I Mikael Niemis 'Populärmusik från Vittula' utmålar fadern för sin son bokläsningen som roten till allt ont, som 'sänt hela kompanier av unga stackare in i dårskapens dimmor'. Rena tillfälligheter kunde starta farsoten: 'En förkylning med ett par dagars sängliggande. Ett vackert bokomslag som väckt nyfikenhet. Och plötsligt var ovanan född. Den första boken ledde till nästa. Och nästa, och nästa, länkar i en kedja som ledde rakt ner i mentalsjukdomens eviga natt. Man kunde hel enkelt inte sluta. Det var värre än narkotika.'

Detta är en berättelse som jag inte har allt för svårt att känna igen mig i, från min egen uppväxt med föräldrar som själva var uppvuxna i Pajala. Bokhyllan dominerades av Brunnhages idrottsårsböcker och ett band av Nordisk Kriminalkrönika. De förstnämnda gjorde att jag fortfarande läser alla sportresultat och den sistnämnda att jag fortfarande ofta funderar över det öde den sist avrättade kvinnan i Sverige, Yngsjömörderskan Anna Månsson, gick till mötes på fängelsegården i Kristianstad 1890.

Som utbildningsminister hade jag fram till för ett halvår sedan främst ansvaret för regeringens högskole- och forskningspolitik. En av de viktigaste frågorna för mig är att högskolestudier ska vara en levande möjlighet i alla hem, även i hem utan studietraditioner. För att det ska bli så, måste grunden läggas redan i skolåren, ja redan i förskolan. Därför är det en så fantastisk möjlighet att nu få ha hand om hela utbildningsområdet, från förskola till högskola. Just därför att det finns så tydliga kopplingar, för att starten är så viktig för att lärandet ska bli livslångt. Ett utmärkt exempel på hur detta kan fungera såg jag vid ett besök på den öppna förskolan på Norrby i Borås. Där arbetar förutom förskollärare även en bibliotekarie. Till alla två och femåringar skickas först en bok på olika modersmål i present. Därefter kommer bibliotekarien på besök hemma och visar, läser och lånar ut böcker. Böckerna lämnas igen på öppna förskolans bibliotekshörna, där det finns fler böcker att låna, och så är det igång. Pappan i Mikael Niemis bok hade dött av ilska.

Om biblioteket tidigt välkomnar barnen och förmår bli en plats för egna tankar, där man tillåts utforska själv, så kan det bli den utlösande faktorn på ett livslångt kunskapssökande. Journalisten Alexandra Pascalidou beskriver i boken 'Bortom mammas gata' hur toaletten hemma var det enda ställe där hon fick vara ifred med sin egna tankar, men hur biblioteket blev hennes oas i förortsöknen. Där hemma gapade bokhyllan i svensk furu efter böcker och uppslagsverk. Där fanns istället prydnadsföremålen och videofilmerna i sina fina fodral. På biblioteket läste hon läxor och löste så småningom, med hjälp av bibliotekarien, kartotekets hemlighet.

Det är anmärkningsvärt många av årets sommarpratare i radion har talat om vilken betydelse biblioteket hade för dem när de var små. Hur en engagerad bibliotekarie visade dem vägen in i böckernas värld och öppnade språket för dem. Språket som är så viktigt för att kunna delta aktivt i samhällslivet och arbetslivet.

När jag gick i skolan i Västerås på 1970-talet var det något av en högtidsstund att få gå till kvartersbiblioteket i Råby i Västerås. Där fanns böcker som jag inte hade hemma. Och där fanns böcker som var mycket roligare än de vanliga skolböckerna. Jag började med Astrid Lindgrens böcker om Emil i Lönneberga, för att i rask takt sluka Ture Sventon, Tvillingdeckarna, Biggles, Max Lundgrens böcker om Åshöjdens bollklubb och Enid Blytons femböcker.

I OECD:s stora undersökning av 32 länder fick svenska elever toppresultat i läsning och skrivning. Det finns ett starkt samband mellan läsintresse och läsförmåga. Jämfört med OECD-genomsnittet anser en högre andel av de svenska eleverna att det är viktigt att läsa. Men trots att den svenska skolan hävdar sig väl i internationell jämförelse måste målet sättas högre. Trots att skillnaderna mellan olika skolor och eleverna sinsemellan är mindre i Sverige, måste de minska. Alltför många elever lämnar grundskolan utan att ha uppnått målen i svenska och med låg motivation för att läsa skönlitteratur.

Bland den vuxna befolkningen i Sverige är det 25 procent som inte når upp till den nivå som anses vara nödvändig för att kunna tillgodogöra sig skriven information. I många hem finns ingen naturlig tradition av sagoläsning och biblioteksbesök. Det är här förskolan och skolan kan fungera som dörröppnare. När kraven på läs- och skrivförmåga ökar blir skolans och bibliotekens roll allt viktigare.

Skolan skall uppmuntra eleverna att ifrågasätta och lära sig att söka den information som ni behöver. Dagens skolundervisning förutsätter att eleverna har tillgång till bibliotek med böcker, tidningar, tidskrifter och även datorer snabbt uppkopplade mot Internet. Den informationen finns ofta på biblioteket. Böckerna och tidningarna har inte spelat ut sin roll. Det papperslösa samhället kommer aldrig att infinna sig. Böcker, tidningar och tidskrifter kommer att vara viktiga också i framtiden.

Många skolor har en genomtänkt strategi när det gäller läsning. Några har lästävlingar, och firar med tårta när man kommit upp i 1 000 böcker. I andra läser hela skolan samtidigt en timme varje morgon. Dessa skolor visar att lustfylld läsning genom skönlitteratur leder till att eleverna utvecklar en god läs- och skrivförmåga, vilket också leder till bättre resultat i andra ämnen. Andra skolor har dålig tillgång till skönlitteratur. Enligt en rapport från Kulturrådet och Skolverket är skolbiblioteken av dålig kvalitet. Åtgärder som ökar tillgången på skönlitteratur i skolan är därför av både kultur- och utbildningspolitiskt värde.

Regeringen åtgärder för att förstärka insatserna för att stimulera barns och ungdomars läsande fortsätter. Insatser pågår sedan tidigare för att förbättra språkmiljöerna i skolan, ge inköpsstöd och att utveckla skolbibliotekens pedagogiska roll. Regeringen har infört ett stöd på 25 miljoner kronor - varje år - till biblioteken för inköp av barn- och ungdomslitteratur. Av dem går ca 60 procent till skolbiblioteken. Enligt Kulturrådets utvärdering har stödet haft god effekt. Men insatserna för att stimulera barns och ungdomars läsning måste stärkas ytterligare. I årets budget har regeringen avsatt 15 miljoner kronor som kommunerna får använda för att stimulera barns och ungdomars läsande.

Ett välutrustat skolbibliotek kan bidra till att förverkliga målet om den öppna skolan. Ett sådant bibliotek måste vara öppet och tillgängligt. Skolbiblioteket får aldrig bli ett tempel med böckerna som museiföremål, utan ska fungera som ett levande vardagsrum, med böcker, datorer och musik. Ett sådant bibliotek får inte ha en lapp på dörren där det står 'Bemannat tisdagar 10-14'. Det är med glädje jag nu kan konstatera att en del skolor och kommuner satsat en del av regeringens personalförstärkningspengar till skolan på just bibliotekarietjänster. Det kan t ex handla om att utöka en halvtidstjänst till heltid, eller att starta ett läsprojekt.

De 15 000 nya lärare och andra specialister som nu under en femårsperiod tillförs skolan efter en rad besparingsår är välbehövda. För de barn som saknar stöd och stimulans hemifrån kan skolans personal vara avgörande för lusten och nyfikenheten på världen. Det kan vara en bibliotekarie som visar på sökkatalogen i datorn, en förskollärare som läser spännande sagor, eller en lärare som i sin undervisning väcker nyfikenheten som aldrig stillas. För mig var det biblioteket som blev dörröppnaren och starten på klassresan

Thomas Östros

Utbildningsminister