Allt fler människor står i dag utanför arbetsmarknaden på grund av sjukdom och ohälsa. Det mänskliga lidandet är stort och våra gemensamma kostnader för detta har ökat dramatiskt under senare år. Det är en helt oacceptabel utveckling. Arbetet är själva grunden för vår välfärd. Det är genom att många arbetar som vi tillsammans kan finansiera vård, skola, omsorg och bra kommunikationer. Ohälsan hotar grunden för hela välfärden.

Vår vision är ett arbetsliv i hälsa där människor inte slås ut eller drabbas av skador och ohälsa. Arbetslivet ska också möjliggöra en god balans mellan arbete och fritid. Människor måste ha möjlighet till återkommande kompetensutveckling och inflytande på sin arbetsplats.

Regeringens arbete med att ta fram förslag om kortare arbetstid, införandet av kompetenskonton, förlängningen av föräldraförsäkringen och införda kontaktdagar, liksom mer pengar till vård, omsorg och skola, är alla strategiska åtgärder för att öka hälsan i samhället.

Regeringen har också inlett ett brett och långsiktigt arbete för ökad hälsa i arbetslivet. Detta arbete startade förra året när vi presenterade det så kallade 11-punktsprogrammet. Vi för konstruktiva samtal med arbetsmarknadens parter om orsaker och tänkbara åtgärder. De avgörande lösningarna finns på de enskilda arbetsplatserna.

För att vända utvecklingen krävs ett intensivt, långsiktigt och uthålligt arbete av alla inblandade parter. Arbetsgivarna måste bli bättre på att förebygga sjukfrånvaro, läkarna måste bli mer medvetna om sjukskrivning som instrument och vilka konsekvenser det får för enskilda individer, individerna måste ta sitt ansvar för att minska risken att drabbas av skador eller sjukdomar exempelvis genom levnadsvanor, sjukförsäkringsadministrationen måste organiseras effektivt och vi som politiker måste skapa förutsättningar för alla dessa grupper genom ramverk och lagstiftning som tydliggör ansvar och rättigheter.

I reformarbetet för ett arbetsliv i hälsa är följande områden avgörande:

De mål vi satt upp om halverad arbetslöshet, ökad sysselsättning och halverat socialbidragsberoende syftar alla till att ge människor rätt till arbete och egen försörjning. Ett särskilt mål för ökad hälsa måste komplettera de tidigare fastlagda målen. Vi vill att andelen människor i arbete ökar. Samtidigt vill vi understryka vikten av att arbetslivet utformas så att det bidrar till en god hälsa på lika villkor.

För att klara att hejda ökningen av förtidspensioneringar och långtidssjukskrivningar måste det förebyggande arbetet förstärkas och mer göras för att arbetsförmågan återställs så att fler personer kan delta i arbetslivet.

Därför vill vi sätta upp ett mål om att sjukfrånvaron från arbetslivet på grund av förtidspensionering och sjukskrivning skall minska. Vi kommer att precisera detta mål tillsammans med parterna i trepartssamtalen.

Ett väl fungerande arbetsmiljöarbete är viktigt för att förebygga att människor blir sjuka och slås ut från arbetet. Som ett stöd för det systematiska arbetsmiljöarbetet behövs kompetens och resurser. Regeringen har avsatt 10 miljoner för metodutveckling av företagshälsovården. Målsättningen är att skapa en företagshälsovård som är en resurs för såväl det förebyggande arbetet som rehabiliteringsarbetet. Särskilt de mindre företagens behov av en sådan resurs måste beaktas. Utbildning av personal inom företagshälsovården är nödvändig och certifieringssystem skall utvecklas.

För att stärka det lokala arbetsmiljöarbetet har den socialdemokratiska regeringen avsatt 20 miljoner kronor extra för den regionala skyddsombudsverksamheten. Vi avser att återkomma med ytterligare förslag med anledning av resultatet i trepartssamtalen. Vi kommer också att införa obligatorisk redovisning av sjukfrånvaron från och med nästa år.

Fysisk inaktivitet, hög alkoholkonsumtion, rökning och narkotikamissbruk är bidragande orsaker till att personer blir långtidssjukskrivna eller förtidspensionerade. Den socialdemokratiska regeringen har inlett stora nationella satsningar på alkohol-, narkotika- och tobaksområdet. Sammantaget innebär det en satsning på nära en miljard kronor under en treårsperiod. Folkhälsoinstitutet har fått i uppdrag att fortsätta projektet "Sätt Sverige i rörelse".

Vi kommer i anslutning till höstens budgetproposition att presentera folkhälsomål för ett brett och långsiktigt folkhälsoarbete.

Det är viktigt att människor som blir sjuka och behöver rehabilitering får det snabbt. Därför måste rehabiliteringsinsatserna vara väl samordnade och ändamålsenligt organiserade. Regeringen har gett Riksförsäkringsverket och Arbetsmarknadsstyrelsen i uppdrag att förnya den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Syftet är att få bättre kvalitet i beslutsunderlagen, tidig rehabilitering, mer lika handläggning av dessa ärenden samt förbättrad rehabilitering av arbetslösa sjukskrivna. Förbättringarna ska genomföras omedelbart och arbetet vara färdigt i början av år 2005.

Vi vill ytterligare tydliggöra ansvaret för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Detta bland annat genom att arbetsgivaren inom 60 dagar ska lämna ett rehabiliteringsunderlag till försäkringskassan i alla rehabiliteringsärenden och att pröva lösningar som innebär att den enskilde ska kunna överlåta sin rehabiliteringsersättning till arbetsgivaren för att underlätta en successiv övergång till arbetet. Det kan innebära att man arbetar med andra arbetsuppgifter eller arbetar mindre än tidigare. I samband med budgeten kommer vi med ytterligare förslag.

Den socialdemokratiska regeringen har under en fyraårsperiod avsatt nio miljarder kronor för att förstärka primärvården, äldrevården och psykiatrin. Ambitionen är att alla skall ha rätt till en familjeläkare som känner patienten och möjliggör en trygg och säker relation till vården.

För att förbättra tillgängligheten och korta köerna har vi anvisat ytterligare 3,75 miljarder kronor under åren 2002-2004.

Sammantaget finns nu en god grund för att en enhetlig nationell vårdgaranti ska kunna genomföras i hela landet. Den så kallade 0709-regeln ska gälla inom hela hälso- och sjukvården. Patienten ska komma i kontakt med sin vårdcentral samma dag, 0 dagar i väntetid, inom 7 dagar ska man få träffa sin familjeläkare och inom 90 dagar ska man få behandling. Den socialdemokratiska regeringen och Landstingsförbundet ska nu gemensamt diskutera de praktiska förutsättningarna för att införa en enhetlig nationell vårdgaranti. Garantin ska gälla alla diagnoser och omfatta hela vårdkedjan. Den ska vara fullt utbyggd under mandatperioden.

För att minska ohälsan måste människor snabbt få möjlighet att komma tillbaka till sitt gamla arbete eller till ett nytt. För att ge fler den möjligheten vill vi att en modell för finansiell samordning införs mellan socialtjänst, hälso- och sjukvård, försäkringskassa och arbetsförmedling.

Med individens bästa som utgångspunkt ska lokala och regionala aktörer ges möjlighet att samverka kring de människor i yrkesverksam ålder som har behov av samordnade insatser för att återgå i förvärvsarbete. Genom finansiell och politisk samordning på lokal eller regional nivå ökar möjligheten till aktiva insatser för att få människor tillbaka i arbete snabbare.

Vi kan aldrig acceptera att människor slås ut från arbetet på grund av ohälsa. Ohälsan måste stoppas av omsorg om människor men också av omsorg om samhället och våra gemensamma resurser. Det här är några insatser och vi kommer att återkomma med fler. Men det finns inga enkla lösningar. Därför behöver vi hjälp i kampen för ökad hälsa av alla inblandade parter. Vi behöver en genomgripande diskussion om attityder och värderingar, om arbete och fritid. Vi behöver en folkrörelse för ökad hälsa!

Lars Engqvist
Ingela Thalén
Bosse Ringholm
Mona Sahlin
Björn Rosengren