I dag sänder vi, som representanter för två europeiska regeringar som vill gå före mot en hållbar utveckling, ett gemensamt brev till det grekiska ordförandeskapet och EU-kommissionen. I brevet kräver vi att konkreta beslut tas för att främja en ren och resurseffektiv teknologi, miljövänligare transporter och alternativa energislag som viktiga steg mot ett modernt och konkurrenskraftigt Europa.

Lissabonstrategins hjärta är målsättningen att göra EU till världens mest konkurrenskraftiga, dynamiska kunskapsbaserade ekonomi. Sedan det svenska ordförandeskapet 2001 har den målsättningen vidgats med det övergripande målet att skapa en hållbar utveckling - både ekonomiskt, socialt och miljömässigt.

Globalt har under det senaste året flera viktiga framsteg gjorts, bland annat under FN-toppmötet i Johannesburg, Doha-mötet om världshandeln och Monterrey-mötet om finansieringen av globalt utvecklingsarbete. På alla dessa områden har EU varit en pådrivande kraft. Det gäller också i arbetet med Kyotoprotokollet.

VID DET KOMMANDE EU-TOPPMÖTET i Bryssel den 21 mars måste vi gå vidare. Vi måste se till att Lissabonstrategin levererar en ekonomisk modell för ett EU som både är konkurrenskraftigt och bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling. Vi välkomnar därför det grekiska ordförandeskapets tydliga stöd till snabbare utveckling och tillämpning av miljövänlig teknik och processer.

Ren och mer resurseffektiv teknologi bidrar inte bara till en rikare och mer hälsosam miljö, utan utgör också en stark drivkraft för innovation, nya affärsmöjligheter, nya jobb och ekonomisk tillväxt. Att påskynda den tekniska utvecklingen är därmed ett sätt att modernisera vår ekonomi.

Inom delar av sektorer som transport, energi, industri och jordbruk dominerar ännu föråldrade tekniska lösningar. Men det behöver ofta inte vara så. Det finns bättre alternativ att tillgå. Vad som krävs nu är att teknologibytet snabbas på. För detta behöver vi tydligare mål, fler marknadsbaserade instrument och en mer miljövänlig offentlig upphandling.

EN STOR MÖJLIGHET LIGGER i utvidgningen av EU. De investeringar som nu görs bland de nya medlemsstaterna för att leva upp till EU:s gemensamma miljölagstiftning öppnar för en bredare användning av miljövänlig teknik. Därmed kan vi komma närmare målet om en konkurrenskraftig och hållbar utveckling.

Teknologisk innovation och tillämpning i större skala skulle också starkt öka våra möjligheter att komma till rätta med klimatförändringarna. Den internationella klimatpanelens prognoser visar att de globala utsläppen kan ha fördubblats redan år 2025. Oberoende analyser visar samtidigt att det under de kommande 50 åren är möjligt att kraftigt minska utsläppen av växthusgaser.

Vi anser att tiden nu är mogen för att mer målinriktat anamma den klimatvänliga teknik som i dag redan finns eller är under utveckling. Fokus bör ligga på ökad energieffektivitet och på icke-kolbaserad teknologi. För att lyckas och få alla relevanta aktörer att delta krävs en tydlig politisk signal om vilken riktning vi vill gå.

Vi anser att EU bör gå i täten. Unionen bör verka för en minskning av sina koldioxidutsläpp i storleksordning 60 procent till år 2050.

Ett viktigt steg i denna riktning är att kommissionen lägger fram sitt utlovade förslag till handlingsplan för introduktionen av ny miljövänlig teknologi, i linje med slutsatserna från EU-toppmötet i Barcelona 2002. Denna handlingsplan bör innehålla konkreta förslag för att främja utveckling, kommersialisering och export. Den bör också fokusera på hur vi ska förbättra vårt samarbete och teknologiutbyte med utvecklingsländer.

VI SER EN RAD OMRÅDEN där vi anser att EU behöver nå konkreta resultat:

· EU bör sätta upp ett gemensamt mål för förnyelsebar energiproduktion. År 2010 bör den förnyelsebara energin utgöra 12 procent av EU:s totala energiproduktion. Det stämmer väl med våra åtaganden från Johannesburgstoppmötet och med EU:s vitbok om förnyelsebar energi. För att nå dit behöver medlemsländerna också sätta upp nationella mål.

· EU måste uppnå en långsiktig ökning av energieffektiviteten. Detta drev vi på under EU:s toppmöte i Barcelona 2002. EU måste kunna visa tydliga framsteg på detta område till 2010 om vi ska kunna uppfylla vårt åtagande enligt Kyotoprotokollet.

· Energiförbrukningen i våra byggnader måste minska. Genom en ökad användning av ny teknik och nya lösningar för konstruktion, underhåll och förvaltning kan vi rejält minska energiförbrukningen. Det kräver att medlemsländerna ökar sitt erfarenhetsutbyte på området.

· EU behöver gemensamma mål för att öka användningen av biobränslen. Vi vet att vägtransporterna inom EU kommer att öka. Trots detta måste vi minska utsläppen av växthusgaser. Ministerrådet har beslutat att biobränslen ska utgöra en större del av all bensin och diesel som avsätts på marknaden för transport, minst 5,75 procent till år 2010. Det måste bli lättare för konsumenterna att använda alternativa drivmedel, inklusive drivmedel för bränsleceller.

· Ett EU-system för klassificering av miljövänliga bilar och lastbilar ska utvecklas före 2005. Målet är att kraftigt öka antalet miljövänliga bilar och lastbilar, och snabba på utveckling och användning av miljövänligare teknologi. Det är inte minst viktigt för en bättre trafikmiljö i våra städer. Detta måste ske i samarbete med europeiska bilfabrikanter.

· Framväxten av miljövänlig teknik på nationell och EU-nivå måste främjas. Samarbetet behöver stärkas mellan ledande universitet, forskningsinstitut, industrin och finansiella institutioner. Vi måste skapa nya möjligheter för att understödja innovativa idéer och möjliggöra att dessa snabbare kommer ut på marknaden. EU:s finansieringssystem för forskning och utveckling bör reformeras för att mer tydligt inriktas på att främja renare och mer resurseffektiv teknik.

· Statsstöd med negativ miljöeffekt behöver fasas ut. Här krävs fortsatta ansträngningar, inte minst när det gäller fossila bränslen och i arbetet med att skapa ett effektivt ramverk på EU-nivå för energiskatter.

· EU-kommissionen bör presentera färre men bättre miljöregleringar. För att främja hållbar utveckling behövs konkreta målsättningar och tidsramar så att politiken kan följas upp. Miljöledningssystem, oberoende miljöredovisning och en förnyelse av politiken för offentlig upphandling kan ytterligare bidra till konkreta resultat.

· EU bör påskynda stiftandet av nya lagar om godkännande av kemikalier inom unionen. Vi måste ha en tillståndsgivning som minimerar de negativa effekterna för människor och miljö. Icke hållbara kemikalier, som till exempel kemikalier som lagras i våra kroppar och har en livslängd över generationer, bör fasas ut före utgången av 2020.

EUROPA MÅSTE NU BÖRJA leverera konkreta resultat på alla dessa områden. Det är nödvändigt för att vi ska kunna visa våra medborgare och vår omvärld exakt vad vi menar med en långsiktigt hållbar utveckling. Men också för att vi ska kunna uppnå det mål vi själva satt upp: att Europeiska unionen till år 2010 ska bli världens mest innovativa, konkurrenskraftiga, dynamiska och kunskapsbaserade ekonomi.

GÖRAN PERSSON
TONY BLAIR