(Publicerad i Östersunds-Posten den 2 maj 2003)

Samhällen med stora klyftor mellan olika människor och grupper blir aldrig harmoniska eller dynamiska. Vare sig ökade löneskillnader i Sverige eller gigantiska skillnader i levnadsvillkor, säkerhet och framtidsmöjligheter mellan människor i världens rika och fattiga länder bidrar till trygghet och utveckling.

Att bekämpa klyftor och orättvisor är socialdemokratins grundidé. Vi har varit framgångsrika i att förnya och förbättra den svenska välfärden. Men jag är långt ifrån nöjd med hur långt vi har kommit inom ett antal viktiga politiska områden:

Allt för många svenskar med utländsk bakgrund står utanför arbetsmarknaden, har sämre möjligheter att klara sig i skolan och utsätts för diskriminering.

Att gå till jobbet med lust och glädje är ingen självklarhet för många. Antalet sjukskrivna är fortfarande alldeles för högt, vilket inte minst beror på en pressad arbetssituation.

Många, både unga och gamla, känner rädsla för att drabbas av brott - vare sig det handlar om att bli rånad på sin mobiltelefon eller om att bli utsatt för våld eller kränkande behandling.

Andra typer av övergrepp drabbar de djur som transporteras runt på vår kontinent för att bli livsmedel.

Till detta kommer behovet av en hållbar tillväxt för att skapa det utrymme som krävs för att minska klyftorna.

Allt detta är exempel på stora och viktiga utmaningar som lär stå i fokus under flera år framöver - bortom valet år 2006. Därför behöver vi nu ta ny sats, förnya vår politik och ta initiativet i svensk inrikespolitik. Parallellt med att vi ska förverkliga de vallöften vi ställde ut inför senaste valet - om alltifrån höjt tak i sjuk- och föräldraförsäkringen till kortare vårdköer, höjt bistånd till världens fattiga och fler lärare i skolan - ska vi alltså börja forma framtidens politik.

I denna process ska vi arbeta i folkrörelsetraditionens anda och ha stor lyhördhet gentemot väljarna. Därför satsar vi nu särskilt på medlemsdialog och på politiska rådslag - där medlemmar och andra intresserade direkt kan påverka politiken - kring sex områden: mänskligare arbetsliv, integration, tillväxt, trygghet mot brott, författningspolitik samt djuretik och livsmedelsfrågor. Resan mot framtiden börjar nu.

Men givetvis ser vi även stora utmaningar framför oss redan nu. Kriget i Irak är knappt över, och stor oro och osäkerhet råder om hur freden, säkerheten och framtidstron i landet och regionen nu ska säkras. Här är det framför allt viktigt att FN får en avgörande roll i uppbyggnaden av ett fritt och demokratiskt Irak.

I Europa står vi inför en stor utvidgning av EU samtidigt som unionens nya styressätt diskuteras, och vi i Sverige ska folkomrösta om eurosamarbetet. Jag tycker att vi ska vara med fullt ut i det ekonomiska samarbete som utvecklas i Europa. Det vore bra för att ena ett genom århundraden splittrat Europa, för att förbättra svenska hushållens ekonomi och för att säkra jobb och välfärd.

Sist men inte minst måste vi uttrycka vår sympati för de kamrater inom Kommunal som nu strejkar för bättre löner. De sämst betalda i vad som kanske borde vara samhällets högst värderade områden - förskolan, sjukvården samt äldre- och handikappomsorgen - måste få mer betalt för det viktiga och ofta engagerade jobb de gör. Endast så kan vi säkerställa att människor är villiga att arbeta inom välfärden också i framtiden.

Det var bra att årets Första majtal och -plakat tog upp dessa frågor: fred och frihet i Irak och Mellanöstern, svenskt deltagande i eurosamarbetet och stöd till de som kräver att våra lägst avlönade inom vård och omsorg ska få bättre betalt. Det är bra, därför att dessa frågor pekar på orättvisor i samhället, men också på möjligheter. Fokus på problemen, men siktet inställt på framtiden.

Lars Stjernkvist (s)
partisekreterare