Trots en lång historia av aktivt jämställdhetsarbete präglas vårt samhälle fortfarande av en könsmaktsordning som innebär att kvinnor är underordnade män. Inom områden som jag ansvarar för som minister är det påtagligt att den manliga normen gäller. Anledningarna till detta är flera och komplicerade. I många fall handlar det om invanda roller och traditioner.  Statistiken är nedslående. Trots att 40 procent av jordbrukarna är kvinnor är bara tio procent av dem registrerade som första brukare. Jordbruksföretag ägs av män och kvinnor arbetar i rörelsen utan formellt ägande vilket har samband med ett patriarkaliskt arvsmönster. Studier visar att det oftast är män som tar över lantbruksföretag i samband med generationsväxling. Trots att kvinnorna är en viktig drivkraft inom jordbruket, går bara en bråkdel av de viktigaste jordbruksstöden till dem. Dessutom får kvinnorna oftare avslag på sina ansökningar än männen.
Inom fisket är siffrorna än mer nedslående. Av landets 2055 yrkesfiskare är endast 16 kvinnor. Det är bara tre av dessa som har en båt registrerad under sitt namn och som kan kalla sig skeppare/befälhavare. Bilden blir en helt annan när man kommer till processindustrin inom fisket. Där finns kvinnorna. Idag har många kvinnor sin huvudsakliga inkomst från verksamhet utanför de areella näringarna och fisket. Man arbetar exempelvis deltid och sköter dessutom administrationen i företaget. Det har för många lett till minskat inflytandet över verksamheten. Jämställdheten inom den gröna och blå sektorn har koppling till utbildningar inom bl.a. naturbruksgymnasierna och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Tekniskt inriktade kurser och utbildningar domineras av pojkar medan utbildningar med inriktning mot djurhållning och djurvård har störst andel kvinnor. Tidigare erfarenheter visar att kvinnor på landsbygden har en mycket viktig roll när det gäller utveckling av nya verksamheter. En tillgång är att kvinnor har en högre generell utbildning än män och det gäller också för landsbygden. Redan idag ser vi kvinnligt företagande när det gäller turism, rekreation, rehabilitering, småskalig livsmedelproduktion och hästverksamhet för att ta några exempel. Det skall vi spinna vidare på.
För att förbättra jämställdheten går regeringen igenom alla politikområden steg för steg, och jämställdhetsanalyser görs för att hitta brister. Jag kommer inom mitt ansvarsområde att göra en analys av hur den jordbruksreform som vi nu genomför påverkar jämställdheten
se till att jämställdhetsaspekter kommer med i kommande program för miljö- och landsbygdsutvecklingen och i fiskets strukturfonder
ha en dialog med våra myndigheter om hur jämställdhet kan beaktas på ett bättre sätt i handläggningen av ärenden
ha rundabordssamtal med berörda näringar, organisationer och myndigheter för att medvetandegöra och öka kommunikationen om jämställdhetssituationen inom näringarna.
"Det går långsamt fram" är namnet på den utredning om jämställdhet inom jordbruks- och skogssektorn som lades fram i somras (SOU 2004:39). Jag vill att det går fortare och jag vill agera nu! Idag på Internationella kvinnodagen tar jag därför initiativ till en grupp med kvinnor som skall främja jämställdheten inom jordbruket, fisket, livsmedelsproduktionen och rennäringen. Gruppen skall definiera hinder, och lyfta fram möjligheter och goda exempel. Genom gruppens samlade erfarenhet och breda kompetens, kommer den att bli ett viktigt verktyg i mitt arbete med att öka jämställdheten inom mitt ansvarsområde. Jag vill på detta sätt lyfta fram kvinnorna som en viktig resurs för landsbygdens utveckling och framtid. Ann-Christin Nykvist
Jordbruksminister | 
