelbekämpningsmedlet difenyl under 1960-talet. För dem tog det nära
30 år innan sjukdomen debuterade och de har nu fått sjukdomen klassad
som arbetsskada. Ett övergripande syfte med kemikaliepolitiken måste
vara att förebygga och undvika denna typ av tragedier.
En sammanställning av drygt 1 800 inspektioner som Arbetsmiljöverket
genomförde i höstas visar att två av tre besökta arbetsplatser
uppvisade brister i sin hantering av kemikalier. Vi vet att kemikalier
och varor som innehåller kemikalier hanteras ovarsamt på många
arbetsplatser på grund av bristande kunskap, information eller
säkerhetsrutiner. Det innebär att många av de som arbetar i industrin
eller i byggbranschen inte vet eller inte har kontroll över vilka
hälsorisker de faktiskt löper.
Byggnads gjorde under år 2001 en arbetsmiljöundersökning vid 1376
arbetsplatser. Den visade att mer än två av fem arbetsplatser -  42
procent - inte hade varuinformationsblad för produkter som används på
arbetsplatsen. Det medför en stor risk att produkterna används fel
eller att man inte vet vad man ska göra om en olycka inträffar. Minns
Hallandsåsen!
Vi bygger också in kemiska hälsorisker i våra byggnader. Detta skapar
hälsoproblem, först för byggnadsarbetarna som exponeras intensivt under
en kortare tid, och sedan för de boende som exponeras under en mycket
lång tid. Slutligen kan människor som arbetar med rivning och hanterar
rivningsavfall utsättas för skadliga ämnen, som också kan spridas i
miljön. Dessa miljö- och hälsoproblemen kan alltså drabba oss alla.
Ska vi i Sverige nå vårt miljömål "En giftfri miljö" och möjligheten
att skapa "hållbara arbetsplatser" räcker det inte med den
internationellt sett stränga kemikaliepolitik som vi sedan flera år
tillbaka bedriver på nationell nivå. Eftersom den globala handeln med
kemikalier och kemiska varor blir allt intensivare måste vi arbeta hårt
både inom EU och globalt.
REACH, som förslaget till EU:s nya kemikalielagstiftning kallas, är ett
efterlängtat förslag som vi tror kan komma att innebära ett stort steg
framåt för miljö, arbetsmiljö och folkhälsa inom EU. Förslaget innebär
krav på att kemikalier registreras i en central databas och att ämnen
med vissa farliga egenskaper inte ska få användas utan särskild
tillståndsprövning. Förslaget ställer tydliga krav på industrin om att
ta fram kunskap och bedöma risker med de kemikalier de importerar.
EU-kommissionen har i sin konsekvensanalys beräknat att kostnaderna för
industrin blir mellan 2,8 och 5,2 miljarder euro under en tioårsperiod
medan de samhällsekonomiska vinsterna genom förbättrad arbetsmiljö och
folkhälsa uppskattas till 50 miljarder euro under en 30-årsperiod.
Vinsterna för samhället i form av bl.a. minskade sjukvårdskostnader är
alltså betydande. Till detta kommer miljövinster som man ännu inte
gjort något försök att värdera i pengar.
Trots detta tenderar nu flera regeringar i EU att relativt okritiskt ta
till sig industrins argument och kostnadskalkyler, som går ut på att
REACH är för dyrt för EU-länderna och dess företag. I själva verket
anser vi att inget EU-land har råd att undvara REACH, bl.a. för att
slippa kostnader för ohälsa och miljöförstöring.
REACH kommer att innebära nya krav på att testa och riskbedöma kemiska
ämnen på marknaden och även krav på information och dokumentation.
Detta har stor betydelse för de företag som tillverkar kemiska
produkter och - kanske framför allt - för de företag som använder
produkterna.
Idag har dessa företag mycket liten chans att bedöma, hantera och
förebygga riskerna med kemiska ämnen och produkter som innehåller
sådana, eftersom information saknas. Detta orsakar i sin tur kostnader
för både företagen och samhället genom att det försvårar hantering och
riskförebyggande arbete och genom ohälsa och risk för arbetsskador.
Inte minst för byggindustrin kommer REACH att få stor betydelse. Här
används en stor mängd ämnen och många högvolymkemikalier. Samtidigt som
kunskap och dokumentation om många ämnen är bristfällig.
En kemisk produkt som används i mycket stora mängder inom byggindustrin
är tätningsmedel för tunnlar och annat undermarksbyggande. Dessa kan
innehålla ämnet dibutylftalat, som bl.a. kan störa fortplantningen. Det
är givetvis ett gemensamt intresse för alla - inte minst de som
hanterar tätningsmedel under byggtiden - att produkterna innehåller så
små mängder skadliga kemikalier som möjligt.
Den svenska regeringen kommer - med stöd av fackföreningsrörelsen - att
fortsätta driva kraven på förbättrad testning, riskvärdering och
dokumentation om kemikalier. Vi kommer att kräva att försiktighets- och
produktvalsprincipen (substitutionsprincipen) ska prägla
kemikalielagstiftningen och att kraven ska gälla för fler
ämnesgrupper.
Vi driver också kravet att användningen av ämnen som har speciellt
allvarliga miljö- och hälsoeffekter kringgärdas med stränga
restriktioner. Det gäller t.ex. cancerframkallande, arvsmassepåverkande
och fortplantningsstörande ämnen. Det handlar också om ämnen som är
långlivade och som anrikas i levande organismer eller är
hormonstörande.
Vi har ett stort och viktigt arbete framför oss. Det långsiktiga målet
är att kemikalier ska genomgå stränga tester och bedömningar på
liknande sätt som idag sker med mediciner. Användning ska tillåtas
först sedan tester visat att kemikalien är ofarlig eller åtminstone har
acceptabla hälso- och miljörisker. Det är ett måste inte minst för våra
arbetstagare.

Lena Sommestad, miljöminister
Hans Karlsson, arbetslivsminister
Hans Tilly, Byggnads ordförande