Artikel av förskole- och ungdomsminister Lena Hallengren och utbildnings- och forskningsminister Thomas Östros publicerad på DN Debatt den 2 juni 2003

Om Sverige ska vara en ledande kunskapsnation där alla får lika chans att förverkliga sina livsdrömmar måste alla barns möjligheter tas till vara. Idag har vi skillnader i skolresultat som kan härledas till social och etnisk segregation. Vi har tydliga klassklyftor när det gäller tillgången till kunskap. Skolor i stabila områden som länge haft höga betygsmedelvärden, har höjt sina resultat ytterligare, medan skolor i områden med hög andel elever ur 90-talets flyktinginvandring, låga medelinkomster och hög andel lågutbildade har under det senaste decenniet fått försämrade resultat. Det kan vi inte acceptera.

Så länge vi inte har en nationellt likvärdig skola och så länge det finns ungdomar som lämnar skolan utan att kunna läsa, skriva och räkna tillräckligt bra, fullgör inte skolan sitt uppdrag. Om Sverige ska klara tillväxt och demografiska utmaningar får inte en enda elev lämnas utan tillräckligt stöd för att lyckas i skolan. Det är väl känt att problemen inte bara är skolrelaterade. Boendesegregationen, föräldrarnas utbildning och anknytning till arbetsmarknaden har stor betydelse. Men förskolans och skolans roll är central. Om vi ska kunna leva upp till målet om en likvärdigt bra skola för alla elever i hela landet, krävs särskilda insatser för att förbättra förskole- och skolsituationen för barn och ungdomar i segregerade områden.

Under de senaste åren har den socialdemokratiska regeringen gjort en rad insatser som ökar möjligheterna för alla barn att få en bra utbildning. Det handlar om mer resurser, om ökad tillgång till förskolaför alla barn och om stärkt kvalitetsuppföljning för att se till att alla skolor är bra skolor. Regeringen genomför ett ambitiöst kvalitetsprogram för skolan med skärpta krav på att ge eleverna och föräldrarna tidig och tydlig information om hur det går i skolan, individuella utvecklingsplaner till varje elev, tydligare årlig redovisning av varje skolas kvalitet och fördubblad nationell granskning och tillsyn genom det nya, tuffare Skolverket.

Vi kan idag presentera ytterligare två viktiga regeringsbeslut med syftet att minska de stora skillnaderna i skolresultat, som beror på elevernas sociala och etniska bakgrund. Den nya Myndigheten för skolutveckling får som sitt första och viktigaste uppdrag att förbättra utbildningsvillkoren i segregerade områden. Dessutom införs en fyraårig försöksverksamhet med tvåspråkig undervisning i grundskolans år 7-9.

Myndigheten för skolutveckling ska stödja och stimulera kommuner och skolor i deras arbete med att nå de nationella målen. Regeringens uppdrag innebär att myndigheten nu ska genomföra en rad insatser för att främja utvecklingen i förskolor och skolor i segregerade områden, med det tydliga syftet att en större andel av eleverna i dessa områdenmska nå målen för utbildningen. I detta sammanhang ska förskolans, förskoleklassens samt fritidshemmens roll särskilt beaktas.

Förskolan är det första steget i det livslånga lärandet. Forskning och erfarenhet visar också att tidiga insatser ger bättre resultat. Det är därför angeläget att även förskolan i segregerade områden omfattas av det aktuella uppdraget.

Sedan 1999 har regeringen genom Storstadssatsningen satsat stora resurser på att motverka segregationen i storstadsområdena. Många förskolor med språklig inriktning har startats, vilket inneburit att barn med invandrarbakgrund, som tidigare stått utanför förskolan, fått del av den. Storstadssatsningen var det första steget mot den allmänna avgiftsfria förskolan som nu är en lagstadgad rättighet för alla barn.

Erfarenheterna från Storstadssatsningens projekt med bland annat språkförskolor, läsprogram och läxhjälp är viktiga och ska tas tillvara i det kommande arbetet.

Modersmålsstödet är mycket viktigt, särskilt för de yngsta barnens identitetsutveckling. Det räcker inte att barnen får tala sitt modersmål i hemmet, även förskolan och skolan måste bidra till att modersmålet utvecklas för att barnen ska kunna bli aktivt tvåspråkiga. Därför behöver modersmålsstödet stärkas i förskolan. Regeringen har tidigare beslutat om pengar för det första året av tre till ett projektlett av Reggio Emiliainstitutet om språk och kommunikation i den mångkulturella förskolan. Projektet kommer att utvärderas på barnnivå, verksamhetsnivå och pedagogisk dokumentationsnivå.

Regeringens uppdrag till Skolutvecklingsmyndigheten innebär att:

· Särskilt fokus sätts på undervisning i svenska. Skolors arbete med språk- och läsutveckling ska stimuleras, liksom användningen av skönlitteratur och skolbibliotek. Regeringen har ambitionen att införa läsprogram för alla elever i alla skolor, med tydliga mål som ska ha uppnåtts för varje årskurs. Goda kunskaper i svenska är grunden för delaktighet i samhället och för att lyckas med skola och utbildning på alla nivåer.

· Goda och lärande exempel ska kartläggas, samlas in och spridas kring kunskaper och strategier i skolor med olika förutsättningar. Vilka pedagogiska metoder och organisatoriska lösningar har fungerat? Hur utformas studiehandledning och undervisning på modersmålet bäst och hur ska undervisningen för nyanlända organiseras? Det handlar framförallt om praktiska exempel från olika verksamheter, men också forskningsresultat och internationella erfarenheter kan vara viktiga.

· Tidigare erfarenheter av framgångsfaktorer ska tillvaratas. Det är t ex viktigt att analysera vad det är som gör att vissa skolor lyckas höja sina resultat och andra inte, trots liknande yttre förutsättningar. Mycket pekar på att det är vissa faktorer som är särskilt betydelsefulla för att nå framgång. Det handlar om att ha en tydlig skolledning, om att ha gemensamma mål som alla arbetar mot och om att ha höga, tydliga och positiva förväntningar på alla elever.

De elever som kommer till Sverige sent under sin skoltid behöver ges särskild uppmärksamhet. Dessa elever hör till dem som har svårast att nå målen. De kan ha goda ämneskunskaper, men den vidare inlärningen hämmas av dåliga språkkunskaper. Vi vet i dag att modersmålet har stor betydelse för såväl språkinlärningen som lärandet i ett bredare perspektiv.

Det andra regeringsbeslutet öppnar därför möjlighet för en utökad användning av tvåspråkig undervisning, det vill säga att en del av ämnesundervisningen ges på modersmålet. Tvåspråkig undervisning är något som förespråkas i aktuell forskning och som med framgång prövats på några håll i landet. Ett exempel är Kroksbäcksskolan i Malmö. Där har andelen elever med godkända betyg ökat väsentligt sedan man började med sina studieverkstäder där lärare i modersmålet undervisar även i andra ämnen. Utvärderingen av projektet visar att av c:a 200 elever, som besökt studieverkstaden, har 68% förbättrat sina studieresultat. Eleverna själva har fått ökat självförtroende, tycker att skolarbetet har blivit roligare och arbetar flitigare.

Regeringen har beslutat inrätta en fyraårig försöksverksamhet med tvåspråkig undervisning i år 7-9 i grundskolan. Den nya Myndigheten för skolutveckling ska stödja försöksverksamheten och noga följa utvärderingarna. Det är viktigt att poängtera att syftet med försöksverksamheten är att invandrarelevernas förutsättningar att ta till sig en undervisning på svenska ska stärkas. Det handlar inte om att prioritera modersmålet framför det svenska språket, utan samma mål beträffande svenska språket gäller för de skolor som deltar i försöksverksamheten som för alla andra skolor.

För att klyftor i resultat och utbildningsvillkor ska kunna utjämnas, krävs också en medveten resursfördelning. Lika möjligheter kräver olika resurser, vilket i sin tur kräver tydliga politiker som vågar ge mer pengar till skolor i utsatta områden än till andra skolor.

Sammantaget innebär de här insatserna ett kraftigt ökat fokus på problemen med segregation och klyftor i utbildningsresultat. Skolans kunskapsuppdrag gäller alla barn, oavsett socialt eller etniskt ursprung. Därför måste alla skolor vara bra skolor och alla barn ges förutsättningar att nå kunskapsmålen.

Lena Hallengren
Förskole- och ungdomsminister samt minister för vuxnas lärande

Thomas Östros
Utbildnings- och forskningsminister