Ungdomsminister Lena Hallengren är positiv till att se över frågan om att rösträtten ska följa kalenderår och inte födelsedatum.

- Jag tycker att det är väl värt att efter valet se närmare på frågan. Det finns skäl både för och emot en förändring. En av de främsta anledningarna varför vi bör titta på frågan är att vi nu har fyraåriga mandatperioder och att åldern för förstagångsväljare har stigit. Att inte få rösta när bänkgrannen på gymnasiet får det för att födelsedagen inträffar med några dagar eller månaders mellanrum kan i värsta fall bidra till ett minskat politiskt intresse. Idag kan vissa unga närma sig 22 års ålder innan man får rösta första gången, säger ungdomsminister Lena Hallengren.

- Elever i samma klass på gymnasiet känner sig lika mogna och informerade oavsett när på året man är född. Det kan upplevas som orättvist att vissa i klassen får rösta medan andra får vänta fyra år. Men fördelar med en förändring måste vägas mot nackdelarna att särskilja rösträtten från övriga rättigheter som inträffar på 18 årsdagen då man blir myndig. En ändring av detta slag skulle innebära en grundlagsförändring av Regeringsformen som kräver både tid och noggranna övervägningar. I dagsläget är det bara moderaterna som motsätter sig någon typ av översyn av frågan, säger ungdomsminister Lena Hallengren.

Kontakt:

Erika Ullberg
pressekreterare hos statsrådet Lena Hallengren
Utbildnings- och kulturdepartementet

08-405 28 15
070-328 88 48
erika.ullberg@educult.ministry.se