TRANSLATE WEB PAGE   NÄTVERKSPORTALEN WWW.S-INFO.SE   BLOGGPORTALEN WWW.S-BLOGGAR.SE   FORUMPORTALEN WWW.S-FORUM.SE 
Varför är Bildt så undfallen mot Moskva?
20 oktober 2006 13:14


Sveriges nye utrikesminister Carl Bildt har ett stort och brett internationellt engagemang samt lång erfarenhet. Genom att utnämna Bildt till utrikesminister har Fredrik Reinfeldt valt att försöka ge utrikespolitiken en hög profil. Det är glädjande.För att nå den höga profilen är det angeläget att det inte finns några tvetydigheter som kan skapa osäkerhet kring vårt lands position i viktiga internationella frågor. Tyvärr måste jag konstatera att sådana oklarheter föreligger kring Carl Bildts personliga intressen och politiska ståndpunkter.

Trots att Sverige är ett litet land i EU-sammanhang har vi haft direkt avgörande betydelse i viktiga frågor som östutvidgningen och utvecklandet av den civila och militära krishanteringsförmågan. Vi har också fört en kraftfull miljöpolitik och drivit på för den sociala dimensionen och jämställdheten. Ändå säger sig den borgerliga regeringen vilja föra en än mer aktiv europapolitik. Och man har sagt sig vilja ha en mer realistisk politik gentemot Ryssland. Alliansen lovade också att vara en starkare röst för demokrati och mänskliga rättigheter.

Rysslands krigföring och fruktansvärda kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Tjetjenien skulle vara nästan helt okända för omvärlden om det inte vore för den modiga journalisten Anna Politkovskaja. Hon var mycket tydlig med sitt budskap och stark i sin strävan att berätta sanningen. När hon nyligen mördades i Moskva var det inte bara en tragedi utan också en påminnelse om att i dagens Ryssland kan inte journalister arbeta utan risk för att mördas. Yttrandefriheten och pressfriheten har pressats tillbaka och många frågetecken kan resas vad gäller Rysslands demokratiska utveckling.

I radions Studio Ett efterlystes ett kraftfullt svenskt agerande efter mordet på Anna Politkovskaja, men Carl Bildts svar visade en förvånande passivitet och gav absolut inte prov på att vara en stark röst för demokrati och mänskliga rättigheter. Det är inte mycket vi kan göra, sade Bildt och tillade att han skulle skicka Sveriges ambassadör i Ryssland till begravningen. Vilket är en ren självklarhet och är inte att vara aktiv. Det skulle snarast varit skamligt om Sverige genom ambassadören inte närvarat.

 Europa, både som union och som enskilda länder, är starkt beroende av Ryssland för sin energiförsörjning. Europas energibehov är en stor stötesten på vägen att utforma en gemensam rysslandspolitik eftersom det finns kolliderande intressen i relationen med Ryssland. Olika bilaterala överenskommelser tenderar också att spela ut Europas länder mot varandra och hindrar en gemensam rysslandspolitik.

Sverige är ett av få länder som inte är beroende av rysk energi för sin egen energiförsörjning. Detta faktum utgör en styrkeposition utifrån vilken man skulle kunna vara tydlig mot Ryssland när det gäller demokrati och mänskliga rättigheter. Andra länders gasberoende må bidra till en undanglidande hållning men Sverige har haft en god energipolitik som gett oss en position vi bör utnyttja. Relationen till Ryssland bör utmärkas av en konstruktiv och långsiktig hållning, där vi aldrig undviker att påtala brister och där vi ska vara en stark röst för de demokratiska värden vi vill att Ryssland ska leva upp till. Samtidigt ska vi utveckla kontakterna och underlätta för ett praktiskt samarbete som gynnar våra två länder och som dessutom hjälper Ryssland att närma sig europeiska strukturer.

Dagens EU-toppmöte i Lahtis blir Fredrik Reinfeldts första möte med president Putin och hans första kontakt med EUs försök till en gemensam hållning i utrikes- och säkerhetspolitiken. I fortsättningen blir det dock främst Carl Bildt som har att hantera frågan.

Mot denna bakgrund utgör utrikesministerns aktie- och optionsinnehav i Vostok Nafta en källa till oro. Värdet på dessa innehav uppgår till drygt sex miljoner kronor enligt uppgifter i media. Vostok Nafta består till största delen av aktier i den ryska energijätten Gazprom. Gazprom är storägare i det konsortium som projekterar för att bygga en gasledning på Östersjöns botten med en planerad sträckning strax utanför Gotland. Projektet är kontroversiellt med tanke på de miljörisker en sådan stor infrastrukturinvestering medför för vårt känsliga hav. Vad tycker egentligen den borgerliga regeringen om gasledningen? Folkpartiets Carl B Hamilton har starkt kritiserat projektet. Sverige borde kräva en beräkning av kostnader för samt konsekvenser av en alternativ dragning på land, innan beslut ska fattas. Folkpartiet författade en rapport om just detta i valrörelsen.

Det är viktigt att Carl Bildt ser över sina aktie- och optionsinnehav och hanterar detta på ett sådant sätt att han inte kan misstänkas befinna sig en jävsituation exempelvis när frågan om gasledningen i Östersjön ska hanteras av regeringen.

Jag tvivlar inte på att Carl Bildt sätter Sveriges intressen i första rummet. Just därför delar jag Carl B Hamiltons  uppfattning att Carl Bildt borde vidta nödvändiga åtgärder för att det inte ska finnas någon grund för misstankar om att hans aktieinnehav på något vis påverkar hans agerande som svensk utrikesminister.

Urban Ahlin


 


 


 


 


Urban Ahlin
Gruppledare för socialdemokraterna i utrikesutskottet

 

2006-10-20 13:14