Debattartikel publicerad i Expressen 130507

I dag samlas tusentals skolpolitiker från hela landet för den årliga Skolriksdagen. De har det mycket viktiga uppdraget att se till att fler elever når målen i grundskolan och gymnasieskolan. Tyvärr är det uppdraget svårare än vad det borde vara på grund av regeringens nedskärningar.

År 2012 drogs 675 miljoner kronor in från gymnasiet och 2014 planerar regeringen att skära ned ytterligare 1 360 miljoner kronor. Besparingen för nästa år motsvarar inte mindre än 2 600 lärartjänster eller 1 540 kronor i månaden i minskat löneutrymme för landets alla gymnasielärare, enligt en ny beräkning från Riksdagens utredningstjänst.

I dag är gymnasieutbildning en förutsättning för att klara sig på arbetsmarknaden. Arbetslösheten för unga som inte har en slutförd gymnasieutbildning är mer än dubbelt så hög som för dem som har en gymnasieexamen. Samtidigt är det bara 79 procent av flickorna och 74 procent av pojkarna som fullföljer sin gymnasieutbildning inom tre eller fyra år.

Unga som saknar en gymnasieutbildning löper en mycket stor risk att inte kunna försörja sig själva, och i stället behöva förlita sig på familjens stöd eller socialbidrag. Vi social-demokrater vägrar acceptera en sådan utveckling. Tvärtom. Vi ser det som vår skyldighet att ge Sveriges unga de bästa förutsättningarna för framtiden. Det är vad vi menar med att vara framtidspartiet i svensk politik.

För att komma åt den alarmerande höga ungdomsarbetslösheten är det oerhört centralt att öka andelen elever som tar en gymnasieexamen. Den svenska regeringens målsättning är att andelen unga utan gymnasiekompetens ska vara under tio procent år 2020. I dag ligger andelen i Sverige på cirka åtta procent. Sveriges så kallade målsättning skulle alltså nås även om de unga utan gymnasiekompetens blev fler än i dag.

Det viktigaste för att få skolan att lyckas med fler är att eleverna möter skickliga och engagerade lärare som hjälper och motiverar i skolarbetet. Det behövs ökade investeringar i lärarnas kompetens och fortbildning. Eleverna måste få det stöd de behöver för att klara sin utbildning. Det är samhällets och skolans ansvar.

Vi vill därför göra införa obligatorisk gymnasieskola upp till 18 års ålder. Det gör att den nuvarande skolplikten förlängs, samtidigt som det finns möjlighet till dispens för ungdomar som har mycket goda skäl.

I dag går de allra flesta vidare från grundskolan till gymnasiet men många hoppar av under det första eller andra studieåret. Det duger inte att samhället ger upp om dessa ungdomar. Samtidigt som kraven på de unga höjs måste också stödet till eleverna stärkas. Skoltrötthet kan aldrig mötas med uppgivenhet eller kravlöshet.

Enligt regeringen, är anledningen till deras stora nedskärningar att den nya gymnasieskolan som infördes för två år sedan är billigare. Men Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har enigt över partigränserna tydligt tagit avstånd från regeringens sätt att beräkna besparingarna och delar inte regeringens bild av att den nya gymnasieskolan blir billigare.

När nu besparingarna ändå genomförs innebär det att kommunerna antingen får dra in på annat för att kunna upprätthålla kvaliteten, eller helt enkelt sänka kvaliteten i gymnasiet.

Gymnasieskolan är redan i dag under stark press på grund av överetablering och en kommunal ekonomi som skadas av Sveriges höga arbetslöshet. En besparing ovanpå det om 1 360 miljoner kronor gör inte situationen lättare. Regeringen måste dra tillbaka de stora besparingarna på gymnasiet.
 
Ibrahim Baylan
utbildningspolitisk talesperson och vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott