(Artikeln publicerad i Sydsvenska dagbladet den 29 november 2003)

Globaliseringen är ingen ohejdbar naturkraft. Tillsammans kan vi ta makten över utvecklingen och styra den istället för att låta utvecklingen styra oss. Det skriver Isabel Allende, talman i chilenska deputeradekammaren, samordningsminister Pär Nuder och biståndsminister Carin Jämtin med anledning av Global Progressive Forum i Bryssel denna helg.

Globaliseringen sker inte någon annanstans. Det sker här och nu, och den påverkar vår vardag. Den bär med sig ett hopp om en bättre värld. Allt fler människor lever i demokratier. Det finns inte längre några bakgårdar, där länder kan agera ostört utom synhåll för världssamfundet. Övergrepp och tragedier kablas ögonblickligen ut över hela världen. Vetenskapliga framgångar har gett oss redskap vi inte ens kunde drömma om för några årtionden sedan. Mer handel och fler möten mellan människor är i grunden någonting mycket gott.

Men samtidigt har globaliseringen ett annat ansikte. En stor del av mänskligheten får idag inte del av framstegen. För den som inte kan äta sig mätt betyder ökad rörlighet och nya möjligheter i praktiken ingenting. När kraven på flexibilitet ökar hinner inte alla med, och de snabba ekonomiska kasten leder till otrygghet och gör det svårt att planera för framtiden. Man springer efter utveckling snarare än styr den. Man drivs av marknaden snarare än att driva den.

Att styra utvecklingen så att människors inflytande ökar och så att alla får del av dess frukter har blivit en avgörande politisk utmaning. En utmaning som måste antas på alla nivåer - av nationella regeringar, av den europeiska unionen och på global nivå.

Allt detta har sagts förut och det låter bra. Men det kan innebära att vi riskerar hamna i konflikt med kortsiktiga nationella intressen. Därmed är det också mycket svårt.

Just nu visar den internationella agendan att det blivit så svårt att vi delvis låter det förlama oss, förlama det internationella politiska arbetet. Oförmågan att samla sig kring de nödvändiga förändringarna i Kyotoprotokollet är ett exempel. Att de avgörande WTO-handelsförhandlingarna i Cancoun misslyckades är ett annat. Ytterligare ett exempel presenterades på tisdagen i FN-organet FAOs (The Food and Agriculture Organisation) årliga rapport: Antalet undernärda människor ökar med fem miljoner per år. I rapporten konstateras det uppenbara - det är inte brist på mat som är problemet, utan det är den politiska viljan och kraften som saknas. Hiv/Aids-epidemin, som är på väg att stjäla en hel generation från oss, är ännu ett tecken på detta.

Det är ohållbart. Gapet mellan ord och handling är för stort. Vi kan inte acceptera att en stor del av världens befolkning tvingas i utvecklingens ledband istället för att kunna vara med och driva den. Människors tillit till politikens möjligheter och demokratins legitimitet är under tryck.

För att åstadkomma en förändring behöver de progressiva krafterna samlas, återta initiativet och förverkliga den internationella politiska dagordningen. Vi måste visa att det går att styra utvecklingen i en riktning som är i människans tjänst. Varken marknaden eller konflikter är naturkrafter. De går att påverka.

Global Progressive Forum samlar under tre dagar över 1000 representanter för socialdemokratin, fackföreningar och andra sociala rörelser i Bryssel. Det kan vara en startpunkt för en bred diskussion om globaliseringens för och nackdelar och är ett sätt att ta makten över framtiden. Vi hoppas på en ökad pragmatism bland de progressiva krafterna. Vi måste arbeta utifrån realistiska delmål, inte låta de långsiktiga visionerna bli ytterligare ett hinder för att nå reella, men kanske inte tillräckliga, förändringar.

Vi hoppas att Global Progressive Forum också kommer att bidra till ett ökat stöd för de multinationella institutionerna, FN och internationell rätt. Om vi ska lyckas skapa en fredligare värld och bidra till vår gemensamma säkerhet måste vi stärka samarbetet mellan länder och också våga se de sociala förhållanden som ligger många av vår tids nya hot.

Vi deltar alla tre i Global Progressive Forum samarbetet. Vår förhoppning är att mötena och samtalen leder till ett närmande mellan alla de krafter som vill öka styrningen av globaliseringens krafter. Varken politikerna eller de sociala rörelserna kan göra det själva. Vi måste göra det tillsammans.

Isabel Allende, Talman i Chilenska deputeradekammaren

Carin Jämtin, Biståndsminister

Pär Nuder, Samordningsminister