DET TALADE ORDET GÄLLER!

Fru talman,

Det har nu gått en dryg månad sedan de fasansfulla terrordåden i USA skakade världen.
Bilderna av World Trade Center i lågor finns där i vårt minne som en förfärlig påminnelse om världen av i dag. I varje nyhetssändning, i varje dagstidning, påminns vi om terrorismen: Människor i sorg. Bombastiska uttalanden från talesmän för terrornätverket al-Quida. Spridning av mjältbrandsbakterier. Människor på flykt.
Ingen av oss lämnas oberörd av detta.

Det är en tid av starka känslor.

Det är en tid av växande otrygghet.

Fru talman,

I tider av oro behöver vi varandra.

Jag har alltsedan den 11 september manat till allvar och samling, till beslutsamhet och ansvarskänsla för det samhälle vi har byggt upp tillsammans och som vi känner stolthet över. Också i vårt land har det upptäckts brev med okänt innehåll. Även om ingen smitta har hittats i de svenska försändelserna är det viktigt att ansvariga myndigheter fortsätter att arbeta för högtryck. På samma sätt är det viktigt att vi som har att leda landet lever upp till vårt ansvar. Men många behöver dela ansvaret.

Få saker skrämmer så som hot kopplade till nukleära, biologiska och kemiska stridsmedel. Vad vi står inför är dåd avsedda att skapa just oro. Rädsla och handlingsförlamning är terrorismens yttersta syfte. Oron får inte överskugga beslutsamheten att handla. Allvar är vad som krävs, och konstruktivt samarbete.
När det gäller de nukleära, biologiska och kemiska hoten finns redan en arbetsgrupp i funktion inom regeringskansliet. Den består av en rad myndigheter och departement, och har i uppgift att samordna förberedelser, uppmärksamma brister och förbättra beredskapen och förmågan hos ansvariga myndigheter att samordnat hantera hot och händelser av denna typ. I budgetpropositionen avsattes tio miljoner kronor för att stärka detta samarbete.
Regeringen har med anledning av den senaste tidens händelser givit gruppen direktiv och resurser för att påskynda arbetet. Ett exempel på nya åtgärder är att en jourberedskap nu byggs upp som gör det möjligt att få kontakt med viktiga forskare dygnet runt, året runt * en beredskap som tidigare inte funnits.
Även det internationella samarbetet har intensifierats på alla nivåer, i olika organ. På fredag kommer EU:s stats- och regeringschefer för andra gången på en månad att mötas för att bl a diskutera kampen mot den internationella terrorismen.
På global nivå är ett revitaliserat FN nyckeln till framgång. För en vecka sedan beslöt regeringen att Sverige ska underteckna FN:s konvention om bekämpning av finansieringen av terrorism. Ett 15-tal olika åtgärder planeras nu också inom ramen för justitiedepartementets ansvarsområde i samarbete med övriga EU-länder, FN och Europeiska rådet.

* * *

Trots den stora mängd insatser som har vidtagits sedan terrordåden för en dryg månad sedan måste vi ändå fråga oss: Räcker detta? Är Sverige tillräckligt rustat i kampen mot den internationella terrorismen? Vi måste vända på alla stenar och på nytt genomlysa samhällets beredskap. I regeringsförklaringen utlovade jag initiativ till sådana insatser. Regeringen kommer under hösten att tillkalla en särskild utredningsman med följande uppdrag:
För det första ska en kartläggning och analys göras av myndigheternas beredskap inför extraordinära händelser och deras arbete i anslutning till och tiden efter händelserna i USA den 11 september. Hur fungerade rutiner, samband, jourlistor, instruktioner, förordningar? För det andra ska utredaren se över Sveriges förutsättningar att bidra i det internationella samarbetet. På detta område pågår för närvarande ett intensivt internationellt lagstiftningsarbete, t.ex vad avser information om bankkonton. Utredaren ska dock belysa om det alltjämt finns luckor i regelsystemet eller i myndigheternas förutsättningar att
verka över gränserna i extraordinära situationer. För det tredje ska utredaren se över om prioriteringarna är optimala och resursfördelningen tillräcklig inom och mellan de många sektorer och myndigheter som berörs. För det fjärde ska utredaren överväga om det på några områden finns behov av en särskild lagstiftning vid extraordinära situationer. I Sverige har vi på flera områden särskild lagstiftning som kan sättas i kraft vid krig och krigsfara. Något motsvarande regelsystem finns dock inte för andra, extrema händelser. Bör det införas? För det femte bör utredaren översiktligt studera lagstiftning och
centralt myndighetsarbete i några med Sverige jämförbara länder. Särskilt bör uppmärksammas insatser som vidtagits efter den 11 september 2001. Vad kan vi lära av andra länder?

* * *

Fru talman,

Ingen vettig människa vill se bomber falla.

Ingen vettig människa vill att oskyldiga människor ska komma till skada.
De allra flesta av oss känner stort obehag inför det som nu sker i Afghanistan. Jag förstår att många undrar hur FN kan sanktionera bombningar av ett land så som nu sker. Jag tror att det är avgörande att vi lugnt och sakligt försöker bena
upp de frågeställningar som är aktuella. Alla länder har rätt till självförsvar. (artikel 51 i FN-stadgan) FN:s säkerhetsråd har i två resolutioner bekräftat att denna rätt till självförsvar gäller även vid storskaliga terroristattacker som den som drabbade USA den 11 september. Rätten till självförsvar omfattar även militära medel. Men, och det tål att understrykas, en militär aktion måste ske i överensstämmelse med folkrätten.

Det betyder att den måste vara riktad mot legitima och avgränsade mål.
Det betyder att varje insats måste vara proportionerlig i förhållande till sitt syfte. Det betyder att den som genomför aktionen så långt det är möjligt måste se till att oskyldiga civila inte drabbas. Förenta staterna och Storbritannien bör nu  återkommande rapportera till säkerhetsrådet, på det sätt som man redan börjat med. Hittills har FN:s säkerhetsråd givit ett enhälligt stöd för de militära aktionerna. Enighet råder om att aktionerna står i överensstämmelse med FN-stadgan och de två säkerhetsrådsresolutionerna.
Denna syn delas också av årets fredspristagare - FN:s generalsekreterare Kofi Annan.
* * *

För svensk utrikespolitik har folkrätten alltid varit en hörnsten.

Världen behöver ett regelverk som skyddar människors säkerhet i alla nationer - såväl små som stora. Världen behöver regler som slår fast att den gemensamma utgångspunkten alltid måste vara alla människors lika värde.
För detta finns FN och folkrätten.

FN-stadgan är det främsta rättesnöret för det internationella samfundet. Den kom till för snart 60 år sedan - i en tid då konflikter var något som huvudsakligen förekom mellan stater. Allt kunde inte förutses av FN-stadgans fäder. Hoten mot internationell fred och säkerhet förändras. Folkrätten måste följa med, utvecklas och anpassas.

Fru talman,

Vem ska göra detta?
Vem ska uttolka folkrätten?

Som jag ser det finns bara ett svar: FN:s säkerhetsråd.

Detta är vad som just nu sker. Säkerhetsrådet har givit sitt omdöme.

Vi har idag ett FN och ett säkerhetsråd som tar sitt ansvar, som fyller de tomrum och oklarheter som kan finnas i folkrätten.
Naturligtvis gör FN mer än så:

FN:s flyktingkommissarie har agerat snabbt för att minska det humanitära lidandet i Afghanistan. Världssamfundet ställer upp med resurser * drygt 300 miljoner kronor från svensk sida. FN:s säkerhetsråd har agerat snabbt för att stoppa tillflödet av pengar till den internationella terrorismen, och antagit nödvändiga resolutioner som nu tillämpas i nationell lagstiftning. FN:s generalsekreterare har agerat snabbt för att förbereda återuppbyggnaden av ett demokratiskt och fritt Afghanistan och utsett den förre algeriske utrikesministern Brahimi som ansvarig för arbetet.
Listan kan göras längre.

Säkerheten i världen är beroende av alla de verksamheter FN ägnar sig åt.
Framför allt är vår gemensamma säkerhet beroende av ett starkt FN.

I terrorns spår ökar nu sammanhållningen i världen.

En helt ny koalition har vuxit fram mellan nästan samtliga världens länder. Sida vid sida står idag stater som vi vant oss vid att se på som bittra fiender. Där står USA och Ryssland. Där står Indien och Pakistan.
Det är en helt ny situation som mitt i oron inger hopp.

Hoppingivande är också att tendensen mot ett allt svagare amerikanskt engagemang i FN nu viker. USA närmar sig åter FN. Vi har idag ett väsentligt starkare FN än på länge.

Detta ska vi värna - inte undergräva genom att ifrågasätta säkerhetsrådets rätt att tolka folkrätten!
FN fungerar nu på många sätt precis så som vi i ett litet land som
Sverige önskar:
Med kraft i sitt agerande.

Med stark uppslutning från medlemsländerna.

Med förmåga att värna freden, demokratin och människovärdet.