(Publicerad i DN den 19 december 2003)

Tack vare en framsynt politik har Sverige klarat den internationella lågkonjunkturen bättre än de flesta andra EU-länder, även om en del insatser för att minska snabba kostnadsökningar blivit nödvändiga. Målen för den ekonomiska politiken ligger fast. Två folkomröstningar, vars resultat vi respekterar, har gett politiken nya villkor. 121-punktsprogrammet utgör ramen för vårt samarbete.

Ska vi få en positiv ekonomisk utveckling måste alla människors vilja till arbete tas till vara. Sverige behöver fler som arbetar och som har jobb som är utvecklande.

För oss är välfärd, rättvisa och jämställdhet både mål och medel för en uthållig tillväxt. En generell välfärdspolitik skapar trygghet i förändringen och ger människor och företag möjlighet att satsa framåt. God miljö är också välfärd.

Inför ett nytt arbetsår ser vi en rad viktiga uppgifter som vi i samarbete vill ta oss an.

Vi fortsätter kampen mot arbetslösheten. Målet är full sysselsättning. Den stigande ungdomsarbetslösheten måste hejdas. Alltför många invandrade kvinnor och män går utan jobb. Samtidigt är behovet av arbetskraft stort i kommunerna. Vi vill därför öka de arbetsmarknadspolitiska insatserna.

Arbetsmarknadsutbildningen ökas med 15.000 platser nästa år, varav 5.000 riktas till kommuner och landsting. I satsningen ingår även yrkesutbildning. Utöver detta skapas i en särskild satsning 6.000 platser för vidareutbildning i kommuner och landsting, både för chefer och anställda. Arbetslösa, varslade samt anställda i kommuner och landsting som riskerar uppsägning ska kunna arbeta halvtid och studera halvtid.

För att öka integrationen på arbetsmarknaden vill vi lagstifta om att alla arbetsgivare med fler än 25 anställda ska upprätta mångfaldsplaner. Den exakta utformningen kommer att utredas skyndsamt.

Tillväxtsamtalen om integration syftar till en överenskommelse om praktikplatser, validering och insatser mot diskriminering. Vi kommer tillsammans att arbeta för att alla parter uppfyller sina åtaganden i en sådan överenskommelse.

Den 1 januari 2005 ska friår införas i hela landet med samma villkor och omfattning som det pågående försöket, det vill säga totalt cirka 12.000 platser.

Besked har nu getts till Ams om att planeringen ska påbörjas under 2004. Det öppnar möjligheter för arbetslösa och för människor som riskerar stressjukdom och förslitning.

Försök med arbetstidsförkortning genomförs nästa år för att öka kunskapen om arbetstidens betydelse för jämställdhet och hälsa. Vi vill stärka individens inflytande över arbetstidens förläggning i linje med arbetstidsutredningens förslag och kommer under nästa år att lägga en proposition.

Vi vill minska ohälsan. Ohälsan är ett hot mot både tillväxt och välfärd. Förutom ett mänskligt lidande skapar den stora ekonomiska förluster. En rad åtgärder är nödvändiga för att vi ska nå målet om en halvering av antalet sjukdagar fram till 2008. För oss har det varit viktigt att lämna tydliga besked inför den stundande avtalsrörelsen.

Med det program vi nu presenterat för att åstadkomma ett hälsosammare arbetsliv _ ett nytt system för medfinansiering, en hållbar sjukförsäkring och ett förbättrat arbetsmiljöarbete - skapas ekonomiska förutsättningar för att justera sjukpenningsnivån. Ersättningsnivån kan därmed återställas den 1 januari 2005 i enlighet med vad som förutskickades i budgetpropositionen för 2004.

Vi vill öka tillväxten på ett sätt som är hållbart. Viljan att göra utvecklingen hållbar, såväl ekonomiskt, socialt som ekologiskt, formar vår politik. Samverkande åtgärder på många områden behövs.

En skatteomläggning kan vara nödvändig för att klara den offentligt finansierade välfärden och hävda svensk konkurrenskraft. Det är viktigt att en sådan får positiva effekter både för den enskilde och för företagen. Effekterna för hushållen av kommunala skattehöjningar behöver också analyseras. På skatteområdet fortsätter tillväxtsamtalen.

Vi vill fortsätta arbetet med att göra solceller kommersiellt gångbara och ge vindkraften bättre förutsättningar. En riktad satsning på kommersialisering av miljöteknik ska göras. Inriktningen är att i samband med ombyggnation eller renovering förse offentliga byggnader med solceller. Även ett projekt för energieffektivisering i offentliga lokaler ska genomföras.

Ett miljöteknikcentrum inrättas under året. För att skapa konkurrenskraftiga villkor för biobaserade drivmedel befrias de från både koldioxidskatt och energiskatt från nästa år.

En utredning gör en översyn av effekterna av de senaste årens avregleringar. En nationell handlingsplan utarbetas för att avskaffa könsdiskriminerande löneskillnader. Vi vill ha ett mer jämställt uttag av föräldraförsäkringen.

En gemensam arbetsgrupp ska ta fram förslag till kreditgarantier för småföretagare i glesbygd. Såddfinansieringen och riskkapitalförsörjningen ska stärkas. Från årsskiftet satsas 100 miljoner på tillämpad industriforskning inom IT/telekom genom Vinnova. Kommande höst lämnas den forskningspolitiska propositionen.

Vi vill snabba på angelägna infrastrukturprojekt. Vi har för avsikt att undanröja de brister i infrastrukturen som hindrar en god ekonomisk utveckling. Under våren tas beslut om hur det svenska spår- och vägnätet ska utvecklas under de kommande 12 åren. Det är den största infrastruktursatsningen någonsin och omfattar projekt över hela landet.

Vi vill att strategiskt viktiga projekt för tillväxten kommer i gång snabbare än planerat. En satsning på godstrafiken tidigareläggs. En internationell storstad som Stockholm kan inte vara beroende av investeringar från sent 1800-tal. Passagen genom Stockholm hindrar effektiviteten för tågtrafiken i hela södra Sverige.

Bygget av Mälartunneln mellan Södermalm och Tomteboda med statlig finansiering behöver snabbt komma i gång. En samlad västsvensk trafiksatsning genomförs så att trafiksituationen kan förbättras och olycksrisken minskas.

Med utgångspunkt i Göteborg handlar det om E 6 norrut, vägen till Skövde samt väg och järnväg till Trollhättan. Det gäller också vägen mellan Borås och Jönköping och mellan Trollhättan och Uddevalla.

Dessa satsningar görs möjliga genom alternativ finansiering, utan att avsteg görs från principen om att infrastrukturen ska vara samhällsägd. Detta innebär att satsningarna i infrastrukturpropositionen kan genomföras.

Därmed skapas bättre möjligheter för satsningar på drift och underhåll, tjälsäkring, bärighet och rekonstruktion samt regional kollektivtrafik. Vi avsätter också resurser för länens egen planering av vägar. Sammantaget ger detta goda förutsättningar för den regionala utvecklingen.

Vi vill skapa rättvisa villkor mellan landets kommuner. Alla har rätt till lika god vård, skola och omsorg oavsett var man bor i landet. Utjämning av inkomster och kostnader mellan kommuner och mellan landsting är en förutsättning för självstyret. Ett syfte med utjämningssystemet är att skatteuttaget ska vara lika för likvärdig service. En bred politisk enighet i frågan är önskvärd.

Inkomstutjämningen ska göras statlig så att alla kommuner och landsting garanteras en likvärdig skattekraft. Kostnadsutjämningen ska utjämna strukturella kostnadsskillnader. En analys ska göras om det finns sådana skillnader som inte beaktats av utredningen. Kollektivtrafiken ska kompenseras till 100 procent.

Situationen i Stockholm läns landsting efter förra mandatperiodens borgerliga vanstyre kommer att kräva särskilda lösningar. Effekterna av det föreslagna utjämningssystemet i norra Sverige och vissa glesbygdskommuner behöver mildras. För att kunna genomföra förändringar av förslaget till nytt utjämningssystem utan att övriga kommuner och landsting drabbas behövs ett statligt tillskott.

Kommuner och landsting ansvarar för stora delar av välfärden. Stabila och förutsägbara inkomster är nödvändiga. Vård, skola och omsorg får mer resurser under de kommande åren i enlighet med tidigare beslut. För att kunna utveckla välfärden kommer det att behövas ytterligare tillskott.

Under 2005 ska nivån på de statliga resurserna till kommuner och landsting ökas med 4 miljarder. Dessa resurser ska användas för att genomföra 121-punktsprogrammets förslag och till den kommunala skatteutjämningen. Den slutgiltiga utformningen av förslaget får prövas i vårpropositionen våren 2004.

Tillsammans vill våra partier fortsätta samarbeta för att utveckla Sverige i uthållig tillväxt och trygg välfärd.

Göran Persson
Ulla Hoffmann
Peter Eriksson
Maria Wetterstrand