Artikel publicerad i GP 15 oktober 2012

Varje regering måste kunna svara på frågan: Av vad ska vi leva i framtiden? Socialdemokraterna ser att utbildning är nyckeln till framtidens jobb och konkurrenskraft, men också till människors frihet att forma sina egna liv. De allt större kraven på utbildning på arbetsmarknaden måste mötas med ett kvalitativt utbildningssystem som finns tillgängligt för människor hela livet. Ska svenska företag och välfärden klara av att ständigt utvecklas måste de kunna anställa kompetenta medarbetare. Detta borde vara en självklarhet, men är tyvärr inte det. Förslaget om ettåriga gymnasieutbildningar utan teoretiska kunskapskrav är ett tydligt uttryck för detta.

Sänker målet

Fram till år 2020 är regeringens mål att andelen unga med högre utbildning i Sverige ska stå still eller minska. I dag har drygt 43 procent av 30–34-åringarna i Sverige en minst tvåårig högre utbildning (högskola och yrkeshögskola). Regeringens mål för Sverige är att andelen ska vara 40–45 procent år 2020, enligt deras nyligen presenterade budget. Det är anmärkningsvärt låga ambitioner för Sverige. Andra länder har redan i dag en större andel unga med högre utbildning än Sverige.

Vårt mål är att andelen ska vara 50 procent. Andelen yrkesverksamma som återkommer till högskolan för att vidareutbilda sig bör också öka.

Den borgerliga regeringen gör en kraftig nedskärning av antalet platser på högskolor och universitet. I år minskar det med minst 10 000 platser och under nästa år beräknar lärosätena att det kommer att minska med ytterligare cirka 10 000 platser.

Denna stora nedskärning av ungas möjlighet att utbilda sig sker samtidig som VHS siffror visar att söktrycket till högskolor och universitet är mycket högt och ökande, samtidigt som antalet 20–25-åringar ökar även nästa år, och samtidigt som arbetslösheten och ungdomsarbetslösheten är mycket hög. Så kan vi inte ha det.

11 500 fler platser

Vi presenterar i vår budget en investering i 7 000 platser på högskolor och universitet och 4 500 platser på Yrkeshögskolan under nästa år. Totalt 11 500 fler platser inom den eftergymnasiala utbildningen. Samtidigt investerar vi 200 miljoner kronor för ökad kvalitet i utbildningen på högskolor och universitet. Dessa ska främst gå till att öka antalet lärarledda timmar och ge fler studenter möjlighet till praktik under sin utbildning.

Men regeringens politik uppvisar inte bara stora brister i dimensioneringen. De tar inte kvalitetsfrågorna inom den högre utbildningen på tillräckligt stort allvar. Sveriges kvalitetsutvärderingssystem för den högre utbildningen har nyligen underkänts och lever inte längre upp till gemensam europeisk standard. Det skadar anseendet för svensk högre utbildning.

Låt gå-attityd

Regeringen har tillämpat en det-får-bli-som-det-blir-attityd gentemot högskole- och universitetssektorn som inte gagnar sektorn eller Sverige. Regeringen bör initiera en parlamentarisk översyn av Sveriges högskole- och universitetslandskap och i dialog med lärosätena ta ett nationellt grepp om hur lärosätena kan utvecklas, profileras och samverka för att den högre utbildningen i sin helhet ska stärkas i Sverige.

Med de låga utbildningspolitiska mål som regeringen har är det begripligt, men inte försvarbart, att regeringen avstår från att investera i den högre utbildningen som bygger Sverige starkt för framtiden. Tillväxt och välfärd förutsätter en hög utbildningsnivå i hela befolkningen. Därför föreslår vi investeringar i människors möjlighet till högre utbildning av högsta kvalitet.

Ibrahim Baylan

utbildningspolitisk talesperson