Arbetarrörelsens vision är ett Sverige i arbete och sammanhållning, i välfärd och trygghet. Därför är målet för den ekonomiska politiken full sysselsättning, rättvis fördelning och ökat välstånd. Goda offentliga finanser, stabila priser och en väl fungerande lönebildning lägger grunden. Bara med en stark samhällsekonomi och god tillväxt kan klyftorna minskas och tillväxten spridas i hela landet.

Överenskommelsen sammanfattas i följande sex punkter:
(Läs överenskommelsen i sin helhet nedan!)

1. Ett nytt mål för finanspolitiken. Det grundläggande målet för socialdemokratisk ekonomisk politik är full sysselsättning. Vi strävar efter hög tillväxt, trygg välfärd och rättvis fördelning. Därför är finanspolitiken idag inriktad på att långsiktigt säkra överskott i de offentliga finanserna och ha god kontroll över att de offentliga utgifterna hålls under utgiftstaken. Om Sverige går med i eurosamarbetet blir finanspolitiken viktigare för att dämpa konjunktursvängningar. Därför kommer vi införa ett nytt mål för den ekonomiska politiken: Finanspolitiken ska förebygga och motverka såväl lågkonjunktur som överhettning.

2. En större buffert. Antalet pensionärer blir allt fler. Den svenska befolkningen åldras. Det kommer att innebära att kostnaderna för vård, omsorg och pensioner ökar och antalet som arbetar och betalar skatt minskar de närmaste åren. Samtidigt är den svenska statsskulden fortfarande betydande. För att minska skuldsättningen och klara välfärden och pensionerna i framtiden, och för att skapa ett ordentligt utrymme för en aktiv politik, vill vi gradvis höja överskottsmålet i de offentliga finanserna till 2,5 procent av BNP. Höjningen fasas in under kommande högkonjunktur. Överskottsmålet kommer att behöva höjas även om Sverige väljer att stå utanför valutasamarbetet.

3. En sysselsättningsmarginal i budgeten. Med euron påverkas inte räntor och valutakurser av inhemsk finanspolitik. Därför får finanspolitiken en viktigare roll för att förhindra ökad arbetslöshet. Vid lågkonjunktur måste kostnaderna för a-kassan och arbetsmarknadspolitik kunna öka utan att vi tvingas göra besparingar i andra delar av den offentliga sektorn. Vi vill därför inom ramen för en utvidgad budgeteringsmarginal införa en särskild sysselsättningsmarginal i budgeten som är tillräckligt stor för att möta en djup lågkonjunktur. Den ska skapa ett utrymme för att bedriva en aktiv politik i form av fler utbildningsinsatser och ambitiösare arbetsmarknadspolitik vid en konjunkturnedgång samt säkra de arbetslösas ekonomiska trygghet. Så kan vi motverka arbetslöshet och ge människor goda förutsättningar att ta de nya jobben som uppstår när konjunkturen vänder uppåt.

4. Ökat inflytande för riksdag och regering. För att öka riksdagens och regeringens möjligheter att snabbt vidta åtgärder för att dämpa en eventuell lågkonjunktur som skiljer Sverige från övriga Europa vill vi öka möjligheterna för riksdagen att skyndsamt fatta beslut om förändringar i exempelvis momsen, arbetsgivaravgiften och inkomstskatten som snabbt kan höja den ekonomiska aktiviteten i Sverige. De skatter som sänks måste höjas i motsvarande mån när konjunkturen vänder.

5. Starkare ekonomi i kommunerna. Kommuner och landsting svarar för finansieringen av den grundläggande välfärden: vård, skola och omsorg. Dessa åtaganden bör inte vara beroende av konjunkturen. Därför vill vi att kommunernas skatteintäkter ska jämnas ut över tiden, så att en kommunernas resurser och antalet anställda i vården, skolan och omsorgen blir stabilare över en konjunkturcykel. En sådan åtgärd motverkar både lågkonjunktur och överhettning i hela Sverige.

6. Parternas ekonomiska råd. Om Sverige går med i eurosamarbetet ökar betydelsen av gemensamt ansvarstagande i vårt land. Fack och arbetsgivare kommer att ha en viktig roll eftersom de ansvarar för lönebildningen. Socialdemokraterna välkomnar att arbetsmarknadens parter bildar ett nytt fristående ekonomiskt råd som kan arbeta fram underlag för beslutsfattande. Rådet kommer då att få en viktig roll genom att det uttrycker parternas gemensamma syn på kostnadsutvecklingen på arbetsmarknaden och därigenom svenskt näringslivs konkurrenskraft. Rådets uppgift blir att ge en självständig ekonomisk bild av konjunkturläget till riksdag och regering.