"Jag har sett otroligt många restaurangkök", säger en ung man i rullstol. "Inte för att jag någonsin arbetat på krogen, utan för att jag ofta tvingas åka med varuhissen och ta mig in köksvägen när jag vill gå ut och äta."

En synskadad kvinna, flitigt anlitad föreläsare, berättar om alla de gånger hon först blivit hänvisad en plats bland åhörarna: "Som funktionshindrad ses man som den ständige lyssnaren, den som ska vara passiv och ta emot andras budskap."

En ung hörselskadad kvinna, nyss färdig med sin utbildning, förmedlar intrycken av sina första möten med arbetslivet: "Medan mina vänner går på intervjuer och berättar om allt de kan, så får jag hela tiden frågor om vad jag inte klarar av."

Detta diskriminerande förhållningssätt är oacceptabelt. Att utestänga stora grupper från samhällslivet är inte bara djupt orättvist och kränkande mot dem som drabbas. Samhället avstår också från att ta del av kunskaper och erfarenheter. En levande demokrati har inte råd med det.

Personer med funktionshinder ska ha samma rättigheter som andra att delta i samhällslivet. För två år sedan antog riksdagen en nationell handlingsplan för handikappolitiken. Titeln, "Från patient till medborgare", markerade ett viktigt perspektivskifte i svensk handikappolitik. Vi ville visa att handikappolitik är mycket mer än enbart vård- och omsorgsfrågor. Det handlar om att skapa ett samhälle för alla.

På många områden har ett ambitiöst arbete redan kommit igång. De närmaste fyra åren är avgörande för våra möjligheter att fullfölja det. Under den kommande mandatperioden måste politiken koncentreras på följande punkter.

1. Sverige ska bli tillgängligt för alla. Hinder i byggnader och på allmänna platser ska tas bort. Alla kommuner ska presentera handlingsplaner för detta.

2. Staten ska vara ett föredöme. Myndigheter ska göra sin verksamhet, sin information och sina lokaler tillgängliga.

3. Alla ska kunna resa. Därför fortsätter vi arbetet för att kollektivtrafiken ska kunna användas av personer med funktionshinder.

4. Diskriminering ska inte få förekomma. Vi har tillsatt en parlamentarisk kommitté som ska analysera möjligheten att införa en samlad diskrimineringslagstiftning och även ta upp bristande tillgänglighet som diskriminering av personer med funktionshinder.

5. Möjligheten till högskolestudier ska förbättras. Därför har vi infört en ny lag om likabehandling i högskolan. Studenter med funktionshinder ska inte missgynnas eller hindras i sina studier på grund av brister i tillgängligheten.

6. Fler ska få arbete. Många funktionshindrade utestängs från arbetslivet, trots att de både vill och kan arbeta. Vi vill bryta detta negativa mönster. Nästa år ersätts förtidspension till unga av aktiva insatser, såsom studier och rehabilitering. Regeringen har också tillsatt två utredningar för att föreslå hur de arbetsmarknadspolitiska stöden ska kunna bli effektivare.

7. Mer personal behövs. Tillgången till personal är avgörande för att personlig assistans, vård och omsorg ska kunna ges till alla som behöver det. Regeringen har gett tio statliga myndigheter i uppdrag att ta fram en plan för hur personalrekryteringen kan underlättas. Det är viktigt att gruppen som får personlig assistans hela tiden har kunnat växa. Men rekryteringen av assistenter är bekymmersam. Regeringen arbetar nu med förslag på hur detta ska kunna underlättas.

8. Mer kunskap behövs för att förbättra bemötandet. Regeringen har tagit initiativ till att ett kompetensutvecklingsprogram tas fram för olika personalgrupper.

9. De som behöver vård och omsorg ska skyddas mot höga avgifter. Därför har vi infört maxtaxa inom äldre- och handikappomsorgen.

10. Stopp för domstolstrotset. Vi har skärpt lagstiftningen, med möjlighet till sanktioner mot kommuner som trotsar domslut som ger enskilda rätt till insatser.

11. Funktionshindrades ställning ska stärkas i hela världen. Vi har startat ett arbete för en FN-konvention om funktionshindrades rättigheter.

Arbete på alla nivåer i samhället krävs för att vi ska förverkliga målet, ett samhälle för alla. Detta är inga "särskilda åtgärder" som ska lösas med "särskilda pengar". Alla - kommuner, myndigheter, biografägare, affärsinnehavare - ska se till att verksamheten blir tillgänglig för personer med funktionshinder. Det ska vara en självklar del i deras planering.

En offensiv handikappolitik kräver resurser. Moderaternas löften om skattesänkningar på 130 miljarder kronor leder inte bara till att tiotusentals anställda försvinner i verksamheter som är nödvändiga för personer med funktionshinder. Tillgänglighetsarbetet måste också skjutas på en oviss framtid.

Det kan vi inte acceptera. Därför lovar inte vi socialdemokrater några skattesänkningar. Vi är övertygade om att både individen och samhället blir starkare och friare om vi tar ansvar tillsammans.

Lars Engqvist, socialminister (s)

Göran Persson, statsminister (s)