"Satsningar för rättvisa och tillväxt"
6 september 2002 15:05
Artikel av utbildnings- och forskningsminister Thomas Östros och Jan Larsson, ordförande i barn- och ungdomsnämnden i Katrineholm, publicerad i Katrineholms-Kuriren den 6 september 2002.
| | | |
När vi i morgon tillsammans inviger Nyhemsskolans filialbibliotek i Katrineholm gör vi det i den kommun som satsat mest på skol- och filialbibliotek i landet. Invigningen blir också en startpunkt för Nyhemsskolan som en Livskunskapsskola. Med den mångfald som finns i Nävertorp finns det stora förutsättningar för Nyhemsskolan att bedriva det ämnesöverskridande arbete som livskunskapen innebär.
Vi socialdemokrater vill att den svenska skolan ska vara en trygg kunskapsskola för alla. En sådan skola följer noga varje elevs utveckling och har en tydlig dialog med eleven och hemmet om resultaten i skolan. Som vi ser det bygger en bra skola på en stark gemensam idé med klara normer och regler för hur alla ska bemötas med respekt och hur man skapar studiero. För att lyckas med det måste skolan noga följa och utvärdera sina egna resultat. De brister som då kommer fram måste leda till konkreta åtgärder.
Vi ska ha en trygg och stimulerande förskola. Genom förskolans unika pedagogik med leken i centrum ska barnen få en bra start på det livslånga lärandet. Maxtaxan ger föräldrarna ökad möjlighet att välja förskola om de vill. Förskolan får även mer resurser för att öka kvaliteten. Nästa år införs en allmän förskola, där alla 4- och 5-åringar får delta utan kostnad. För att minska barngrupperna och öka kvaliteten vill vi socialdemokrater skjuta till resurser för att anställa ytterligare 6 000 förskollärare och barnskötare de kommande åren. I Katrineholm har förskolan under 2002 fått resurser så att det i snitt är 17,2 barn per avdelning. Ett snitt som socialdemokraterna i Katrineholm vill förbättra ytterligare.
Skolan ska vara gemensam men undervisningen ska möta varje elevs behov. Vi måste bejaka att varje elev lär i olika takt och på olika sätt. Utifrån tydliga utvecklingssamtal ska varje elev få en framåtsyftande skriftlig individuell utvecklingsplan redan från första året i skolan. I Katrineholm har vi genomfört den så kallade portfoliometodiken som innebär att alla föräldrar får en fortlöpande information om barnets utveckling.
Skolan ska arbeta utifrån tydliga normer och regler utformade av lärare och elever. Alla i skolan måste visa respekt för varandra. Det är en förutsättning för att alla elever ska kunna gå till skolan utan att vara rädda. Den som är rädd får också mycket svårare att klara skolan. Arbetet mot mobbning måste drivas med kraft och det måste drivas lokalt. Varje skola ska ha ett handlingsprogram mot mobbning. I Katrineholm betyder det att vi varje år kartlägger mobbningen och förekomsten av kränkande behandling.
Behörighetsreglerna till gymnasieskolan ska ligga fast men vi måste bli bättre på att stötta elever som inte fått godkänt. För att bli antagen på ett nationellt program i gymnasieskolan ska man självklart vara godkänd i svenska, engelska och matematik. Det är viktigt för att klara gymnasiestudierna. Men vi bör utveckla arbetet med att stötta de elever som inte fått godkänt. Här finns inspiration att hämta från kommuner som Katrineholm som arbetar med en ny typ av programinriktat individuellt program (PRIV). Eleven blir inte antagen till ett nationellt program förrän man har fått godkänt, men får chansen att pröva exempelvis ett yrkesämne på hotell och restaurangprogrammet.
Ökade resurser ger skolan bättre förutsättningar. Vi socialdemokrater vill satsa 5 miljarder kronor för att kunna anställa ytterligare 15 000 lärare i skolan. Därför har staten från hösten 2001 tillfört Katrineholms kommun drygt 3,8 miljoner kronor vilket räckt till tolv fler lärare och andra specialister i skolan. Under åren fram-över femdubblas dessa resurser. Vi anser att dessa över 50 nya anställda i Katrineholms skolor kommer att ha stor betydelse för skolans utveckling. Med fler lärare och mindre klasser kan fler elever nå skolans mål.
När den nya lärarutbildningen startade förra hösten ökade antalet antagna studenter med 15 procent. I den nya utbildningen får lärarna förbättrade kunskaper om pedagogik - och då inte minst hur barn med läs- och skrivsvårigheter kan få hjälp. En stor satsning genomförs samtidigt för att ge 4 000 obehöriga lärare utbildning för behörighet. Mycket glädjande är att vi nu kan se en markant minskning av lärarbristen. Enligt Ams-siffror har lärarbristen i grundskolan och gymnasieskolan minskat med 35 procent på två år. I Katrineholm har vi 20 fler lärare än förra läsåret. Andelen behöriga lärare har ökat från drygt 80 procent till cirka 90 procent. Samtidigt har andelen icke godkända elever i basämnena sjunkit från 13-14 procent till strax under tio procent.
Genom dessa omfattande satsningar på utbildning visar vi socialdemokrater att vi vill bygga ett kunskapssamhälle där alla får plats. Moderaterna vill sänka skatten kommande mandatperiod med närmast ofattbara 130 miljarder kronor. Det är mer pengar än den totala kostnaden i Sverige för grundskolan, gymnasieskolan och forskning och utbildning vid universitet och högskolor. Valet den 15 september står mellan en socialdemokratisk politik för att förbättra förskola, skolan och sjukvården och en moderatledd regering som sätter skattesänkningar före välfärden.
Thomas Östros (s) Jan Larsson (s) |
|