Sverige är ett av de länder som investerar mest i kunskap. Vi ligger bäst till när det gäller satsningar på forskning och utveckling. Vi använder datorer och mobiltelefoner i större utsträckning än andra och vi är framträdande vad gäller antal patent och vetenskapliga artiklar.

Regeringen vill gå vidare och utveckla politiken så att vi tillsammans med insatser från näringsliv, fack och akademi säkrar tillväxten och välfärden och klättrar uppåt i välståndsligan igen. Vi menar att Sverige ska vara ett av världens mest dynamiska och framgångsrika länder i den kunskapsbaserade ekonomin med ett brett utbud av service- och tjänstenäringar. Utvecklingen ska bygga på de styrkefaktorer som är speciella för Sverige.

Vi har en unik position med fördelar som förmåga till samförstånd, mindre hierarkiska system, en kultur där människor klarar av att lösa både teoretiska och praktiska problem och hög internationaliseringsgrad. Det politiska systemet måste tillsammans med andra aktörer skapa de samverkansformer som behövs för att aktörer med olika kompetens och funktion ska berika varandra.

Statens roll är att kraftsamla nationellt och verka för väl fungerande och stabila ramvillkor för innovativ verksamhet och entreprenörskap. Staten har ett huvudansvar för kunskapsutvecklingen och för satsningar på såddfinansiering, grundforskning och forskarutbildning. Infrastrukturen, utbildnings- och forskningssystemen måste vara utformade så att de uppmuntrar och belönar öppenhet, gränsöverskridande, innovativ verksamhet och entreprenörskap. Vårt tydliga besked inför årets val är att en fortsatt strategi för en sammanhållen innovationspolitik kommer att tas fram om vi får fortsatt förtroende.

Följande åtgärder kommer att genomföras:

1. Entreprenörskap och småföretagande. Vi vill ha fler små företag och att fler små företag ska växa. Vi vill att människor ska få större möjlighet att utveckla den verksamhet i vilken de jobbar, oavsett om det är egna företag eller som anställda i näringslivet eller offentlig sektor.

2. Forskningspolitiska insatser. Utbildning och forskning är av central betydelse för vårt framtida välstånd. Staten har ett särskilt ansvar för att garantera forskningens frihet och att stödja vital grundforskning och forskarutbildning. En viktig frågeställning är hur vi får olika forskningsfinansiärer att tillsammans skapa starka forskningsmiljöer vid våra universitet och högskolor. Det akademiska ledarskapet behöver stärkas.

3. Såddfinansiering och kommersialisering av forskningsresultat. Regeringen kommer att fortsätta dialogen med den privata kapitalmarknaden om möjligheterna till ett större engagemang när det gäller framväxten av nya företag och produkter i tidiga skeden. Arbete med att utveckla inkubatorverksamhet fortsätter och alla lärosäten ges möjlighet att efter regeringens medgivande inrätta holdingbolag. Befintliga holdingbolag kommer att stärkas och professionaliseras, gärna i samarbete med näringslivet.

4. Regelförenkling. Regeringen kommer tillsammans med näringslivet ta fram en ny metod som gör det möjligt att mäta regelverkens administrativa börda för företagen. Nya pengar och uppdrag ges till Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) för att utveckla en sådan. En första mätning ska kunna ske redan under år 2003. Mätresultaten kommer att fungera som ett viktigt beslutsunderlag för det fortsatta regelförenklingsarbetet.

5. Skatter. Regeringen arbetar kontinuerligt med att förenkla och förbättra de skattemässiga villkoren för det svenska näringslivet. Förenklingsutredningen har presenterat betänkandet Ny handelsbolagsbeskattning med en ny bolagsform utan legalt krav på kontantinsats. Regeringen har även lagt förslag om att nystartade företag skall ha möjlighet till visst uppskov med betalning av preliminärskatt. Ett annat förslag som prioriteras är det om schablonbeskattning av vissa kontantbranscher. För näringslivet är det viktigt att de så kallade 3:12-reglerna förändras för att öka avkastningen för den som tar risken att starta och expandera. Andra kommande viktiga utredningar är den om förmögenhets-, fastighets-, respektive arv- och gåvobeskattningen.

6. Design. Sverige ska vara ett innovativt land där verksamheten inom både näringsliv och samhälle förknippas med omtanke, hållbarhet, kvalitet och skönhet. Regeringen uppdrar därför åt Stiftelsen Svensk Industridesign (SVID) att i samarbete med Föreningen Svensk Form och i dialog med näringslivet utarbeta en handlingsplan för ett nationellt program för design. Inom ramen för ett nationellt program kan innovativa projekt växa fram och generera nya affärsidéer.

7. Innovationsfrågorna kommer att ha en central plats i nästa forskningspolitiska proposition. Utredningar och analyser kommer också att göras om innovationer i kommunal sektor. Omstruktureringen av industriforskningsinstituten skall fortsätta i syfte att skapa färre och större institut med större ämnesmässig bredd, öka institutens internationella konkurrenskraft och öka omfattningen på näringslivets aktiva ansvarstagande.

8. Förslagen om ett förstärkt arbete med att utvärdera och förbättra utbildningens kvalitet som regeringen nyligen presenterade i utvecklingsplanen för förskola, skola och vuxenutbildning genomförs successivt. Ytterligare 15 000 lärare och andra specialister anställs i skolan tack vare stora resurstillskott.

9. Skolan, högskolan, näringslivet och andra aktörer måste i större utsträckning skapa intresse för naturvetenskap och teknik och visa vilka intressanta arbeten NT-utbildningar kan ge.

Björn Rosengren
näringsminister

Thomas Östros
Utbildnings- och forskningsminister