Artikel av Margareta Winberg m fl i Göteborgs-Posten den 12 juni 2003
Jämställdhetsperspektivet ska finnas med i den statliga budgetprocessen. Hur fördelas resurserna? Vilka effekter får det för kvinnor respektive män? Att se detta samband kommer att ge konkreta resultat.
Det är en av åtgärderna i den handlingsplan för jämställdhet som s, v och mp presenterar idag.
Det övergripande målet för svensk jämställdhetspolitik är att kvinnor och män skall ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla områden i livet. I dag har kvinnor och män formellt samma rättigheter. Men vi har därmed inte uppnått ett jämställt samhälle.
Kön har fortfarande en avgörande betydelse för människors livsvillkor. Mäns våld mot kvinnor minskar inte, arbetsmarknaden är starkt könsuppdelad och hemarbetet är fortfarande kvinnors huvudansvar.
Nu kraftsamlar vi för en mer målinriktad jämställdhetspolitik som bryter sig in och lyfter fram jämställdheten i alla politiska frågor. Jämställdhetsarbete ska inte utföras vid sidan om det ordinarie politiska arbetet och får inte vara en pliktskyldig dekoration. Det är grunden i det samhälle vi vill forma.
I jämställdhetsskrivelsen "Jämt och ständigt", som nu överlämnats till riksdagen, ingår en handlingsplan för jämställdhet samt en redovisning av de insatser som gjorts under senare år. Handlingsplanen har utarbetats i nära samarbete mellan regeringen, miljöpartiet de gröna och vänsterpartiet.
Sociala konstruktioner
Vi menar att kvinnligt och manligt är sociala konstruktioner, det vill säga könsmönster som skapas utifrån uppfostran, kultur, ekonomiska ramar, maktstrukturer och politisk ideologi. Könsmönstren skapas och upprätthålls både på det personliga planet och på det samhälleliga planet. Jämställdhetsarbetet måste därför ges en mer feministisk inriktning som medvetet angriper denna struktur.
Handlingsplanen gäller för alla politikområden. Den samlade bilden är en breddad och fördjupad. Jämställdhetspolitiken måste bli synligare överallt i den politiska vardagen.Mycket arbete för att uppnå jämställdhet ligger dock framför oss både nationellt och internationellt. Dessutom skall några särskilda områden lyftas fram under mandatperioden 2002-2006. Dessa är:
* Representation; jämn fördelning av makt och inflytande. Inom vissa samhällsområden är den könsmässiga fördelningen av makt och inflytande fortfarande sned. I de sista manliga bastionerna såsom näringslivet och universitetsvärlden är kvinnor starkt underrepresenterade på de högsta positionerna. Det är viktigt att dessa könsskillnader jämnas ut.
* Lika lön för lika och likvärdigt arbete. Arbetet med att få bort osakliga löneskillnader som beror på kön måste intensifieras. Här krävs fortsatt förbättrad efterlevnad av jämställdhetslagen hos enskilda arbetsgivare, en översyn av jämställdhetslagen och en ansträngning på nationell nivå som engagerar och involverar hela arbetsmarknaden. Fack och arbetsgivare måste ta sitt ansvar för att komma tillrätta med de könsdiskriminerande löneskillnaderna.
* Mäns våld mot kvinnor; prostitution och handel med kvinnor för sexuella ändamål. Regeringens insatser för att motverka mäns våld mot kvinnor har intensifierats. Sexköpslagen har satt fokus på prostitution och könshandel och har lett till minskad gatuprostitution. Det fysiska, sexualiserade och psykiska våldet mot kvinnor måste försvinna. Det handlar om våld som utövas i nära relationer, i arbetslivet och på gatan, och genom prostitution och människohandel.
* Män och jämställdhet. Män måste involveras i arbetet för jämställdhet. För att uppnå jämställda förhållanden gäller det att förändra både kvinnors och mäns villkor, liksom synen på könens traditionella roller. Regeringen ska också arbeta för att frågan om män och jämställdhet lyfts fram i internationella sammanhang.
* Sexualiseringen av det offentliga rummet. Vi vill uppmärksamma en sexualisering i samhället som innebär att kvinnors kroppar används för att sälja varor eller tjänster. Denna utbjudning av kvinnor sker inte bara i den allt mer tillgängliga pornografin utan också i vanlig kommersiell annonsering, i våra massmedier och på Internet. Här understryks att manlighet står för makt och kvinnlighet för underordning och passivitet. Både kvinnor och män exponeras på ett stereotypt och fördomsfullt sätt. Vi menar att samhällets jämställdhetssträvanden motverkas av krafter som allt mer lägger beslag på det offentliga rummet.
Stärkt styrning
Under mandatperioden kommer regeringen att kraftfullt stärka styrningen av jämställdhetspolitiken. Inriktning och arbetsformer ska utvecklas. En särskild styrgrupp ska se till att en integrering av jämställdhetsperspektivet genomförs i alla departement. Denna styrgrupp ska vara ett stöd för - men också en övervakare av - det konkreta arbetet som nu inleds.
Vi föreslår närmare 100 åtgärder inom de olika politikområdena. Några exempel:
* En jämställdhetsanalys inom alla politikområden ska genomföras. Mål och indikatorer fastställas. En jämställdhetspolitisk utredning ska tillsättas med uppgift att se över politikens mål och organisation.
* Ett centralt område där jämställdhetsperspektivet är avgörande är budgetprocessen. Hur fördelar vi resurserna i den statliga budgeten? Vilka effekter för kvinnor respektive män ger olika satsningar i budgeten? Att se detta samband kommer att ge konkreta resultat.
* Regeringen överväger ökade insatser för att kvinnors och mäns hälsa ska beaktas i samma grad vid riskbedömningar av livsmedel. Forskningen om konsekvenserna för kvinnor respektive män av kemiska ämnen i livsmedel ska intensifieras.
* Regeringen ska tillsätta en utredning som skall se över hur föräldraförsäkringen bättre kan bidra till att barnen får tillgång till båda sina föräldrar och hur den kan bli ännu mer flexibel.
* Jämställdhetsperspektivet ska omfatta alla kvinnor. Kraftfulla åtgärder ska därför också sättas för skyddat boende för flickor och unga kvinnor som riskerar att utsättas för våld i nära relationer.Det är dock primärt kommunernas ansvar att lösa frågan och det är angeläget att utvecklingen kommer i gång snabbt.
Insatserna för jämställdhet skall utvecklas, fastställas och följas upp samt redovisas på varje område av regeringspolitiken. Ojämställdheten angrips målmedvetet och systematiskt, med riktlinjer för en politik som ständigt utvecklas.
Margareta Winberg, vice statsminister (s) Ulla Hoffmann, partiordförande (v) Maria Wetterstrand, språkrör (mp) |