Idag har regeringen budgetöverläggningar på Harpsund, med kräftskiva på kvällen. Kräftskivan på Harpsund överlever t o m regeringsskiften.

För tio år sedan var det regeringen Bildt som sörplade i sig skaldjur på Harpsund. För oss som då arbetade i det socialdemokratiska oppositionskansliet blev 1992 års kräftskiva startpunkten för en intensiv och dramatisk arbetsperiod. Kontrasten mellan nu och då är skarp.

Strax innan 1992 års övning hade vår chef Ingvar Carlsson varnat för valutautflöden, räntehöjningar och ett budgetunderskott på över 100 miljarder. Ingvar erbjöd sig att förhandla med regeringen om vilka åtgärder som behövde vidtas.

Döm om vår förvåning när Carl Bildt på Harpsund istället deklarerar att regeringens politik ligger fast och att valutakrisen beror på semestervikarier i journalistkåren.

Tyvärr var det inte bara vi som blev förvånade. Marknaderna reagerade också. Några veckor senare var räntan uppe i 500 procent. Först då vaknade Bildt.

För oss som ingick i det socialdemokratiska förhandlingsteamet var det den borgerliga bristen på krismedvetenhet som var märkligast att konfronteras med. Partiledarna i regeringen var fullt upptagna av att bevaka att inget parti fick mer än något annat i deras inbördes uppgörelser. Svårast var Alf Svensson.

Om vi i oppositionen skulle gå in och ta ansvar för att rädda landets ekonomi från kollaps, fick de besparingar vi medverkade till inte kunna användas till att finansiera nya utgifter. Men Carl Bildt förmådde inte ens presentera ett bud för oss att ta ställning till, så Ingvar tog till slut över. När han presenterat sitt förslag till krispaket klockan halv två på natten var det tyst en stund. Regeringen drog sig sedan tillbaka för inbördes diskussion. Och vi väntade. Timme efter timme. De bar in pizza, vi kände lukten. Vid fyratiden på morgonen tog sig Allan Larsson en tupplur på golvet utanför Bildts tjänsterum.

Då kommer Bildt och ber att få tala med Ingvar i enrum. Han är mulen i ansiktet. De går ut i korridoren.

När Ingvar kommer tillbaka är han förstummad. Alf Svensson avgår ur regeringen därför att han inte får igenom vårdnadsbidraget. Carl Bildt har vädjat till Ingvar Carlsson att övertala kd-ledaren att inte skapa regeringskris ovanpå den ekonomiska krisen

Vi som var med 1992 bär med oss intryck som präglat oss starkt. När vi denna sommar hör de borgerliga partierna bjuda över varandra på familjepolitikens och andra områden känner vi dessvärre igen oss. Det som växer fram är konturerna av ännu en borgerlig plattform som inte duger att regera på.

Men annars är det inte mycket som är sig likt.

Trots att vi även i år har oro i den internationella ekonomin och lågkonjunkturen kopplat sitt grepp om många av våra viktigaste handelspartners och grannländer, kommer 2002 års budgetöverläggning på Harpsund att präglas av försiktigt positiva besked om den svenska ekonomin.Vi som var med för tio år sedan är fast beslutna att aldrig riskera något liknande igen.

Hur kräftskivan går vågar vi däremot inte sia om.

Jan O Karlsson, bistånds- och migrationsminister
Leif Pagrotsky, handelsminister

(Artikeln publicerad i Götebords Tidningen den 15 augusti 2002)