(Publicerad i Dagens Industri 31 mars 2003)

När jag tillträdde som näringsminister i höstas och fick ansvaret för energifrågorna slogs jag av den osäkerhet som vilat över frågan sedan decennier, inte minst för för svensk industri. Jag kom fram till att det nu var nödvändigt att finna en helhetslösning som ger förutsägbarhet och långsiktighet för kraftindustrin och därmed för hela det svenska näringslivet.

I och med regeringens uppgörelse med Centern och Vänsterpartiet om att stängningen av Barsebäck 2 ska ingå i en överenskommelse med industrin
om hela kärnkraftsavvecklingen, har vi tagit ett avgörande steg i den riktningen. Jag är glad att kunna erbjuda denna möjlighet att en gång för alla få till stånd en marknadsstyrd avvecklingsplan för kärnkraften.

För första gången på 20 år har vi nu skapat förutsättningar för gemensamma ramar för hela energiomställningen. Om det lyckas kan näringslivet genom kraftindustrin för första gången vara med och utforma förutsättningarna utifrån sina bedömningar.

Att svenskt näringsliv har stabila förutsättningar för sina investeringar är viktigtför konkurrenskraft, förnyelse och utveckling. Det ligger i hela samhällets intresse, både på kort och lång sikt.Svenskt näringsliv är ju mycket energiintensivt och en stor del av försörjningen kommer från kärnkraft. Tyvärr kan jag bara konstatera att metodiken för kärnkraftsavvecklingen hittills inte skapat den förutsägbarhet som är grundläggande för verksamheter som kräver extrem långsiktighet och stabilitet. Det blir svårare att fatta beslut om investeringar för decennier framåt när man inte vet om det som gäller nu, kommer att gälla efter nästa val. Denna osäkerhet har vi nu chansen att undanröja.

Regeringens förhandlare Bo Bylund för en dialog med kraftindustrin, där nu också Barsebäck 2 ska ingå, om en överenskommelse om den fortsatta
omställningen av energisystemen. Detta ger industrin en unik möjlighet att staka ut vägen på ett sätt som är balanserat och ansvarsfullt, såväl mot anställda och ägare som mot det långsiktiga energiomställningsmålet.

Det innebär inte att avvecklingen av kärnkraften läggs utanför politikens kontroll, men den politiska styrningen ska vara övergripande och inte ske genom återkommande upprivande förhandlingar om enstaka insatser och datum. I och med energiuppgörelsen är det gamla mönstret förhoppningsvis för alltid brutet och vi kan nu skapa de stabila och långsiktiga förutsättningar som svenskt näringsliv saknat på energiområdet.Staten ska framför allt fokusera på insatser som bidrar till att marknaden fungerar bättre och utvecklas mot en allt effektivare resursanvändning.

Vår framtid måste bygga på energi som går att förnya och som räcker i evig tid. Det är en ödesfråga som få bestrider.Min målsättning är att kärnkraften ska kunna avvecklas och energisystemet ställas om, på ett samhällsekonomiskt förnuftigt sätt. Veckans uppgörelse om Barsebäck 2 har öppnat helhetsperspektivet.Jag ser fram emot ett helhjärtat försök från kraftindustrin att komma till en överenskommelse som lägger grunden för den ordnade och förutsägbara avvecklingspolitik som folkomröstningen 1980 borde ha fått bli startskottet för.Trepartiuppgörelsen ger näringslivet chansen. Jag hoppas de griper tillfället.

Leif Pagrotsky