Bakom varje brott finns ett brottsoffer. Varje år tas nära 10 000 personer in i fängelse. Med en annorlunda kriminalvård kan vi få radikalt färre brottsoffer i Sverige.

Jag menar att det blivit dags att ge kriminalvården ett nytt uppdrag. Det uppdraget måste utgå från det som är hela rättsväsendets huvuduppgift - att minska brottsligheten och öka människors trygghet. Nära hälften av de som lämnar kriminalvården fortsätter att begå brott, och återkommer inom tre år för att avtjäna ett nytt straff. Så kan det inte fortsätta. Återfallen måste minska.

För varje anställd inom kriminalvården ska varje dag på jobbet vara insats för en minskad brottslighet. Eller uttryckt med andra ord blir kriminalvårdens huvuduppgift att minska antalet brottsoffer. Det är den grundläggande utgångspunkten för den utredning om en moderniserad kriminalvård som den socialdemokratiska regeringen kommer att tillsätta om vi vinner valet.

Ökad differentiering och ökad anpassning till individen både när det gäller hur straffet ska verkställas och hur utslussningen ska ske tror jag blir ledstjärnor i den framtida kriminalvården.

Dagens kriminalvård saknar möjlighet att tillräckligt uppmuntra en intagen som verkligen anstränger sig för att bryta ett destruktivt livsmönster. För en enskild intagen finns heller inte så mycket att förlora på att inte vilja förändra sin livsföring. Jag menar att den som sköter sig och visar vilja till förändring i ökad grad ska kunna påverka sin situation. Det får dock inte gå ut över säkerheten, samtidigt som framtidens kriminalvård självfallet ska bygga vidare på den tradition av humanism och respekt för individen som varit utmärkande för svensk kriminalvård.

Det är naturligtvis inte acceptabelt att personer som är dömda till fängelse fortsätter att begå brott inifrån fängelset. Inte heller är det acceptabelt att vissa utsätter sina medfångar för hot eller våld, eller stör ordningen på ett sätt som gör all rehabilitering omöjlig. Lagstiftarna har nyligen gett kriminalvården ökade möjligheter att kontrollera kriminella nätverk på anstalterna. Den utredning som regeringen avser att tillsätta ska också se om det ytterligare förändringar behövs av reglerna när det gäller möjligheterna att ingripa mot säkerhetsrisker.

Drogfrihet är en förutsättning för att de intagna ska kunna vända åter till ett liv utan kriminalitet. Den socialdemokratiska regeringen har öronmärkt 100 miljoner kronor för att stoppa knarket på fängelserna. Varje narkotikamissbrukare som kommer i kontakt med kriminalvården ska erbjudas behandling. Minst 1 000 narkotikaplatser ska inrättas på 28 olika anstalter. En intagen som bestämt sig för att försöka bli drogfri ska inte behöva sitta tillsamman med personer som inte önskar annat än att få tag på narkotika. Kontrollen ska öka, bland annat genom inköp av fler narkotikahundar.

Utredningen ska också lämna förslag på hur de intagnas möjligheter till en meningsfylld tillvaro i fängelset ska förbättras. Alla intagna som behöver ska erbjudas grundskole- och gymnasieutbidning eller andra utvecklande aktiviteter. De intagna måste också ges förutsättningar att ta ett större ansvar för vardagssysslorna inne på anstalten. Att städa, tvätta kläder och laga mat hör till vardagen utanför murarna, och om tiden i fängelse ska vara en förberedelse för ett liv i frihet bör det göra det också på anstalten. De försök med självförvaltning som vissa fängelser bedriver behöver utvecklas.

Jag är självklart medveten om att en bra kriminalvård också kräver ekonomiska resurser. Om vi socialdemokrater får fortsätta att regera vidare efter valet den 15 september kommer vi de närmaste åren att satsa ytterligare en halv miljard kronor på kriminalvården. Pengarna behövs både för att möta trycket på fler fängelseplatser men också för att utveckla en kriminalvård som ger oss färre brott och färre brottsoffer.

Thomas Bodström (s)
Justitieminister