I Eskil Erlandssons matland har 15 000 helårsarbeten i jordbruket försvunnit sedan han tillträdde som landsbygdsminister. Så blev det med den ”landsbygdssäkring” som han utlovade. Vi socialdemokrater föreslår en ny satsning och kraftsamling för svensk livsmedelsproduktion. Modellen bygger på samverkan med näringen. 

Arbetslösheten i Sverige är högre än i andra jämförbara länder i EU. Den är högre än i alla andra nordiska länder, än i Storbritannien, än i Tyskland, Österrike, Holland osv. Och även på den svenska landsbygden har alltså regeringen och den centerpartistiska landsbygdsministern misslyckats. Sedan den borgerliga regeringen tillträdde 2006 har sysselsättningen inom jordbruket minskat med 20 procent. Det visar statistik där Jordbruksverket jämfört genomförda antal heltider per år (AWU) inom jordbruket.  

Alltså har vart femte heltidsarbete försvunnit i den svenska basproduktionen av livsmedel. Detta är allvarligt av flera skäl. För det första är arbetstillfällena i jordbruket helt avgörande för möjligheten för människor att bo och arbeta på landsbygden. När arbetstillfällen försvinner tvingas dessutom ofta människor överge sin livsstil.

Den andra anledningen är svenska konsumenters rätt till mat av hög kvalitet och säkerhet. Svensk mat har ofta högre kvalitet och är producerad efter tuffare miljökrav och djurskyddsregler. Men med sämre lönsamhet minskar tillgången på svenskproducerad mat.

Vi tror på ett framgångsrecept med tre ingredienser: effektivisering, starka varumärken och innovationer.

Vi presenterar ett förslag på hur Sverige kan stärka jobben på landsbygden. Vi vill skapa en organisation som vi har givit arbetsnamnet Svensk Mat. Vi vill bjuda in intresseorganisationer och näringslivet att delta. Vår förhoppning är att Svensk Mat ska vara samägd av regeringen och näringen. Syftet är en samordnad kraftsamling för att ge stöd och stimulans till effektivisering och till utveckling och lansering av varumärken som har svensk livsmedelsproduktion som råvara. Vi vill också lägga mer pengar än regeringen på forskning och utveckling inom de gröna näringarna. Regeringen drog för några år sedan in stödet till svensk lantbruksforskning. Det menar vi var ett strategiskt felaktigt beslut.

Vi tror inte att vägen går via sänkta djurskydds- och miljökrav. I så fall försvinner anledningen och möjligheten för svenska kommuner och landsting att upphandla svensk mat.

En stor del av prisskillnaden handlar inte om kostnader på grund av djurskyddskrav utan om en mer rationell produktion. Med sänkta miljö- och djurskyddskrav skulle fortfarande dansk kyckling och fläskfilé vara billigare men anledningen att köpa svenskt vara mindre. Idag är svensk kycklingfilé betydligt dyrare än dansk i svenska butiker, trots det säljer den lika bra och försäljningen ökade också förra året.

Det finns ett mervärde och det finns också för de flesta produkter en prislapp för vad konsumenterna anser att det är värt. Problemet är att detta mervärde ofta inte kommer lantbrukaren till del. Det plockas hem av mellanhänderna.

Vi tror att det krävs en mer aktiv politik. Vår idé handlar om samarbete i en ny form. Nyckelorden är effektivisering och konkurrenskraft. Vi behöver utveckla pilotanläggningar för innovationer, hjälp för företag att samordna sin verksamhet, utveckling av byggtekniker som ger billigare investeringar utan att djurskyddskraven försämras och utbildning kring hur nya varumärken kan lanseras.

Men det viktigaste av allt är att Sverige får en sammanhållen livsmedelsstrategi så att vi i bred politisk samverkan kan dra upp riktlinjerna för att säkra framtidens svenska matproduktion.

För oss handlar det ytterst om jobben och arbetstillfällena. Vi socialdemokrater har beslutat oss för att Sverige år 2020 ska ha lägst arbetslöshet i EU. Då måste den negativa utvecklingen inom jordbruket också vända. 

Matilda Ernkrans (S), ordförande i miljö- och jordbruksutskottet