I den allmänna politiska debatten presenteras socialdemokraterna som regeringsparti och de fyra borgerliga partierna som opposition. Så ser det emellertid ut bara inom en del av det politiska fältet. När det gäller viktiga välfärdsfrågor, särskilt sjukvården, är förhållandena faktiskt det omvända. De borgerliga partierna är ansvariga för sjukvården för nästan hälften av landets medborgare. De fick gemensam majoritet i landstingen i alla tre storstadsregionerna i förra valet. Det är således möjligt att studera hur borgerlig sjukvårdspolitik ser ut i verkligheten. När de borgerliga partierna fick majoritet i storstadslandstingen efter förra valet spände de bågen högt. I riksdagen gratulerade moderaten Chris Heister invånarna i storstadslänen. De skulle få världens bästa hälso- och sjukvårdspolitik. De tre storstadsregionerna, framförallt Stockholm, skulle bli skyltfönster för resten av Sverige. Av allt detta har det emellertid blivit ett mycket dystert resultat.
I Västra Götaland bröt den borgerliga majoriteten samman efter halva perioden. Centern och folkpartiet kunde inte acceptera moderaternas ekonomiska politik, som snabbt ledde till mycket stora underskott i landstingets budget. De valde att tillsammans med socialdemokraterna ta ansvar för regionens utveckling. I Skåne och Stockholm har den borgerliga samverkan fortsatt med förödande konsekvenser för ekonomin. Underskotten är nu så stora att de hotar vården inte bara i storstadslänen utan i hela Sverige. I Stockholm beräknas underskottet i år bli drygt fyra miljarder och i Skåne en och halv miljard kronor. Möjligen kan man tro att denna ekonomiska ansvarslöshet är ett resultat av att majoriteten prioriterat omfattande satsningar på kvaliteten framför det långsiktiga ekonomiska ansvaret. Men så är det inte. Också när det gäller att utveckla sjukvården har de borgerliga misslyckats. I början av det här året presenterades två större undersökningar när det gäller vårdkvaliteten. Den ena gjordes av Svenskt Kvalitetsindex på uppdrag av Svenskt Näringsliv. Den andra av Landstingsförbundet, som genom sin Vårdbarometer undersöker hur de som besökt olika delar av sjukvården uppfattar den vård de fått.
Rapporterna visar följande:
- Patienterna i riket som helhet är genomgående mer nöjda än de är i Stockholms län. 14 av landets landsting har en högre patientnöjdhet än Stockholms län.
- Väntetiderna är ett större problem i Stockholms län än i övriga Sverige. Patienterna i Stockholms län tycker att det är generellt svårare att komma fram till telefonrådgivningen, vårdcentralen, akuten eller specialistläkaren än de i övriga Sverige.
- Också när det gäller de faktiska vårdköerna är situationen i Stockholm en helt annan än den som redovisas i den politiska retoriken.
Landstingsförbundet redovisar nu för första gången på flera år att köerna minskar för så gott som alla diagnoser. Av detta material kan man inte utläsa att borgerliga landsting är bättre än socialdemokratiska på att hålla nere väntetiderna. De borgerliga partierna har således släppt fram gigantiska underskott utan att kunna visa på någon höjd kvalitet. Jag vet att det finns problem även på andra håll inom vården, inte bara i Stockholm. Så får det naturligtvis inte vara. Men, till skillnad från de borgerliga tar vi socialdemokrater dessa problem på största allvar.
Vården ska hålla en hög kvalitet i hela landet och vara tillgänglig för alla på lika villkor. Sedan förra valet har vi lagt en bra grund för en sådan utveckling. Om vi socialdemokrater vinner valet kommer vi under nästa mandatperiod ytterligare befästa och utveckla allemansrättens principer inom hälso- och sjukvården. Plånboken ska aldrig få avgöra vem som ska få vård och alla patienter ska få rätt vård i rätt tid. För att förhindra att plånbokens storlek ska styra vem som ska får vård ska vården vara ett gemensamt ansvar och betalas gemensamt. För att alla ska få vård i rätt tid ska vi nu satsa alla resurser på att införa 0790-regeln. Den innebär att det ska vara 0 väntetid för att komma i kontakt med vårdcentralen eller familjeläkargruppen, att man ska få träffa en läkare inom 7 dagar och erbjudas behandling inom 90 dagar.
Detta är högt satta mål. Men, jag är övertygade om att vi socialdemokrater klarar av detta inom den kommande mandatperioden.
Lars Engqvist, socialminister (s)