Det är ett omfattande program vi har framför oss. Jag kommer inte hinna nämna alla ämnen och frågor som tas upp i programmet. Jag ska därför försöka hålla mig till de grundläggande principer som programmet tar upp och vilar på och ta upp några konkreta saker.

Namnet "En rättvis värld är möjlig" är egentligen en sammanfattning av innehållet - vi vet vad vi vill och egentligen vet vi en hel del om hur vi ska nå dit.

Mycket har hänt sedan partiet senast antog ett ett internationellt program. Mycket som har påverkat Sveriges relationer till andra länder och till internationella institutioner. Mycket har hänt som ger oss socialdemokrater en anledning att se över hur vi bäst får genomslag för våra värderingar i en delvis ny värld.

Några av de större förändringar som skett är att:

- Sverige har blivit en av 25 medlemsstater i EU. Vi har ännu ett verktyg att använda på den internationella arenan. Vi lever nu i samma union som många av människorna i det tidigare Östeuropa.

- Fattigdomen har minskat i relativa tal, men samtidigt har de fattigaste blivit fattigare och de rikaste rikare.

- Folkmorden i Bosnien och Rwanda har fått oss att inse vikten av ett internationellt samfund med större handlingsförmåga. Båda dessa fruktansvärda händelser är fruktansvärda påminnelser om hur människovärdet offras när internationella institutioner står handlingsförlamade.

- Globaliseringen har med kraft knutit länder, företag, människor och politiska system närmare varandra. Den har fått oss att inse att vi inte enbart kan lita till nationella lösningar. En säker, hållbar och rättvis utveckling måste åstadkommas gemensamt.

- Antalet demokratier i världen har ökat. Det har givit fler människor friheten att vara med och bestämma över sitt land, sina liv och sin tid. Det har också inspirerat de som fortfarande lever i diktaturer att fortsätta kämpa.

Demokratins spridning har skapat förväntningar. Rättmätiga förväntningar på att få vara med och påverka på det lokala, nationella och globala planet. Däri ligger en stor positiv förändringskraft. Vi socialdemokrater vill vara med och bidra till att fler och fler får den möjligheten. Vi tror på politiken. Vi vill sprida våra värderingar om frihet, jämlikhet och solidaritet. Detta är en helt central utgångspunkt för det nya internationella principprogrammet.

* * *

Det är inte enbart världen runt omkring oss som är en annan. Sverige har också förändrats i linje med de stora förändringarna i världen. Under de senaste 30 åren har antalet anställda inom industrin minskat med en halv miljon människor. Men under samma period har antalet sysselsatta i finansiell sektor och tjänstesektor ökat med mer än en miljon människor.

Socialdemokratins uppgift är inte att oreflekterat anpassa Sverige till en ny verklighet av globaliserad ekonomi. Vår uppgift är att försöka styra de förändringar som sker så att de gynnar våra mål. Så länge vi får bestämma kommer vi aldrig anpassa Sverige på ett sätt som hotar tryggheten i arbetslivet, solidariteten med medmänniskor i Sverige och världen, miljömedvetenheten, den nationella säkerheten eller de goda relationerna till våra vänner i världen. Vi ser här globaliseringen som en möjlighet för oss att sprida dessa grundläggande värden globalt.

* * *

"Socialdemokratin vill möta dagens utmaningar, nationellt och internationellt, med utgångspunkt i våra värderingar om frihet, jämlikhet och solidaritet, i vad våra egna politiska erfarenheter lärt oss och i vår tillit till styrkan och bärkraften i det demokratiska samhället." Citat ur partiprogrammet.

I dag precis som 1889 står motsättningen mellan folkets intressen och kapitalets. Det är spelplanen för motsättningen som vidgats till hela globen. Det betyder inte att våra metoder för att bryta motsättningen, för att öka demokratin på kapitalets bekostnad, behöver vara några helt andra än de vi använt här hemma. Tvärtom. Det handlar om att vi måste organisera oss och driva en stark politisk och facklig kamp internationellt.

Det betyder att klasskampen, att tron på människan, respekten för miljön, jämställdheten mellan könen och att solidariteten med varandra är det som både ska hjälpa hela världens arbetstagare till större frihet, och ta svenskarna in i den nya tiden. Det är samma ideologiska grund. Det är samma mål, fast globalt.

I förslaget till program uttrycker vi det så här : "Vi ska globalisera demokratin och demokratisera globaliseringen."

* * *

En globaliserad värld (kapitel 2)

De senaste årtiondenas ekonomiska globalisering har skapat ökat välstånd i världen och bidragit till minskad fattigdom för flera hundra miljoner människor. Avstånden mellan människor har minskat, kunskapen och förståelsen för levnadsvillkoren på andra sidan jordklotet har ökat. Demokratins landvinningar har gjort att färre människor drabbas av svält och att färre krig utkämpas mellan stater.

Men globaliseringen ger också upphov till oro. Man känner sig liten och maktlös när kraven på flexibilitet ökar liksom de snabba ekonomiska kasten. Man blir rädd att inga nya arbeten skapas när industrijobben flyttar till låglöneländer.

Vi ska inte lura oss och tro att kapitalet, i jakt på snabba och höga vinster, tar någon mänsklig hänsyn. Och det är hemskt att se hur länder konkurrerar om företagens investeringar genom att försämra tryggheten på arbetsmarknaden, dumpa skatter och sänka miljökraven. Det kan vi aldrig acceptera!

Vi måste ta makten över förändringen. Styra den så att arbetstagare, och inte enbart företag, får del av globaliseringens goda frukter. När konkurrensen ökar kan det leda till att människor och länder ställs emot varandra. Då ska vi veta att Sverige står sig väl i en internationell konkurrens. Ett viktigt skäl till att Sverige fortfarande är ett av världens rikaste länder, med hög tillväxt, hög sysselsättning och ett välmående näringsliv är den svenska arbetarrörelsens kamp för ett jämlikt samhälle där frågor som utbildning eller mödravård aldrig får handla om plånbokens tjocklek.

I solidaritetens namn ska vi verka för att globaliseringen sprider välstånd i hela världen. Samtidigt ska vi se till att arbetstagare i Sverige kan erbjuda kompetens i världsklass.

* * *

Även om globaliseringen har fört ett ökat välstånd med sig, är fattigdomen i världen nästan ogripbar. T ex tvingas 246 miljoner barn arbeta istället för att gå i skolan. Över en miljard människor lever på mindre än en dollar om dagen. Men nästan viktigare är att komma ihåg att fattigdom handlar om brist på makt och deltagande.

Jag vill särskilt lyfta några aspekter ur programmet - hälsa, handel och villkoren i arbetslivet - som är centrala för att stärka fattiga människors makt över sitt liv.

Hälsa - Utan kunskaper och mediciner kan den enklaste sjukdom vara livshotande. I dag dör miljontals barn i mässling, malaria eller undernäring trots att vi har kunskapen att förhindra det.

Över 60 miljoner människor har smittats med hiv, de allra flesta av dem i fattiga länder. Det lämnar samhällen tömda på den generation som har försörjningsansvaret. När hälften av alla lärare i Uganda har hiv/aids, vem ska då utbilda barnen?

Handel - Fattiga länders möjlighet till internationell handel är centralt för deras utveckling. Handel ger inkomster som genom nationella politiska beslut kan fördelas. Därmed kan handel, om den politiska viljan finns, vara en förutsättning för fattigdomsbekämpning.

Det finns ett positivt samband mellan låga handelshinder och ökad handel. Socialdemokratins uppgift är att främja verklig rättvis frihandel.

Ett handelshinder är den rika världens jordbrukssubventioner. För ett utvecklingslands ekonomi är jordbruket oftast den viktigaste sektorn. I dag är den rika världens subventioner av sitt eget jordbruk ett enormt hinder för en positiv utveckling för utvecklingsländernas jordbruk och ett hinder för deras möjligheter att lyfta sitt folk ur fattigdom.

Arbetslivet - Jag behöver inte berätta för någon här vad ett tryggt och skäligt betalt arbete betyder för en människa. Vad det betyder för hennes möjligheter att vara en del av samhället och bidra till dess utveckling. Ni vet också hur allvarliga bristerna är på många håll i världen.

Därför kräver socialdemokratin att de mänskliga rättigheterna i arbetslivet stärks och respekteras. Att slavarbete och barnarbete utraderas. Att varje arbetstagare har rätt att organisera sig. Att alla länder ratificerar och implementerar ILO:s konventioner.

För att människor ska kunna ta makten över sina liv och lyfta sig ur fattigdom behöver de rättvisa villkor i arbetet, en utvecklad hälso- och sjukvård och möjligheter att utveckla sitt jordbruk. Och en hel del annat som vi tar för självklart här.

* * *

Med internationaliseringen ökar migrationen. I dag lever nästan 200 miljoner människor i ett annat land än där de föddes. Det är dubbelt så många som 1980. Rörligheten skapar stora möjligheter - när människor möts tänds idéer. Ett land som väljer att stoppa alla influenser utifrån har ingen framtid i vår värld. Sverige behöver sina nya invånare - och många fler - i arbete.

Samtidigt vet vi att migrationen kan skapa spänningar. Segregation, marginalisering är tyvärr inte ovanliga inslag i samhället i dag. Även rasism och främlingsfientlighet gror. Detta måste vi ta på allvar.

Men Socialdemokratin kommer aldrig att medverka till att arbetskraft utnyttjas som brickor i ett spel. Arbetsmarknaden får under inga omständigheter delas upp i ett A- och ett B-lag. Tvärtom måste nyanländas inträde i samhällsliv och arbetsmarknad underlättas.

En liten del av alla migranter i världen är flyktingar. De flyr undan förföljelse. För sina politiska åsikter, sin sexuella läggning eller helt enkelt för att de är kvinnor. Dessa människors behov av en fristad, deras rätt att söka asyl, får aldrig kopplas till vilka behov vi för tillfället råkar ha på den svenska eller europeiska arbetsmarknaden. Sverige och EU är och ska vara en fristad för förföljda alldeles oavsett om dessa människor efterfrågas på vår arbetsmarknad eller inte.

* * *

Vi socialdemokrater ska vara stolta - vi ser till att Sverige ger en procent av BNI i bistånd nästa år. Det gör den svenska rösten stark i internationella sammanhang, och det underlättar för oss att driva på andra länder att öka sitt bistånd.

Bistånd är viktigt, men kan aldrig ensamt utrota fattigdomen. Fattigdom är ofta ett systemproblem som det krävs mer än bistånd för att ta hand om. Som jag nämnde tidigare handlar det om allt från hälsa och sjukvård till handelsregler och villkoren i arbetslivet. Det allvarligaste systemproblemet är brist på demokrati och mänskliga rättigheter. Med bistånd kan vi stödja demokratiskapande insatser, men den största insatsen krävs av länderna själva i form av politisk vilja.

* * *

Socialdemokratins värderingar i en gränslös värld (kapitel 3)

Vårt arbete med att bekämpa klassklyftor, könsrollsmönster och rasism bygger på samma värderingar när arbetet sker här hemma som när det sker globalt. Det ligger en enorm kraft i detta. En kraft som jag inte tror att vi tillräckligt har tagit tillvara på. Och en kraft som behövs mer än någonsin i en värld av ekonomisk globalisering och ökande klyftor.

Fundamentalt för oss är naturligtvis respekten för mänskliga rättigheter. Dessa är okränkbara, men hotas på de mest avskyvärda sätt varje dag, på olika sätt världen över. Människors politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter är odelbara. De får inte överträdas av stater eller av någon annan aktör. Och när så ändå sker börjar vi nu se möjligheter att inom den internationella rättsordningen utkräva ansvar.

Mänskliga rättigheter omfattar självklart kvinnors och barns rättigheter. De borde inte vara nödvändigt att säga. Men som ni vet är denna majoritet av jordens befolkning - kvinnorna och barnen - de som är mest utsatta för kränkningar.

Det borde inte heller vara nödvändigt att säga - brott mot mänskliga rättigheter kan aldrig försvaras utifrån att man har en viss ideologi, tradition, religion eller kultur. Ingen kan, på någon grund, svära sig fri.

* * *

Fred och nedrustning (kapitel 4)

Samtidigt som världen har blivit mer fredlig med färre krig mellan stater, hotar inomstatliga konflikter många miljoner människor till liv och hälsa. Konflikter som ofta har sina rötter i ojämlik fördelning av materiella resurser såväl som av makt.

Vi har sett att andra vapen än de traditionella militära kan användas för att hota freden och säkerheten. Vi har sett flygplan och tåg förvandlas till dödsbringande bomber. Vi vet också att angrepp mot vår el- och teleförsörjning och mot våra IT-system skulle kunna orsaka stora och allvarliga hot mot vår säkerhet.

Världen har ett gemensamt ansvar att möta militära och andra hot. För att ta del i det ansvaret måste vi både kunna arbeta förebyggande och kunna agera snabbt om en konflikt väl uppstår. Utgångspunkten för insatserna är att skydda människor och inte i första hand stater.

När det gäller hotet mot Sverige ser vi inte längre att ett militärt angrepp från en annan stat är troligt. Därför formar vi nu vårt försvar till ett flexibelt och modernt insatsförsvar som kan spela en aktiv roll i att förebygga kriser i Europa och i vår omvärld.

Sverige bör inte ansöka om medlemskap i Nato, men vi ska samarbeta nära Nato eftersom det behövs samordning och standardisering när flera länders försvar ska göra gemensamma insatser.

Kraven ökar från FN på att EU och andra regionala organisationer ska ta ett större ansvar för världens säkerhet. Vi anser att EU borde förbättra sin förmåga att hantera kriser. EU har så många instrument att använda: diplomati, handelsavtal, bistånd och militära insatser.

* * *

Nedrustningen i världen går för långsamt. Istället för att avveckla kärnvapen moderniseras de. Detta är en allvarlig felprioritering. Vi måste gemensamt ta ett större ansvar för arbetet mot massförstörelsevapen och bidra till att stärka IAEA.

Handel med vapen och andra förvarsmateriel ska vara noga kontrollerad. Icke-demokratier och länder som bryter mot mänskliga rättigheter har inte samma legitimitet som andra att skaffa vapen. Vid export och import ska hänsyn tas till en stats respekt för mänskliga rättigheter.

Internationell rättsordning och mänsklig säkerhet (kapitel 5)

I programmet säger vi - Nationalstaten är för stor för att lösa människors problem, men samtidigt för liten för att lösa mänsklighetens. Vi har i dag en global marknad med globala utmaningar och därför behöver vi också en global politik. I det här är FN vårt viktigaste organ.

FN behöver dock reformeras. Vi vill se ett effektivt FN som klarar av att ta itu med dagens utmaningar. Då krävs en tydligare koppling mellan fred, säkerhet och utveckling. För om vi ignorerar orsakerna till konflikter - som t.ex. fattigdom och vanmakt - får vi större problem att bekämpa själva konflikterna.

För att göra FN mer legitimt och effektivt vill vi se några avgörande förändringar - t.ex. att vetorätten avskaffas och att säkerhetsrådet utvidgas och bättre representerar världens folk.

* * *

Europas fortsatta integration (kapitel 6)

Den europeiska unionen är ett viktigt verktyg när vi arbetar för att genomdriva socialdemokratisk politik. Tyvärr lider EU av flera problem som måste tas om hand för att EU ska leva upp till medborgarnas krav och rättmätiga förväntningar. Vi måste överbrygga de demokratiska underskotten och problemen med beslutsfattandet på olika nivåer. Varje beslut måste tas på rätt nivå - lokal, regional, nationell eller europeisk.

Vi socialdemokrater vill se flera förändringar och tydligandegöranden av EU:s politik. Vi vill ha miniminivåer för social standard och arbetsliv. Vi vill att EU:s konkurrenskraft ska byggas med trygghet, välfärd, kunskap och miljöhänsyn - inte med det motsatta. Vi vill att EU ska bli bäst på miljöområdet. Vi vill öppna EU för insyn. Vi vill att EU blir världens största och bästa biståndsgivare. Vi vill att EU:s utrikespolitiska agerande ska präglas mer av konfliktförebyggande och civil krishantering. Vi vill att EU är öppet mot omvärlden.

* * *

Så hur ser vårt svar ut på de förändringar som skett i omvärlden sedan förra internationella programmet antogs? Jo, vi måste stärka arbetarrörelsen runt om i världen.

Det är genom vår egen rörelse vi kan skapa förändring. Hemma och i världen. Det är genom en stärkt och samlas internationell arbetarrörelse som vi kan möte en föränderlig värld.

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Med denna inledning vill jag yrka bifall till förslaget till nytt internationellt principprogram.