Den proposition som näringsminister Björn Rosengren i dag presenterar (Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystem, prop. 2001/02:20) innebär att socialdemokraterna föreslår den största samlade satsningen på svensk infrastruktur i modern tid.

Banverket och Vägverket får i uppdrag att planera investeringar i nya vägar och järnvägar, att utveckla och modernisera transportsystemen och att satsa för att bevara och säkerställa befintligt väg- och järnvägsnät för sammanlagt 364 miljarder kronor under perioden 2004-2015. En del av dessa resurser tidigareläggs för att kunna användas redan under perioden 2002-2004.

Vi socialdemokrater menar att dessa stora insatser i infrastrukturen behövs för att främja tillväxt, regional utveckling och omställning till ekologisk uthållighet i Sverige. Vidare måste insatser göras för att förbättra trafiksäkerheten och stärka kollektivtrafikens konkurrenskraft.

150 miljarder kronor för att bevara och säkerställa befintligt väg- och järnvägsnät

Behovet är mycket stort när det gäller satsningar för att förbättra drift och underhåll av väg- och järnvägsnätet. Det gäller särskilt vägnätet, där underhållet på många håll blivit eftersatt. Arbetet med att bevara och säkerställa det befintliga väg- och järnvägsnätet är därför särskilt angeläget, och bör prioriteras.

Sammanlagt 87 miljarder kronor avsätts för drift och underhåll av de statliga vägarna. Utöver det avsätts 17 miljarder kronor i ett särskilt paket för vägarna. Dessa medel ska användas för rekonstruktion av eftersatt vägnät, tjälsäkring och för att förbättra bärigheten.

38 miljarder kronor avsätts för drift och underhåll av de statliga järnvägarna.
8 miljarder kronor avsätts för Banverkets och Vägverkets grundläggande sektorsuppgifter.

100 miljarder kronor för investeringar i järnväg

Socialdemokraterna föreslår en utökad ram när det gäller järnvägsinvesteringar, till 100 miljarder kronor för 2004-2015. Satsningen är en del i en strategi för att förbättra järnvägens konkurrenskraft i förhållande till vägtransporter, både vad gäller persontrafik och godstrafik.

Med en sådan planeringsram kan bristerna i järnvägens infrastruktur åtgärdas, och de ökade resurserna kommer att innebära en väsentlig modernisering av järnvägssystemet. Samtidigt utökas Banverkets planeringsansvar till att också gälla bl. a investeringar och miljöförbättrande åtgärder på länsjärnvägarna.

69 miljarder kronor för investeringar i väg

Socialdemokraterna föreslår en ram för väginvesteringar på sammanlagt 69 miljarder kronor för perioden 2004-2015. Av dessa avsätts 39 miljarder kronor till satsningar i det nationella vägnätet.

Dessa medel ska användas till att genomföra redan planerade väginvesteringar, till miljöförbättringar längs vägarna och till åtgärder för att förbättra trafiksäkerheten. Med denna ram kommer de mest angelägna kapacitetsbristerna att kunna byggas bort under perioden.

Resterande 30 miljarder kronor avsätts till den regionala planeringsramen, för insatser bl. a när det gäller vägar som inte är s.k. nationella stamvägar, för bidrag till kollektivtrafik, kommunala flygplatser och kajanläggningar, för bidrag till kommunerna när det gäller åtgärder för förbättrad miljö och trafiksäkerhet, samt för åtgärder för att förbättra tillgängligheten för funktionshindrade.

Tidigareläggning av satsningarna till 2002-2004

Underhålls- och investeringsbehoven är så stora, att förstärkta insatser bör göras omedelbart. Därför tidigareläggs en del av insatserna till perioden 2002-2004, såsom redan framgått av budgetpropositionen.

Sammanlagt rör det sig om ytterligare medel på cirka 12 miljarder kronor. Detta innebär en väsentlig förstärkning av Banverkets och Vägverkets resurser redan under de kommande åren.

Av de 12 extra miljarderna ska 18 procent avsättas till tjälsäkring, bärighet och rekonstruktion av vägar, tre procent till drift och underhåll och järnvägar, 36 procent till investeringar i vägar och 44 procent till investeringar i järnvägar.

Detta innebär en förstärkning redan i närtid när det gäller att förbättra underhållet på framför allt vägnätet. Många av de investeringar i väg- och järnvägsnät som är planerade och fastställda kan påbörjas under 2002-2004.

Satsning på att stärka kollektivtrafikens konkurrenskraft

Socialdemokraterna anser att det är viktigt att stärka kollektivtrafikens konkurrenskraft, och stimulera ökad användning av spårbundna transportsystem. Därför föreslås ett investeringsbidrag för regional spårbunden kollektivtrafik på sammanlagt 4,5 miljarder kronor. Dessa pengar ska kunna sökas av trafikhuvudmän för att delfinansiera investeringar i spårfordon. Av de 4,5 miljarder kronorna avsätts 3 miljarder från järnvägsramen, och 1,5 miljard från den regionala planeringsramen.

Utveckling av ny teknik och ett transportsystem för hållbart resande

Vi socialdemokrater föreslår också att ett samlat program för teknisk utveckling, demonstration och införande av nya lösningar inom transportpolitiken initieras. Sverige har unika möjligheter att kunna gå i bräschen för utvecklandet av ny teknik inom transportväsendet. Sverige är ett av världens mest utvecklade IT-länder med en stark fordonsindustri. Det finns också en god tradition av samverkan mellan staten och näringslivet när det gäller forskning och teknisk utveckling.

Därför är vi övertygade om att ett samlat program för teknisk utveckling i samarbete med näringslivet kan bli mycket lyckosamt. Programmet bör ta fasta på att främja utveckling och kunskapsuppbyggnad inom områdena fordonsteknik, bränslen och emissioner, byggande av energieffektiva, ekologiskt hållbara system, samt användning av IT inom transportsystemet. Programmet bör genomföras inom ramen för Vägverkets sektorsansvar.

Finansiering

Finansieringen av infrastrukturen när det gäller väg och järnväg kommer också i fortsättningen i huvudsak att ske genom anslag i statsbudgeten. När det gäller flyg- och sjöfartssektorn sker finansieringen också fortsättningsvis genom avgifter.

För att finansiera satsningen i närtid, d v s 2002-2004, föreslår socialdemokraterna emellertid att en del av dessa medel, 8 miljarder kronor, lånas av Riksgälden. Tillsammans med tidigare upptagna lån för bl. a Botniabanan uppstår därmed en kostnad för räntor och amorteringar under perioden 2004-2015. Regeringen uppskattar denna kostnad till sammanlagt 45 miljarder kronor för perioden.

Dessa medel ska tillfogas den ram om 319 miljarder kronor som avsattes i samband med budgetpropositionen. Den totala ramen för infrastrukturpropositionen uppgår därmed till 364 miljarder kronor.

Konkreta projekt som behandlas i infrastrukturpropositionen

Citytunneln i Malmö

Citytunneln i Malmö bör byggas. Därför föreslås att Riksdagen bemyndigar regeringen att godkänna att Banverket ensamt tar över ansvaret för genomförandet av Citytunneln.

Citytunneln beräknas bli ca 3 miljarder dyrare än beräknat, vilket föranledde regeringen att tillsätta en förhandlingsman för att föreslå en ny fördelning av finansieringen mellan intressenterna. Region Skåne och Malmö kommun har godkänt förhandlingsmannens resultat, som innebär att deras andel kommer att uppgå till 1 837 miljoner kronor, att utbetalas under 2002 och 2003.

Banverkets andel av finansieringen föreslås uppgå till 6 248 miljoner kronor, och finansieras inom den föreslagna planeringsramen för järnvägsinvesteringar. Därmed behövs inte det tidigare aktuella s. k. SVEDAB-lånet.

Tunnel genom Hallandsåsen

Tunneln genom Hallandsåsen bör färdigställas. Skälet är att väl fungerande järnvägstransporter är en viktig förutsättning för en effektiv och konkurrenskraftig kollektivtrafik, för att tillgodose näringslivets behov av långväga transporter och för ett långsiktigt hållbart transportsystem.

Det är enligt Banverket möjligt att genomföra tunnelbygget på ett miljömässigt acceptabelt sätt. Kostnaden för att färdigställa tunneln beräknas till 4-4,5 miljarder kronor. Dessa medel bör finansieras inom den föreslagna planeringsramen för järnvägsinvesteringar.

Botniabanan

Botniabanan kommer att bli ca 1,5 miljarder kronor dyrare än vad som tidigare beräknats. Regeringen har uppdragit åt en särskild förhandlingman att med berörda kommuner och landsting omförhandla avtalet från 1997, i syfte att ändra tidsplanen och finna en lösning på den kostnadsfördyring som uppkommit.

Resultatet av förhandlingsmannens arbete ska redovisas senast 31 december 2001. Statens andel av kostnadsfördyringen ska belasta planeringsramen för järnvägsinvesteringar.

Spårkapacitet genom centrala Stockholm

En utökad spårkapacitet genom centrala Stockholm är mycket angelägen. Banverket har därför fått uppdraget att planera för en sådan utbyggnad. Målet är att utökade spårkapaciteten ska kunna tas i drift senast 2011.

En förutsättning är emellertid att regional medfinansiering kan ske, och denna fråga bör beredas vidare av Stockholmsberedningen. Statens andel av finansieringen kan inrymmas inom planeringsramen för järnvägsinvesteringar.